Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 24 april 1956 - FFA:s vindtunnlar för ljud- och överljudfart, av Bengt Reistad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
TEKNISK TIDSKRIFT
för liggande luftstrålen, som resulterar i ett
högre machtal. Genom reglering av trycket bakom
spaltväggarna, vilket kan ske genom reglering av
tvärsnittsarean i diffusorn, regleras därför
också machtalet.
Av dessa båda funktioner är den förstnämnda
den viktigaste och den som blir avgörande för
spalternas storlek. Tendensen synes nog vara,
att man helst skulle vilja skilja de båda
funktionerna helt och ordna hastighetsregleringen på
annat sätt, exempelvis genom att införa ett
ställbart munstycke framför spaltväggarna. Ett
sådant munstycke skall inom kort provas i
tunnel S5.
Mätmetoder
De mätmetoder som normalt tillämpas i den
supersoniska vindtunnelanläggningen, är dels
vägning, vinkelmätning och tryckmätning, som
är direkt kvantitativa mätningar, och dels
strömningsundersökningar,
omslagspunktsbe-stämningar och sliroptiska undersökningar, som
är mer eller mindre kvalitativa. Mätningarna
kan vara statiska och dynamiska.
Vägning kan avse bestämning av samtliga
krafter och moment, som fordras för att hålla kvar
modellen i viss vinkel i mätsträckan, eller
bestämning av interna krafter, exempelvis mellan
flygplanet och dess yttre beväpning, böjande
momentet i en vinge, roderaxelmoment e.d. Allt
efter vägningens art fordras vågar med olika
antal komponenter, olika kraftområden och olika
inbyggnadsmått. I de flesta fall grundar sig
mätningen på bestämning av töjningen av vissa
fjädrar eller länkar i vågen med hjälp av
trådtöj ningsgivare.
Tryckmätning kan avse statiska tryck på ytan
för att medge ett detalj studium, exempelvis av
tryckfördelningen på en vinge eller för att
bestämma sådana tryck, som kan väntas vara
särskilt påverkade av modellskala eller andra
vind-tunneltekniska förhållanden. Tryckmätning kan
även användas exempelvis för bestämning av
hastighetsfördelningen i ett gränsskikt eller för
att finna lämpligaste placeringen av en styryta.
Vinkelmätning kan fordras, när modellens
vinkelläge i luftströmmen på grund av
upphäng-ningsanordningens elasticitet ändras under
blåsningen.
Alla mätningar konserveras för avläsning efter
blåsningen, antingen med hjälp av skrivande
instrument, på fotografisk väg eller rent
mekaniskt, såsom när förbindelsen mellan en
manometer och tryckhålet i tunneln tillslutes, innan
blåsningen avslutas, varigenom
manometerutslaget behålles för avläsning under
uppladdningsperioden.
Genom sliroptisk fotografering, som utföres
rutinmässigt praktiskt taget alltid, när
förutsättning härför finnes, har man ett utmärkt hjälp-
medel att studera anledningen till de effekter,
som fastställes av mätresultaten, och att
separera effekter som beror på försökstekniken från
sådana som har sin motsvarighet vid verklig
flygning.
Vindtunnelprovens tillförlitlighet
Alla vindtunnelprov är behäftade med fel
beroende på den strömningstekniska skalan,
uttryckt med Reynolds’ tal, och även beroende på
en hel rad andra omständigheter såsom
luftströmmens turbulens, tryckgradienten i
mätsträckan, inverkan av tunnelväggarna,
interferens från upphängningsanordningen,
modellens noggrannhet, modellens deformation under
belastning och skillnader i värmeövergång
mellan modellprov och fullskala.
De fel, som det är svårast att komma till rätta
med, är f.n. skalfelen. Dessa kan i ogynnsamma
fall bli avsevärda. Vid underljudhastighet kan
motståndet för en väl strömlinjeformad kropp
slå fel med en tvåfaktor och för en sfär med
ända upp till en fyrfaktor. Vid vissa mätningar,
som är särskilt svåra att genomföra, såsom vid
mätning av roderaxelmoment av ett utbalanserat
roder, kan mätningen ge fel storleksordning eller
t.o.m. fel tecken på kraftens storlek1.
Att man trots detta faktiskt inte bara kan
använda vindtunnelprov som underlag för
konstruktionen, utan att man dessutom har
ovärderlig nytta av och inte kan klara sig utan sådana
prov för att kunna göra en konstruktion, där
man tar vara på de möjligheter som finns, det
beror på att man genom lång erfarenhet och
omfattande forskning lärt sig förstå, när och i
vad mån resultaten är tillförlitliga eller ej.
Denna erfarenhet härrör huvudsakligen från
låg-hastighetstunnlar och har framkommit genom
jämförelse, dels med prov i mycket stora
tunnlar, där man t.o.m. kunnat prova flygplan i full
skala, dels med prov i tunnlar för högt tryck,
där man kunnat uppnå Reynolds’ tal
motsvarande fullskalevärden, och dels slutligen med
prov-flygningsresultat.
Vid provning vid transsoniska och supersoniska
hastigheter försöker man tillämpa dessa
erfarenheter och omsätta dem till hög hastighet genom
den allmänna kännedom, man har av strömning
vid dessa hastigheter. Emellertid framkommer
den ena effekten efter den andra, som icke
uppträdde vid låga hastigheter, men som kan ha
stor betydelse vid hög hastighet. Sådana effekter
kan bero uteslutande på luftens kompressibilitet,
såsom när man finner, att kompressionsstötens
form och läge invid en vinge vid hög
underljudhastighet är beroende av om gränsskiktet är
la-minärt eller turbulent. Sådana effekter kan även
bero på att formen av ett flygplan för hög
hastighet skiljer sig så mycket från de former, som
används för låghastighetsplan, att helt nya feno-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
