Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 17 april 1956 - Nya metoder - Golvslitmaskin, av Hn - Raketer som hjälpmedel vid linjearbeten, av Lr - Framställning av kornig blandgödsel, av SHl - Magnetisk avlastning av bärlager, av F Ö - Polyetenrör för frysning av isbanor, av SHl - Ytbehandling genom våtblästring, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24- april 1956
379
samma påverkan redan vid ett relativt litet antal
övergångar av slitsulan.
Torr slitning bestäms så att en viss mängd sand utströs
på provytan varefter maskinen får arbeta en viss tid.
Nötningen är i stort sett proportionell mot sandmängden på
golvet. Efter slitperiodens slut sugs sanden och det
avnötta materialet upp och vägs. Sedan slitsulans
viktsminskning bestämts, kan man bestämma avnötningen på
golvmaterialet.
I maskinen kan man även studera våt slitning samt
inverkan av alltför kraftiga rengöringsmedel. Samtidigt med
bestämningen av golvmaterialens avnötningshållfasthet kan
slitstyrkan hos materialet i slitsulan studeras.
Maskinen disponeras för närvarande av Statens Nämnd
för Byggnadsforskning. Under 1956 skall arbetsmetodiken
slutjusteras och maskinslitning skall jämföras med
praktiska slitförsök i gångtunnlar och på andra ställen. Man
kan emellertid redan nu med fördel utföra vissa slag av
undersökningar på golvmaterial och andra
ytbeläggnings-material. Som ett led i det slutliga utvecklingsarbetet med
maskinen tar Statens Nämnd för Byggnadsforskning
undersökningsuppdrag från t.ex. fabrikanter av golv och
golvbehandlingsmaterial samt från byggherrar och
fastighetsförvaltningar (HFI-meddelanden 1956 h. 2 s. 6). Hn
Raketer som hjälpmedel vid linjearbeten. Vid
byggnads- och underhållsarbeten på luftledningar kan man ha
stor nytta av raketer med vidhängande perlonrep (jfr
Tekn. T. 1947 s. 663). Raketerna kan riktas med stor
noggrannhet, t.ex. mot viss del av regeln. De kan även
användas vid älvövergångar, branta bergssluttningar etc.
Olika reptjocklek användes för att uppnå maximala
höjder på 40—300 m (Elektro-Anzeiger 1955 h. 21/22 s. 201;
ref. i EPA Technical Digest No. 188). Lr
Framställning av kornig blandgödsel. Vanligen
tillverkar man kornig biandgödsel genom att sätta ammoniak till
en pulverformig blandning av superfosfat, kaliumklorid
och ammoniumsulfat. Härvid reagerar ammoniaken med
superfosfatet och en liten mängd svavelsyra som ingår i
det. Den värmemängd som frigörs är liten. Den erhållna
produkten har många fördelar framför en pulverformig
blandning av de tre komponenterna, men den är dyrare.
I USA har man emellertid nu börjat tillämpa ett
förfarande som ger en billigare kornig biandgödsel. Man
framställer härvid ammoniumsulfatet i blandningen genom
neutralisering av 60°Be svavelsyra med överskott på
ammoniak i vattenlösning. Härvid utvecklas ca 2 000 kcal/kg
svavelsyra, och detta värme utnyttjas för avdunstning av
en del av vattnet. Ammoniaköverskottet reagerar med
superfosfatet (Tekn. T. 1954 s. 1099).
Processen utförs i en roterugn 1,6 m i diameter och lim
lång. I dess ena ända matar man in en pulverformig
blandning av superfosfat och kaliumklorid, svavelsyra och
ammoniak. I dess andra ända förs rökgaser in för torkning
av produkten. Denna går till en 9 m lång roterande
trumma där den kyls med luft. Anläggningen ger 10 t/h kornig
biandgödsel (Chemical Engineering aug. 1955 s. 124, 126).
