Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 17 april 1956 - Nya metoder - Ytbehandling genom våtblästring, av SHl - Lagerskålar av aluminium-tennlegering på bärande stål, av SHl - Kemisk kapning av rör, av SHl - Automatisk våg för en kontinuerlig vätskeström, av SHl - Borttagning av glödskal vid smidestemperatur, av SHl - Hålremsestyrd verktygsmaskin, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
TEKNISK TIDSKRIFT
ning. Vidare kan gropiga eller ojämna ytor knappast
förbättras genom våtblästring som i stället oftast förstorar
ytfelen. Detta är dock en fördel, om man önskar påvisa
eventuella ytfel, särskilt på gjutstycken eller smiden av
aluminium ocli magnesium (Engineers’ Digest febr. 1956
s. 43). SHl
Lagerskålar av aluminium-tennlegering på bärande
stål. Man kan dra full nytta av de utmärkta
friktionsegenskaperna hos aluminium-tehnlegeringar med 20 °/o Sn eller
mera, om de kan bindas vid bärande stål. Först då kan
nämligen lagermetallen användas vid stort lagertryck trots
dess relativt låga hållfasthet.
Man har därför utarbetat en metod enligt vilken stålet
först alumineras. Det upphettas sedan tillsammans med
aluminium-tennlegeringen till ca 230°C så att aluminiet
mjuknar utan att tennet smälter, varefter materialen valsas
samman tills legeringens volym minskat ca 50 %>. Härvid
pressas tennet inte ut, eftersom det inte är flytande, och
lagermetallen behåller därför sina egenskaper. Lager,
framställda enligt denna metod, har med utmärkt resultat
provats i explosionsmotorer under 200 h vid 315 kp/cm2
lagertryck.
Det är omöjligt att binda lagermetallen direkt vid stålet
genom valsning utan att använda så hög temperatur att
tennet smälter och pressas ut. När stålet är aluminerat är
emellertid en mycket lägre valsningstemperatur
tillräcklig. Stålets aluminering är därför den viktigaste delen av
processen. Tidigare har den inte kunnat utföras utan
bildning av en spröd järn-aluminiumförening som gör att
den slutliga fogen mellan stål och lagermetall blir
otillfredsställande (jfr Tekn. T. 1955 s. 137, 957).
Vid det nu använda alumineringsförfarandet bildas ingen
järn-aluminiumförening. Stålet och ett aluminiumbleck
rengörs först kemiskt och mekaniskt samt valsas samman
under relativt svagt tryck vid rumstemperatur. Därefter
slutvalsar man vid 400°C varvid en fast bindning mellan
metallerna uppstår. Genom förvalsningen vid
rumstemperatur uppstår en så tät fog att luft inte tränger in mellan
metallerna vid upphettningen före slutvalsningen.
Vid sammanvalsningen av det aluminerade stålet och
lagermetallen är det viktigt att rätt reduktion
åstadkommes. Man har nämligen funnit att fogen blir svag, om
reduktionen är för liten eller för stor.
Valsningshastig-heter under 4,5 m/min har visat sig lämpliga, och
valsdiametern kan vara 125—250 mm. Legeringen
bearbetningshärdas något, men den kan göras mjuk genom
upphettning 1 h till 350°C, varvid dess adhesion till stålet
samtidigt ökas (Tin and Its Uses juli 1955 s. 8—9). SHl
Kemisk kapning av rör. Man kan kapa svåråtkomliga
rör kemiskt med en apparat, bestående av ett i ändan
slutet rör som förs in i det rör som skall skäras av. Nära den
slutna ändan har apparaten en rad hål runt hela
omkretsen. Genom hålen sprutas under tryck en vätska med icke
angiven sammansättning (den lär innehålla brom och fluor),
vilken angriper stålet och snabbt skär igenom det. Skäret
sägs bli mycket tunt, och den kringliggande metallen lär
inte skadas (Business Week 20 aug. 1955 s. 50). SHl
Automatisk våg för en kontinuerlig vätskeström.
