Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 24 april 1956 - FFA:s vindtunnlar för ljud- och överljudfart, av Bengt Reistad - Nya metoder - Högfrekvensspisar, av F Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24- april 1956
403
men uppträder, såsom framkantavlösning vid en
deltaformad vinge, som icke har någon direkt
motsvarighet vid raka vingar.
De exempel som här har anförts berör
skalinflytanden, som har upptäckts och som varit
och är föremål för speciella studier. Men det är
stor risk, att man påträffar även andra
skalinflytanden, om vilka man saknar tidigare
erfarenhet och som kan ha stort inflytande på
mätningarnas resultat.
Om vindtunnelprov skall kunna bli helt
tillförlitliga även vid transsonisk och supersonisk
hastighet, synes det därför nödvändigt att
vindtunnlar anskaffas, där man kan reglera Reynolds’ tal
upp till närheten av fullskalevärden. Att
realisera detta önskemål genom en fullskaletunnel
är icke möjligt eller lämpligt bl.a. därför, att en
sådan tunnel skulle bli orimligt dyr.
Att bygga en tunnel med högt tryck så att man
med en liten modell kan få Reynolds’ tal i
närheten av fullskalevärden torde vara realiserbart.
Kostnaden blir visserligen hög — många
miljoner kronor — men dock icke orimlig vid sidan
av utvecklings- och tillverkningskostnader för
nya flygplan. Tunnelns användbarhet skulle bli
begränsad, enär det av hållfasthetsskäl är
förbundet med stora svårigheter att utföra
mätningar vid höga tryck. Det skulle emellertid öka
värdet av alla andra prov, dvs. sådana som görs
i nu befintliga tunnlar, även om man bara i vissa
fall hade möjlighet att studera skalinflytande
genom prov vid varierbara Reynolds’ tal upp till
maximivärden, som icke alltför mycket avviker
från fullskalevärden.
Slutord
Såsom inledningsvis framhölls, har
uppfinningen av spaltväggarna gjort de ursprungliga
planerna på att bygga en speciell transsonisk
vindtunnel inaktuella.
I stället har andra anspråk på provningens
strömningstekniska kvalitet ökat. Vid alla
strömningstekniska modellprov råder en viss
osäkerhet om de fenomen, som studeras i modellskalan,
utan tillkomst av nya fenomen helt
reproduceras i fullskala. I allmänhet har man antingen
kunnat ersätta denna osäkerhet med stöd av
erfarenhet från likartade konstruktioner eller
också kunnat chansa på, att intet oförutsett skall
inträffa — en chanstagning, som man kan göra,
när de investerade beloppen är måttliga och
tidsfaktorn inte har utslagsgivande ekonomisk
betydelse.
Ingen av dessa vägar står emellertid öppen, när
det gäller konstruktion av nya avancerade
flygplan. Den flygtekniska utvecklingen in i det
trans-soniska och supersoniska fartområdet har å ena
sidan lett till — och kommer även en lång tid
framåt att leda till — flygplantyper, om vilka
man saknar tidigare erfarenheter. Å andra sidan
är utvecklingskostnaden för ett modernt
jaktplan så hög, att man helt enkelt icke får
misslyckas. Och misslyckas gör man, om planet blir
underlägset en eventuell fiendes. Redan en liten
skillnad kan där ha en avgörande betydelse.
Misslyckas gör man också, om det tar alltför
lång tid mellan prototyp och serietillverkning —
vilket skulle kunna inträffa, om modellproven
inte stämmer — därför att då blir planet
gammalmodigt, innan det är färdigt och återigen
underlägset en eventuell fiendes.
Därför är det god ekonomi att satsa pengar på
en försöksutrustning, som kan bidra till en ännu
säkrare tolkning av de prov som utförs i nu
befintliga vindtunnlar. Den försöksutrustning, som
skulle komma i fråga, är inte en vindtunnel för
provning av flygplan i full skala. Det är
sannolikt en tunnel, där man kan prova relativt små
modeller i luft av så högt tryck, att man
ström-ningstekniskt sett får nära samma
skalegenskaper som vid flygning. Exakt vad som fordras,
hur det tekniskt skall åstadkommas och vad det
kan komma att kosta måste emellertid grundligt
utredas.
Litteratur
1. Abbot, I H: Some factors contributing to scale effect at
super-sonic speeds. Agard Memorandum AG 8/M4.
Nya metoder
Högfrekvensspisar. Elspisar för upphettning med
högfrekvens serietillverkas nu i USA. övergången till
matlagning med högfrekvens anses som det största framsteg som
gjorts inom området sedan den nu vanliga elspisen
introducerades.
Flera försöksmodeller har tidigare varit utlämnade i hem
för provdrift, under mer än ett år, vilket resulterat i flera
förbättringsförslag, vilka beaktats vid utformningen av den
slutgiltiga modellen, fig. 1.
Fig. 1. Den första högfrekvensspisen lämnar
monterings-bandet sedan typen varit under utveckling under 4V2 dr
och ute för driftprov PI2 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
