Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 24 april 1956 - Elförsörjningen i Västeuropa, av Lr - Nybyggen - Dieselelektriska lokomotiv, av EN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
•TEKNISK TIDSKRIFT
och Turkiet, och totalt anses ännu 3/t av Västeuropas
vattenkraftresurser vara outnyttjade. Åtminstone under
1950-talet anses därför vattenkraftproduktionen komma att öka
i nästan samma takt som ångkraftproduktionen. Norge,
Sverige, Schweiz, Österrike, Portugal och Island
koncentrerar praktiskt taget hela sin utbyggnad till vattenkraft
under denna period. I Italien, Grekland och Turkiet
ligger även tyngdpunkten på vattenkraftutbyggnaderna men
jämsides härmed utbygges en avsevärd ångkraftkapacitet.
Anmärkningsvärt är att Frankrike ej längre anser sig
kunna finansiera vattenkraftutbyggnaderna i samma
utsträckning som tidigare, varigenom den tidigare under en
lång följd av år upprätthållna balansen mellan vatten- och
ångkraftproduktion väntas förskjutas till ångkraftens
fördel. I övriga av Västeuropas länder utbygges vattenkraft
endast i relativt obetydlig skala.
Bränslen
Kol är ännu det helt dominerande bränslet i Västeuropas
ångkraftstationer och svarade 1954 för 80 °/o av den totala
ångkraftproduktionen. Brunkol gav ytterligare 10 °/o. Oljan
befinner sig emellertid på frammarsch och väntas under
perioden 1954—1960 öka sin andel från 4 till 11 %.
Orsaken härtill är framför allt en kraftig övergång till olja
i Storbritannien. De stora kolexportländerna, Tyskland.
Belgien och Nederländerna, planerar däremot ej att övergå
till olja. En avsevärd bränslebesparing erhålles genom den
kontinuerligt stegrade verkningsgraden i
ångkraftstationerna. Under perioden 1950—1954 steg således den
genomsnittliga verkningsgraden i de koleldade stationerna från
20,7 till 23,3 »/o och fram till 1960 väntar man sig en
fortsatt höjning till 25,5 °/o. Det innebär en total kolbesparing
vid den senare tidpunkten på 10 Mt kol om året. För de
bästa koleldade ångkraftstationerna ligger
årsverknings-graden på 31—34 °/o, medan den italienska stationen
Ta-vazzano, som eldas med naturgas, 1954 hade 37 %>.
Investeringar
Utbyggnaden av elförsörjningen kräver en väsentlig del
av ländernas totala investering, som genomsnitt för 1955
ca 7 °/o. Enbart i Storbritannien investerades för
elförsörjningen 3 400 Mkr. (i Sverige 750 Mkr.).
Genomsnittskostnaden för ångkraftutbyggnaderna är ca 750 kr/kW.
Vattenkraften kostar i medeltal ca 1 600 kr/kW men med
stora variationer, från över 2 000 kr/kW i Tyskland och
Frankrike till 800—900 kr/kW i Norge och Portugal (för
Sverige anges ej någon siffra).
Energipris
Prisutvecklingen för olika energiformer framgår av
följande sammanställning, där 1937 års priser satts till 100.
Kolpriser Elpriser
1913 1924 1937 1953 1913 1924 1937 1953
Belgien ............ 87 96 100 111 200 70 100 60
Frankrike ......... 78 80 100 133 — 90 100 40
Storbritannien .... 87 97 100 129 220 130 100 40
USA ............... 78 110 100 122 170 110 100 40
Atomkraft
Atomenergins utnyttjande för elproduktion studeras
intensivt i alla de stora industriländerna. Storbritannien har
hunnit längst i Europa inom detta område (Tekn. T. 1955
s. 364) och har redan flera stora reaktorer för
elproduktion under byggnad. Den första atomkraftstationen vid
Calder Hall (Tekn. T. 1955 s. 344) får en eleffekt på 60 MW
och tas i drift 1957. År 1965 räknar man med att ha i
drift 1500—2 000 MW atomkrafteffekt. Av övriga länder
hade vid rapportens författande endast Frankrike påbörjat
konstruktionerna för en större elproducerande reaktor på
30 MW. Utvecklingen går emellertid fort inom detta
område och mycket har hänt på de senaste månaderna. Bland
annat har det svenska atomkraftprogrammet
offentliggjorts, innebärande en 100 MW station i drift 1963 (Tekn.
T. 1955 s. 982). Kostnaden från de franjtida
atomkraftstationerna uppskattas till 3,5—1 öre/kWh (Tekn. T. 1956
s. 241), ehuru då inga forskningskostnader medräknats och
100 °/o utnyttjningsfaktor förutsatts ("The electricity supply
industry in Europé", Paris 1956). Lr
Nybyggen
Dieselelektriska lokomotiv. SJ har hos Nohab,
Trollhättan, beställt fem dieselelektriska lok litt T4 av ny typ,
huvudsakligen avsedda för godstrafik och tyngre växling,
fig. 1. Dieselmotorn med generator har levererats av
General Motors och de treaxliga lokboggierna av A/S Frichs
i Aarhus. Lokets underrede och korg samt diverse
tillbehör har tillverkats av Nohab, som även monterat loket
i dess helhet.
Den tolvcylindriga tvåtakts V-motorn utvecklar vid 835
r/m effekten 1 425 hk. Tågsättet värms med elkaminer som
matas med ström från en särskild generator, vilken drivs
av en dieselmotor med effekten 300 hk.
De danska statsbanorna har anskaffat fyra diesellok litt
MY, som är de första i Europa byggda större dieselloken
av amerikansk typ. De levererades i början av 1954 av
Nohab och har under tiden 15 juni 1954—30 juni 1955
underkastats noggranna prov i snälltågstjänst i jämförelse
ined fyra fyrcylindriga kompoundånglok litt E. De danska
MY-loken avviker i viss mån från de svenska T4-loken
genom att de utrustats med sextoncylindriga tvåtakts
V-motorer med effekten ca 1 700 hk och anordnats för
snälltågsdrift.
Antalet uppnådda tågkilometer per lok och år var
omkring dubbelt så stort för dieselloken som för ångloken,
beroende bl.a. på att vid dieseldriften bortfaller vissa
tidsödande arbeten vid ångloksdrift, såsom slaggning av
fyr-boxar, vattentagning, pannspolning och annan pannskötsel.
Diesellokens större effekt möjliggör dessutom
framförandet av stöfre tåg, vartill kommer att bemanningen utgörs
av blott en man, under det de stora ångloken måste
bemannas med två man.
Detta innebär, att man i dag kan köpa 4—8 gånger så
många kilowattimmar för samma kostnad som 1 kg kol
i jämförelse med 1913. Priserna för eldningsoljor har i
motsats till kolpriserna fallit men ej lika snabbt som
elpriserna. I Storbritannien kan man därför i dag köpa 3
gånger så många kilowattimmar för samma kostnad som
1 m3 olja jämfört med 1913. Elpriserna varierar med några
få undantag ej så kraftigt från land till land. I flertalet
ångkraftländer är genomsnittspriserna 11—12 öre/kWh
och ungefär samma prisnivå hålles även i Österrike.
Vattenkraftländerna Italien och Schweiz håller däremot ett
genomsnittspris på ca 8 öre/kWh och denna prisnivå råder
även i ångkraftlandet Storbritannien. De extrema
ytterligheterna intas av Norge med 2,5 öre/kWh och Turkiet
med nära 30 öre/kWh.
Fig. 1. SJ.s diesellok litt Tt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
