Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 1 maj 1956 - Elenergi direkt ur radioaktiv strålning, av SHl - Litteratur från Ryssland, av GAH - En dansk räknecentral - Ackord beräknas med bandvåg - Transportbehållare för vakuumtorkat salt - Germaniumlikriktare i eltåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
•TEKNISK TIDSKRIFT
De i mera riklig mängd tillgängliga ß-strålarna ®°Sr—°°Y
kostar i blandning ca 500 $/C och tritium ca 100 $/C. Den
vanligaste och billigaste y-strålaren ""Co kostar 50 $/C. I
USA ökar AEC produktionen av dessa material, men
priserna måste sänkas mycket för att praktisk användning av
element på mer än några få mikrowatt skall bli möjlig.
Fordringarna på strålskydd för ""Sr—""Y medger inte
användning av starkt koncentrerade strålningskällor av detta
material.
Denna svårighet kan givetvis undanröjas genom
utnyttjande av material som ger ^-strålning med mindre energi
och har tillräckligt lång halveringstid, och detsamma gäller
för strålningsskadorna. Olyckligtvis är för närvarande inget
sådant radioaktivt material tillgängligt i riklig mängd och
till rimligt pris. Ett annat sätt att undvika strålningsskador
är användning av en halvledare med så stor atomvikt att
dess känslighet för strålningen blir tillräckligt liten.
Bland tillgängliga isotoper uppfyller nickel 63 de
uppställda atomfysikaliska fordringarna. Den ger nämligen
/^-strålning med bara 63 keV energi och har 85 års
halveringstid. Den kostar emellertid 45 $/mC vilket är alldeles
för mycket. Det synes därför klart att kommersiella
atombatterier för närvarande kan tänkas bara för
mikrowatt-effekter. Man kan emellertid hoppas att praktiskt
uppnå-bar effekt skall växa med atomenergiindustrins utveckling.
SHl
Litteratur
1. Lundquist, D, Gezelius, R & Wallmark, T:
Transistorn—kristalldetektorn redivivus. Tekn. T. 81 (1951) s. 657—667.
2. Wallmark, T: Transistorn. Tekn. T. 83 (1953) s. 935—941.
3. Pauling, L: General chemistry. San Francisco 1953.
4. Lundquist, D & Wallmark, T: Om transistorer. Radiotekn. Ärsb.
1953. s. 9—30.
5. Lundquist, D: Termistorer, transistorer och andra
halvledarele-ment. Kosmos 31 (1953) s. 39—66.
6. Lindén, B: Transistorn inleder en ny era inom teletekniken.
Tek-nika 1955 h. 1 s. 17—20.
7. Direct conversion of radiation into electrical energy. Engineering
180 (1955) s. 419—421.
8. Bridgers, H E: Single-crystal germanium. Chem. & Engng News
34 (1956) s. 220—223.
Litteratur från Ryssland. Är 1955 utgav KTH:s
bibliotek en samförteckning över de i svenska bibliotek
befintliga bestånden av sovjetryska tidskrifter och
seriepublikationer inom ren och tillämpad naturvetenskap för åren
1939—1954 (Tekn. T. 1955 s. 1022). Denna lista upptar 132
tidskrifter och 226 seriepublikationer utgivna av
akademier och vetenskapliga institutioner. 44 tidskrifter och 17
seriepublikationer faller inom tekniken samt 19 tidskrifter
och 31 seriepublikationer inom de tekniska
grundvetenskaperna (matematik, fysik och kemi).
Uppgiften om antalet titlar ger emellertid icke någon
fullständig bild av beståndet. De svenska bestånden uppvisar
stora luckor. Det har därför varit nödvändigt att i listan
redogöra för lokaliseringen av varje enskilt häfte.
Orsaken till detta förhållande har inte blott varit slarv i
distributionen. Vissa häften har icke distribuerats då de
innehållit något vetenskapligt värdefullt, som man inte
ville skulle komma till utlandets kännedom.
Beträffande seriepublikationerna från akademier och
institutioner vilka biblioteken vanligen erhåller som byte,
kan man dessutom söka en förklaring i den
omständigheten att man i Byssland i flera fall icke tycks haft klart
för sig att ett litteraturbyte mellan bibliotek gäller hela
publikationssviter, utan man har gjort ett försök att byta
häfte för häfte.