Vätskan rinner kontinuerligt i ett övre utjämningskärl
(fig. 1) och från detta genom ventil 1 till ett vägningskärl.
När det senare innehåller en förutbestämd vätskemängd
övervinner det motviktens motstånd och faller ett stycke
varvid ventil 1 stängs och 2 öppnas. Vägningskärlet töms
då snabbt, ocli när det är praktiskt taget tomt lyfts det
av motvikten varvid ventil 2 stängs och 1 öppnas.
Vägningskärlet fylls på nytt, och vägningen upprepas. Antalet
vägningar registreras automatiskt.
För att vägningskärlets rörelse skall bli mjukare stryps
fyllningsventilen 1 av en nedtill tandad cylindrisk skärm
som sänks över ventilen av en flottör när kärlet är nästan
Fig. 1. Automatisk våg för en kontinuerlig vätskeström; t.h.
fyllning, t.v. tömning; 1 och 2 ventiler.
fullt. Vid dess botten finns en skärm som håller kvar en
liten vätskemängd (tara) vid tömningen och sakta släpper
ut den tills kärlet höjs (Fluid Handling juni 1955 s. 171—
172. Ref. i EPA Technical Digest No. 444). SHl
Borttagning av glödskal vid smidestemperatur. Vid
upphettning av göt och ämnen av stål till
smidestemperatur överdras de med ett glödskal bestående av wüstit och
magnetit och i de flesta fall med ett tunt ytskikt av
häma-tit. Om glödskalet inte avlägsnas, kan det lätt orsaka ytfel
hos smidet.
Enligt en metod tar man bort glödskalet genom att blåsa
bort det i smält tillstånd. För att detta skall bli möjligt
bringar man det i kontakt med kalk eller ett kalkhaltigt
ämne när arbetsstycket nått en temperatur över 1 080°C
men inte över 1 400°C. Vid ca 1 080°C är nämligen en
blandning av kalk och magnetit flytande medan wüstit och
kalk börjat smälta.
Något över 1 080°C men väl under 1 400°C är sålunda
blandningen av kalk och glödskal lättflytande och rinner av
eller kan lätt blåsas bort. Förfarandet uppges vara
lämpligt bl.a. för ämnen som skall strängpressas. Det kan
användas för alla kolstål och låglegerade stål men sägs vara
särskilt effektivt för stål med stor krom- eller nickelhalt
(Engineers’ Digest febr. 1956 s. 45). SHl
Hålremsestyrd verktygsmaskin. Hålremsestyrda
verktygsmaskiner har tidigare utvecklats i USA. Dessa har
emellertid som regel arbetat med siffermaskiner som
styrande organ. I England har utvecklats en hålremsestyrd
verktygsmaskin arbetande enligt analogprincip.
Ursprungsdata för bearbetningen fås genom uppmätning av
koordinaterna för vissa punkter längs konturerna på ritningar
av detaljer som skall tillverkas. Dessa koordinater
stämplas på hålremsor med vanlig fjärrskrivmaskinskod. Fem
siffror kan stämplas medgeende en noggrannhet i
koordinaterna på en tiotusendels tum. I maskinen efterbildas
dessa koordinater som spänningar och med särskilda
delningstransformatorer uppdelas spänningarna mellan tre
konsekutiva punkter i ytterligare 20 delar.
Uppdelningen sker icke linjärt utan paraboliskt för att
man skall få anslutning till detaljernas
begränsningskurvor. En ytterligare uppdelning och utjämning av
spänningarna sker via en särskild potentiometer som tidsstyrs
och därmed ger verktygsmaskinens hastighet. Ur
potentiometern fås kontrollspänning för maskinen. Vanliga
servomotoraggregat driver de olika maskinrörelserna;
längsrörelse, tvärrörelse, spindelrörelse osv.
Med särskilda potentiometrar erhålls en spänning pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
