Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 24 april 1956 - Nybyggen - Motorvägar i Sydösteuropa, av G Lbg - Stuttgarts TV-torn, av WS - 344 MW ångturbinaggregat, av Wll - Andras erfarenheter - Sortering av ställningsplank, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
•TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Det
200 m höga
TV-tornet i
Stuttgart
med
tele-visionssän-dare och
restaurang på
150 m höjd.
Från Italiens gräns till Belgrad blir det 9 m bred körbana
med 0,75 m vägrenar och från Belgrad till grekiska
gränsen 6,5—7,5 m bred. Inom Grekland får vägen 10 m bredd,
varav 6—7 m med beläggning och i Turkiet 2 X 3,5 m
bredd.
Planernas förverkligande väntas ta — om lån icke erhålls
— 5 år i Italien, 7 år i Grekland och 15 år i Jugoslavien
och Turkiet. Om lån erhålls kan det mesta vara klart inom
5 år (enl. ECE). G Lbg
Stuttgarts TV-torn. För televisionen har i Stuttgart
uppförts ett 150 m högt betongtorn som i sin topp upptar en
balonggondolliknande byggnad; ytterligare ovanför denna
är byggd en 52 m hög fackverkskonstruktion som uppbär
antennen. Televisionsantennens höjd över havet är ca
200 m och sändaren ger en effektivt utstrålad effekt om
100 kW.
Betongpelaren har en diameter av 10,8 m vid foten och
5,1 m i toppen. Gondolbyggnaden i toppen har fyra
våningar av vilka de två undre är reserverade för
TV-sän-dare. I de två övre våningarna har inretts en restaurang
och ovanpå gondolen finns en utsiktsplattform. Ovanpå
denna finns maskinrum för hissanläggningen.
Genom denna tornkonstruktion har sändaren kunnat
monteras i omedelbar närhet av antennen. Detta erbjuder
flera fördelar; framför allt kommer man ifrån förlusterna
i antennkablar och den försämring av bildkvaliteten som
lätt uppstår vid långa matarkablar (Radio och Television
1956 h. 2 s. 18). WS
344 MW ångturbinaggregat. I kraftverket Astoria,
tillhörande Consolidated Edison, New York, kommer aggregat
nr 3, som beräknas köras i gång 1958, att bli det hittills
största beställda ångturbinaggregatet i världen.
Aggregatet skall normalt arbeta med tre avtappningar för
fabrikationsånga och då ge effekten ca 300 MW.
Turbin-aggregatet, som tillverkas av General Electric, består av
en högtrycksdel för 3 600 r/m och en lågtrycksdel för
1 800 r/m. Vid maximal ångmängd genom turbinen och
avtappning endast till matarvattenförvärmning blir effekten
344 MW. Generatorerna är sammanlagt på 427 500 kVA vid
effektfaktorn 0,8. De är vätgasfyllda, och vätgasens
övertryck är 2,1 kp/cm2. Man har separat motordriven matare.
Före högtrycksturbinen är ångtrycket 140 bar och
ångtemperaturen 565°C. Ångan mellanöverhettas vid ca 37 bar
till 538°C. Högtrycksturbinen innehåller 9 högtryckssteg i
enkel ström och 5 mellantryckssteg i dubbel ström.
Lågtrycksturbinen innehåller 10 trycksteg i dubbel
genomströmning. Skovlarna i sista steget är 1 090 mm långa, och
avloppsarean är 23 m2. Turbinen är försedd med två
separata kondensorer, som är förenade med ett
tryckutjäm-ningsrör.
Ångpannan, som blir den största kraftverksångpannan i
världen med maximala ångmängden 1 090 t/h, byggs av
Babcock & Wilcox. Den blir av självcirkulationstyp med
endast en ångdom, som emellertid väger över 200 t.
Pannan får dubbel eldstad med sammanlagt 32
kolpulverbrännare. Man kommer att använda tryckeldning, och pannan
utrustas icke med några rökgasfläktar. Vid drift av
tur-binaggregatet med full effekt utan avtappning av
fabrikationsånga blir mängden högtrycksånga 1 010 t/h och ånga
genom mellanöverhettaren 907 t/h (Power jan. 1956 s. 84
—85). wn
Andras erfarenheter
Sortering av ställningsplank. För byggnadsvirke är
utseendet av litet eller inget intresse, medan dess hållfasthet
är av största betydelse. Inplankning för gång- och
transportbanor, arbetsplan, avlastningsplan i hisställningar m.m.
utsätts t.ex. ofta för så stora spänningar att dess
hållfasthet utnyttjas-i väsentlig utsträckning. Enligt en sträng
tolkning av byggnadsstadgan skulle därför hållfasthetssorterat
och märkt konstruktionsvirke, T-virke, användas.
Vid utseendesortering tas inte direkt hänsyn till
virkets hållfasthetsegenskaper och det har därför blivit
onödigt dyrbart att tillfredsställa de ökade kvalitetskraven
med utseendesorterat virke. Man har nämligen bl.a.
funnit att olyckor alltför ofta orsakas genom att
ställningsplank av gängse kvalitet enligt utseende brister. Man
utarbetar därför nya bestämmelser för ställningar och
landgångar varvid man stått inför valet att föreskriva grövre
dimensioner eller högre virkeskvalitet.
För att utreda hur man skall förfara har man vid
Trä-forskningsinstitutet bestämt virkes brottgräns vid böjning
på lågkant, varvid 2" X 7" plank och lVi" X 7" bräder
(de i ställningar vanligaste dimensionerna) undersökts.
Som resultat har man fått en relation mellan virkets
brottgräns oB och kvistkvot k (fig. 1). Den senare är ett
förhållande mellan kviststorlek och virkesdimension enligt
grunderna för T-virkessortering.
Gran och furu har vid statisk böjning på lågkant
praktiskt taget en hållfasthet som vid normalt kvistinnehåll
kan uttryckas med o B = 540 — 180 k kp/cm2. Elasticitets-
Fig. 1. Böjbrottgräns för 2" plank av gran och furu med
15 °/o fuktkvot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