Den omständigheten att åtminstone under vissa perioder
samtliga institutionsbyten var centraliserade till
Lenin-biblioteket i Moskva har naturligtvis också varit till
förfång för distributionen. Administrationen av detta bibliotek
har tydligen inte mäktat sköta denna mycket omfattande
bytesverksamhet.
Den politik man följt vid distributionen av den
vetenskapliga litteraturen har varierat betydligt genom åren.
Medan man före kriget och t.o.m. fram till 1940 förde en
relativt liberal politik blev man under kriget av naturliga
skäl mycket restriktiv. Man kan avläsa detta i de
förteckningar över tidskrifter, som exporteras, vilka årligen
utges av den ryska exportbokhandeln Mezdunarodnaja kniga.
1937 upptar denna förteckning 122 tekniska tidskrifter och
1940 50, medan 1945 års lista upptar endast 6. Efter kriget
blev ytterligare nya tidskrifter tillgängliga. Sålunda
upptar 1947 års lista 24 och 1948 års ,37 tekniska tidskrifter.
Ar 1950 skärpes restriktionerna. Detta år meddelades att
10 av de ledande tidskrifterna varibland "Isvestija
Aka-demii Nauk, Ser. fiziceskaja", "Kolloidnyj zurnal", "Zurnal
eksperimentalnoj i teoreticeskoj fiziki", "Zurnal fiziceskoj
chimii" och "Zurnal techniceskoj fiziki", inte längre var
tillgängliga genom bokhandeln. Ännu 1952 års lista upptar
endast 20 titlar. En omsvängning äger sedan rum med
1955. Listan för detta år upptar 51 och den för 1956 71
titlar.
Samtidigt har även förbättringar med avseende på bytena
kunnat noteras. Sedan ett år tillbaka svarar man artigt
och snabbt på brev och reklamationer. Vidare får man
brev med anhållan om nya eller utökade byten inte bara
från Akademija Nauk, som alltid självständigt skött sina
byten, utan även från enskilda institutioner.
Att fortfarande endast en liten del av den sovjetryska
vetenskapliga produktionen kommer till västerlandet är
tydligt. Man behöver endast bläddra i den nya stora
referatpublikationen "Beferativny Zurnal" för att finna
publikationsserier från vetenskapliga forskningsinstitutioner vilka
här är fullständigt okända. Enligt "World of learning"
1954 fanns i Sovjetunionen 34 universitet, 27 tekniska
högskolor samt 1600 tekniska forskningsinstitut, vari icke är
inräknade det otal institut, som sorterar under
vetenskapsakademierna i de olika förbundsrepublikerna. Samtliga
institutioner tycks utge publikationsserier.
Vad den monografiska litteraturen beträffar är denna
inte på långt när lika mycket efterfrågad och har heller
inte anskaffats till de svenska biblioteken annat än i
undantagsfall. De svenska biblioteken har emellertid under
de senaste åren fått en hel del sådan litteratur, ofta
tydligen av stort värde, som gåva eller byte från Akademija
Nauk, tyvärr ofta endast strödda band av större arbeten.
Någon svårighet att anskaffa boklitteraturen genom
bokhandeln tycks som regel inte föreligga. Det förtjänar
emellertid påpekas att den ryska bokförteckningen "Kniznaja
letopis" sedan flera år tydligen räknas som hemlig
litteratur och icke exporteras (Carl Björkbom vid Nordiska
Forskningsdelegationens möte i Göteborg 17—18 januari
1956). G AH
En dansk räknecentral har upprättats som en
självständig enhet under Akademiet for de Tekniske
Videnska-ber. Vid centralen, som förlagts till Teleteknisk
Forskningslaboratorium i Köpenhamn, skall byggas en kopia
av den svenska automatiska räknemaskinen Besk.
Ackord beräknas med bandvåg vid kross- och
sorter-verk vid Vattenfallsstyrelsens kraftverksbygge i
Stornorr-fors. Krosslasten på det utgående transportbandet
påverkar över ett rullställ en registrerande, adderande våg på
vilken mängden framställda krossprodukter direkt kan
avläsas.
Transportbehållare för vakuumtorkat salt lastas i
England från en rörledning med tryckluft. Saltet rinner vid
lossningen från behållaren direkt ner i bingar under
markytans nivå.
Germaniumlikriktare i eltåg experimenterar man med
i Storbritannien; 6,6 kV, 50 Hz växelström omvandlas med
97 % verkningsgrad till likström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
