Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 15 maj 1956 - Nybyggen - St. Lawrenceprojektet, av G Lbg - Nya metoder - Elektromagnetisk strömningsmätning, av F Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474 •TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. St. Lawrenceprojektet. Cellfångdamm för Barnhart
kraftstation.
Vid den 50 m höga betongdammen får man tillfälle att
jämföra det ekonomiska resultatet av amerikansk och
kanadensisk teknik. Den förra avser gjutning först i 0,75,
därefter i 1,50 m skikt; den senare gjuter sin andel
av-dammen med varierande skikttjocklek upp till 7,5 m.
Till Barnhart Islands kraftstation kommer att levereras
2,3 milj. m3 betong från fem betongstationer. Till en av
dessa transporteras cementen genom rör från två silon vid
Cornwall-kanalen. För framställning av betonggrus och
-sten har uppförts en anläggning med kapaciteten 700 t/h.
En entreprenör har åtagit sig att för samtliga
betongarbeten på USA-sidan tillhandahålla 0,95 Mt sand och 2,5 Mt
sten i fyra olika fraktioner.
För trafikkanalen används vid uppströmsdelen en 650 t
släpskopemaskin som gräver 460 m3/h. Här skall 3 milj. m3
flyttas, varav 65 °/o två gånger. Där kanalen lämnar
floden och fortsätter genom ett landområde har man
påbörjat utgrävningen av ett 9.6 milj. m3 schakt med
släp-skopemaskiner.
Det besvärligaste arbetet utföres för slussen vid Grass
River, där man måste gå ned 25 m till berg genom en lera,
som karakteriseras som blå mjukost. Schaktets
släntlutning har fått hållas vid 1 : 13,5. Runt schaktet upptogs ett
dike, vari man använde 19 pumpar med kapaciteten 380
1/nrfn för att hålla ned vattennivån. Leran har
transporterats med lastbilar; det har vållat besvär att vid
tippningen helt bli av med lasten. I slussen Robinson Bay hade
entreprenören förutsatt användning av schaktvagnar, men
då jorden bestod av hård morän med stenblock, kunde
entreprenaden inte genomföras (Engineering News-Record
3 nov. 1955 s. 34). G Lbg
Nya metoder
Fig. 2. Kalibreringskurva för elektromagnetisk
strömnings-mätare.
Elektromagnetisk strömningsmätning. Mätningen är
baserad på förhållandet att en elektromotorisk kraft
uppstår i en ledare som rör sig i ett magnetfält. En
förutsättning för mätningen är alltså att det strömmande mediet
är elektriskt ledande. Mätdonet består i huvudsak av en
rördel av isolermaterial anbringad mellan två magnetpoler
så att strömningsriktningen går vinkelrätt mot
magnetfältet.
Två mätelektroder är insatta i röret vinkelrätt mot
magnetfältet och strömningsriktningen, fig. 1. Spänningen över
mätelektroderna blir då
U = juHvl
där H är fältstyrkan, v strömningshastigheten, l avståndet
mellan elektroderna och fi mediets permeabilitet.
För att motverka polarisation vid elektroderna
magnetiseras magnetkärnan med växelström. Elektrodspänningen
förstärkes i en elektronrörsförstärkare varefter den kan
uppmätas med voltmeter. Den mätta spänningen är en
funktion av strömningshastighetens medelvärde, och då
genomloppsarean är känd, ger den även ett mått på
strömningsmängden. Kalibreringskurvan, fig. 2, är en linjär
funktion, och mätning kan utföras ned till
strömningshastigheter av storleksordningen 0,5 cm/s. Vid lägre
hastigheter inverkar parasitspänningar märkbart på
mätresultatet. Mätdonet kan även mäta hastiga strömningsändring-
Fig. 1. Principschema för elektromagnetisk
strömnings-mätare; 1 magnetspole, 2 anslutning till 50 Hz, 3
kompensator, 4 voltmeter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
