Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 24 april 1956 - Schaktdrivning med långhålsborrning vid Harrsele kraftverksbygge, av Jörgen Jörgensen och Carl Sylvan - Nationalprodukt och forskning i USA, av WS - Norrbottens kraftstationer - 1000 km plaströr - Elförsörjningen i Västeuropa, av Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24- april 1956
407
Fig. 3. Strossning i trycktub; siffrorna anger den ordning
i vilken arbetet utförts.
hålsborrning. Man skjuter då salvor, vilkas höjd blir lika
med schaktets djup. Då borrspridningen inverkar på
väggarnas utseende, bör man lämna väggsömmen och skjuta
den för sig med korta "pallsalvor", där man önskar få
jämna väggar. Man skulle då få ett utförande enligt fig. 3,
där det mesta arbetet utföres från markytan och
väggsömmarna borras och skjutes efterhand som bergmassan
sjunker i samband med lastningen.
Ett försök att jämföra ekonomin för en trycktub,
stros-sad med långhål, med en strossad på vanligt sätt
misslyckades dock, då resultatet förrycktes på grund av dåligt
berg i den första tuben. En sak som bör undersökas är,
hur man på billigaste sätt skall utföra grovhålet. Vid
underjordsarbeten är det ofta ej plats att ställa upp en
stöt-borrmaskin, varför man måste tillgripa vagnborrmaskiner
eller diamantborrmaskiner och eventuellt slå flera hål av
måttlig storlek intill varandra. Generellt kan sägas, att
metoden befunnits lämplig för sprängning av schakt med
upp till 25—30 m djup.
Nationalprodukt och forskning i USA. Man beräknar
att under 1956 nationalprodukten i USA skall uppgå till
400 000 M$>. Utgifterna för teknisk forskning och
grundforskning uppskattas under samma tid utgöra ca 4 500 M$.
Av nationalprodukten skulle sålunda ca 1 °/o gå åt till
forskning.
Den amerikanska industrin som helhet ger ut mycket mer
i förhållande till sin produktion, då industrins
forskningsanslag i genomsnitt uppgår till 2 °/o av bruttoförsäljningen.
Många snabbt växande industrier som flygplansindustri,
kemisk industri, plastindustri, elektronikindustri och
läkemedelsindustri lägger ned 4, 5 och t.o.m. 10 °/o av sin
försäljning på forskning (Clyde Williams, chef för Battelle
Memorial Institute). WS
Norrbottens kraftstationer producerar ca 3 100 MkWh/år
eller 12 °/o av landets nuvarande kraftproduktion. Enbart
Porjus, Harsprånget och Ligga ger tillsammans 3 000
MkWh/år.
1 OOO km plaströr för naturgas fanns 1954 i USA såväl
i huvudrörnät som i servisledningar.
Elförsörjningen i Västeuropa
621.311(4)
OEEC i Paris publicerar sedan några år tillbaka en årlig
översikt över elförsörjningen i Västeuropas stater. Den
innehåller en mycket fullständig statistik över väsentliga
utvecklingstendenser i de 18 medlemsstaterna samt som
jämförelse motsvarande siffermaterial från USA. Den
senast utkomna rapporten redogör för utvecklingen fram
till mitten av 1955 samt planerad utbyggnad för senare
hälften av 1950-talet.
Elkonsumtion
Elförbrukningen ökade starkt under 1954, i genomsnitt
med 9,5 °/o, och har sedan 1950 stigit med 7,9 %> per år.
Detaljförbrukningen har stigit mest, med 9 °/o per år, medan
industrins elförbrukning ökat med 7,5 och samfärdselns med
5,9 °/o per år. Den största procentuella stegringen har
skett i Grekland med nära 20 °/o per år, medan ökningen i
Sverige på något över 8 °/o per år motsvarar genomsnittet.
Den specifika elförbrukningen, som brukar mätas som
elförbrukningen per invånare, är synnerligen ojämnt fördelad
såsom framgår av följande sammanställning för 1954:
kWh/invånare
Norge .................................. 6 484
Sverige ................................. 3 267
Luxemburg ............................. 3 019
Schweiz ................................ 2 621
Portugal ................................ 202
Grekland ................................ 141
Turkiet ................................. 61
Medeltal Västeuropa .................... 1 164
USA .................................... 3 393
Denna ojämna fördelning av den specifika
elförbrukningen återspeglas även i industrins elförbrukning per
arbetare, som varierar från ca 32 000 kWh i Norge till ca
300 kWh i Turkiet (det för Sverige angivna värdet på
12 629 kWh är alldeles för lågt och borde varit nära 20 000
kWh) och i detaljförbrukningen per invånare:
kWh/invånare
Norge .................................. 2 044
Island .................................. 1 500
Schweiz ................................ 971
Sverige ................................. 750
Portugal ................................ 44
Grekland ............................... 40
Turkiet ................................. 19
Medeltal Västeuropa .................... 290
USA .................................... 819
Kraftstationsutbyggnad
Kraftstationsutbyggnaderna har på senare år hållit takt
med förbrukningsökningen, och den tillgängliga
maximieffekten har ökat med 10 °/o per år, samtidigt som
maximibelastningen endast stigit med 6 °/o per år.
Elkraftbristen har härigenom upphävts och 1954 förelåg en i
stort sett tillfredsställande marginal mellan tillgång och
efterfrågan, möjligen med undantag av i Frankrike och
i Storbritannien.
Vattenkraftproduktionen utgör i medeltal ca 40 °/o av
den totala elproduktionen. Hittills har
vattenkraftutbyggnaderna skett i ungefär samma takt som
ångkraftutbyggnaderna. I några av de traditionella vattenkraftländerna,
t.ex. Italien, har mer än hälften av de ekonomiskt
utbyggnadsbara vattenkrafttillgångarna utnyttjats, och en
successiv övergång till ångkraft blir därför nödvändig.
A andra sidan finns ännu stora reserver kvar i många
länder såsom Norge, Österrike, Portugal, Grekland. Island
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
