- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
411

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 24 april 1956 - Andras erfarenheter - Sortering av ställningsplank, av SHl - Polyeten i blyackumulatorer, av U T—h - Känslig längdmätare, av GAH - Germaniumlikriktare i elektrokemisk industri, av SHl - Vattenfri hydrazin, av SHl - Skivfilter med självrengöring, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24- april 1956

411

modulen är i genomsnitt 96 000 och 98 000 kp/cm2 för
gran resp. furu. Av det provade materialet hade 51 °/o av
granvirket och 50 °/o av furuvirket mindre
elasticitetsmodul än 100 000 kp/cm2 som brukar användas vid
beräkningar.

På grund av undersökningens resultat föreslås en
begränsning av tillåten kvistkvot till k — 1 varvid ingen
kvist får vara större än som motsvarar k = 0,7. Även vissa
andra virkesfel bör begränsas. Nuvarande T-virkesklasser
är mindre lämpliga för virke vars brottgräns vid böjning
på lågkant är av största betydelse. Genom en modifikation
av reglerna för sortering av T-virke kan man emellertid
öka detta virkes användbarhet som ställningsvirke utan
nämnvärd förändring av sorteringsutbytet (Svenska
Trä-forskningsinstitutet, Träteknik, Medd. 78 B). SHl

Polyeten i blyackumulatorer. I USA har man börjat
använda polyeten som rörmaterial för de positiva
elektroderna i blybatterier för fordon av typen "iron-clad" i
stället för det hittills använda hårdgummit. Det anses att
livslängden hos batterierna härigenom kan ökas upp till 20 °/o.
Orsaken är att rörens uppslitsade skåror, som förmedlar
elektrolytpassagen, bibehåller dimensionerna bättre än
hårdgummi och därför kan placeras betydligt tätare. Den
perforerade ytan blir härigenom större och
polspänningen högre. Då det aktiva materialet under laddning och
urladdning ändrar volym, har polyetenen genom sin
elasticitet en stor fördel framför hårdgummi. Kontakten
mellan den centrala strömtilledningen i varje rör och det
aktiva materialet kommer därför att förbättras (Chemical &
Engineering News 13 febr. 1956 s. 745). U T—h

Känslig längdmätare. Vid National Physical
Laboratories utanför London har man lyckats framställa billiga
gitter med mycket stor noggrannhet och mycket stor
jämnhet med ca 2 500 ritsar per cm i längder upp till
25—30 cm. Man arbetar med plasthinnor på glasunderlag
som ritsats i kontinuerlig spiral på ett cylindriskt
arbetsstycke.

Dessa gitter kan bl.a. användas för längdmätning med en
noggrannhet av 0,02 jx. Man använder sig därvid av två
gitter lagda på varandra med en liten vinkel mellan
rit-sarna på de bägge gittren. Gittren ger då ett
interferens-mönster där avståndet mellan de enskilda linjerna i
mönstret beror på vinkeln mellan de två gittren. En
förskjutning mellan de båda gittren på ett ritsavstånd medför
en förskjutning av interferensmönstret en våglängd, dvs.
rörelsen förstoras i mycket hög grad.

Man kan nu med hjälp av en ljuskälla och en
foto-transistor mycket lätt räkna det antal våglängder som
interferensmönstret flyttas vid en förskjutning av det ena
gittret relativt det andra. Man når med denna enkla
anordning noggrannheter på 0,1—1 [x. Vill man gå ännu
längre kan man på en katodstråleoscillograf styra den
horisontella avlänkningen från en ljuskälla och en
fototransistor och den vertikala av ett liknande par
sinsemellan förskjutna en halv våglängd. Man får då ett cirkulärt
diagram där ljuspunktens läge direkt anger fasläget hos
en linje i interferensmönstret. Med denna metod kan man
höja noggrannheten ytterligare ca 100 gånger (enl.
National Physical Laboratories, Light Division). G AH

Germaniumlikriktare i elektrokemisk industri. Man

tycks nu i USA ha nått visshet om att
germaniumlikrikta-ren (Tekn. T. 1954 s. 417) kommer att spela en betydande
roll inom elektrokemisk industri. Den är nämligen
särskilt lämplig för låg och medelhög spänning. Den lär
vidare kunna konkurrera i pris med andra likriktare vid
spänningar upp till 150 V. Dess främsta fördelar är stor
verkningsgrad, liten volym, liten underhållskostnad och
liten fara för personalen genom att låg spänning kan
användas.