SHl
Magnetisk avlastning av bärlager. Den axiella
lagerbelastningen på större vertikala långsamtgående,
vatten-turbindrivna generatorer uppgår ofta till mycket höga
värden och torde för närvarande sätta en gräns för
generatorernas storlek. Effekter över 150 MVA vid lägre
hastigheter än 100 r/m torde knappast kunna uppnås utan att
särskilda åtgärder vidtas för att klara bärlagerfrågan.
För en 225 MVA, 68,2 r/m generator med 88 poler
beräknas att bärlagret skall avlastas genom inbyggda
magnet-lindningar, fig. 1. Lagerbelastningen om totalt 3 500 Mp
utgöres av rotorvikten 920 Mp samt 2 580 Mp vattentryck
från turbinen. Lagret avlastas genom en magnetisk
lyftkraft om 3 000 Mp, vilket ger en resterande lagerbelast-
Fi(j. 1. En 225 MVA, 68,2 r/m generator med magnetiskt
avlastat bärlager.
ning om 500 Mp. Härför fordras en magnetiseringseffekt
av 90 kW men samtidigt sjunker lagerförlusterna från
400 kW till 63 kW. Detta betyder en ökning av generatorns
verkningsgrad vid full last och eos q? = 0.8 från 97,6 till
97,8 °/o (Elektrotechnische Zeitschrift 1955 h. 24 A s. 869
—870). F Ö
Polyetenrör för frysning av isbanor. I Kanada har
man använt polyetenrör i stället för de gängse metallrören
vid anläggning av konstisbanor. För en sådan på ca
24 X 57 m gör man isen genom att pumpa kylvätska från
en kylanläggning genom ett system av 13 800 m
polyetenrör. Anläggningen fordrar inget betongfundament och kan
tas upp och lagras under sommaren. Den uppges kosta
50 000 $ mot 750 000 $ för en lika stor permanent
anläggning av konventionell typ.
Vid drift står rören under 1,75 kp/cnr övertryck vid
— 25°C. Rörens brottgräns uppskattas till 8,75 kp/cnr.
Deras väggtjocklek är 2,5 mm varför det är uteslutet att
de skall tryckas samman när de står under övertryck.
Den använda polyetenen skall ha en molvikt på minst
20 000 och är försatt med kimrök (Canadian Plastics nov.
1953 s. 51—54; ref. i EPA Technical Digest No. 493). SHl
Ytbehandling genom våtblästring. Man kan uppnå
bättre ytfinhet hos arbetsstycken av metall på kortare tid
med våtblästring än med någon annan
ytbehandlingsmetod. Våtblästring kan användas för borttagning av
verktygsmärken och grader från bearbetade metallytor, för
ytbehandling av verktyg och matriser och för borttagning av
glödskal, färg och rost.
Vid våtblästring sprutas en blandning av slipmaterial och
vatten med stor hastighet genom ett munstycke. Detta är
konstruerat så att suspensionen accelereras med tryckluft
under 5,6—7 kp/cma. Slipmaterialet kan vara
aluminiumoxid, kiseldioxid eller ett organiskt ämne. Dess
kornstorlek, suspensionens halt av fast material och strålens
hastighet kan varieras så att man kan erhålla olika typer av
ytfinish.
Våtblästring kan ersätta betning, elektrokemisk rengöring
och handputsning av ytor som skall beläggas elektrolytiskt.
Det uppges att metoden är särskilt lämplig till
förbehandling av metaller som har benägenhet för vätesprödhet.
Detta är av särskild betydelse vid elektrolytisk beläggning
av flygplansdelar.
Genom våtblästring kan man avsevärt förbättra
ytfin-heten hos metalldelar med komplicerad form, men det
resultat som uppnås beror på den ursprungliga ytans
beskaffenhet. Man kan sålunda inte ge en grovslipad yta
samma jämnhet genom våtblästring som genom finslip-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