Germaniumventilens verkningsgrad uppges vara 98—99 °/o.

För en komplett likriktare lär man uppnå 95 %> vid 75 V
likström och 90 %> vid 12 V. Största verkningsgraden för
selenlikriktare som vanligen används vid låg spänning, är
ca 85 %. Vid lika effekt är germaniumventilens volym
bara en tiondel av selenventilens och en sjättedel av
kvicksilverventilens (Tekn. T. 1954 s. 407).

Åldring, som är en av de största nackdelarna hos andra
typer av halvledarlikriktare, lär inte förekomma hos en
riktigt tillverkad germaniumlikriktare. Genom att denna har
stor verkningsgrad vid låg spänning kan man i större
utsträckning parallellkoppla cellerna vid elektrolys.
Härigenom blir anläggningen mer anpassningsbar och säkerheten
större. I små och medelstora fabriker kan man använda
stora celler för stor strömstyrka.

I USA har General Electric installerat ca 25 anläggningar
med germaniumlikriktare med en total effekt på ca 13 MW.
När inneliggande order utförts stiger denna siffra till 23
MW. Den största hittills byggda anläggningen är för 5 850
kW (65 V, 90 kA). Utnyttjandet av germaniumlikriktaren
har emellertid bara börjat, och man tror därför att den i
mycket stor omfattning kommer att ersätta
selenlikriktaren. Det kan också hända att klor-alkalitillverkare finner
fördelaktigt att använda germaniumlikriktare för 250—
300 V i stället för nuvarande 600 V kvicksilverlikriktare.

Germaniumlikriktaren har emellertid också nackdelar.
Den mest påtagliga är att den inte tål mer än 75°C
lufttemperatur, men mycket få eller kanske inga anläggningar
behöver arbeta vid mer än 45°C. Den har å andra sidan
fördelen framför andra metallikriktare att dess effekt kan
beräknas exakt varigenom en anläggning kan konstrueras
för de betingelser under vilken den skall arbeta. En ensam
germaniumcell kan användas för en spärrspänning på 66
—75 V toppvärde vilket är tre gånger så hög spänning som
selencellen tål. Det uppges att man i framtiden väntar
ger-maniumceller för en spärrspänning på 150—250 V
toppvärde och hög strömstyrka. Inom en nära framtid väntar
man likriktaranläggningar för 200—300 V toppvärde.

Likriktarcellen, som är en skiktcell (Tekn. T. 1953 s. 935),
består av en 0,6 mm tjock skiva skuren ur en
germanium-kristall; dess ena sida innehåller spår av antimon och dess
andra sida spår av indium. Då cellen är mycket liten,
måste man förstora dess yta för att den inte skall bli
överhettad. Celler för större strömstyrka monteras på
ställningar och har flänsar för luftkylning. Flera av dem
kan travas till en packe. För närvarande kan man på detta
sätt koppla ca 5 celler parallellt eller i serie. Man tror att
detta antal snart skall växa till 10—15.

Likriktarna kyls med en vätska, t.ex. perkloretylen, eller
med luft. I förra fallet kan man använda större
strömstyrka och tillåta större överbelastning än i det senare;
vidare blir bullernivån lägre (Chemical Engineering febr.
1956 s. 126, 128). SHl

Vattenfri hydrazin. Vid gängse metoder för
framställning av hydrazin (Tekn. T. 1951 s. 691; 1953 s. 634)
får man en vattenlösning som tidigare inte
koncentrerades längre än till ca 70 °/o N2H4 genom destillation.
Vattenfri hydrazin kan visserligen erhållas genom avvattning
enligt kemiska metoder, men dessa är relativt dyrbara.
Man har nu funnit att avvattning genom destillation kan
genomföras ekonomiskt. Från den 70-procentiga
hydrazin-lösningen avlägsnas ca 70 °/o av vattnet genom azeotrop
destillation med anilin. Den återstående hydrazinlösningen
skiljs från anilinen och kan sedan fraktioneras till
vattenfri hydrazin (Chemical Engineering juli 1955 s. 112). SHl

Skivfilter med självrengöring. En ny typ av skivfilter
tycks i USA börja tränga ut filterpressarna i flera
industrier. En råsockerfabrik har t.ex. 1955 ersatt elva
filter-pressar med fem skivfilter. Härigenom kunde man minska
arbetsstyrkan med nio man, och förbrukningen av
filterdukar minskade från 8 500 till 1 500 per år. Besparingen
under en 120 dygns kampanj beräknas bli 27 000 $.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:25:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free