Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 15 maj 1956 - VDI 100 år, av WS - Ett servotekniskt forskningslaboratorium - En dansk isotopcentral - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
•TEKNISK TIDSKRIFT
Deutscher Maschinenbau-Anslalten en kommitté för
teknisk utbildning (Deutscher Ausschuss für Technisches
Schulwesen). Man genomförde, att enhetliga beteckningar
utarbetades och definitioner fastslogs för vetenskapliga
och tekniska enheter, man arbetade på föreskrifter för
elektriska anläggningar och hissar, på förebyggande av
rökskador, på utformningen av yrkesinspektionen, på den
preussiska vattenrätten och på många andra för industrin
och den stora allmänheten viktiga uppgifter.
Då det under det första året av första världskriget gällde
att sätta in medicinskt vetande och tekniskt kunnande för
att hjälpa krigsinvaliderna var VDI med. Under
föreningens ledning bildades 1916 Deutscher Verband
Technisch-Wissenschaftlicher Vereine. Massproduktion och
standardisering på alla möjliga områden gav viktiga
arbetsuppgifter. Då dessa gick långt utöver VDI:s ram bildade man
1917 Normalienausschuss für den Maschinenbau varur
sedan ganska snart det bekanta tyska
standardiseringsorganet Normenausschuss der Deutschen Industrie uppstod.
Så småningom trädde drifttekniska frågor i förgrunden
och detta ledde i flera lokalföreningar till bildandet av
kommittéer för driftorganisationer. Dessa samordnades
1920 till Arbeitsgemeinschaft Deutscher Betriebsingenieure;
redan två år tidigare hade Ausschuss für Wirtschaftliche
Fertigung grundats. Bland andra frågor som behandlats
kan nämnas värmeteknik, de teoretiska grunderna för
tekniken, tekniken i jordbruket, metallurgiska,
byggnadstekniska och textiltekniska frågor.
Konferenser av olika slag anordnades av föreningen
redan på ett tidigt stadium. En särskilt viktig och stor
uppgift hade VDI i sin medverkan i Andra
Världskraftskon-ferensen 1930 i Berlin, som på ett slående sätt bevisade att
ett omfattande internationellt samarbete mellan ingenjörer
redan då var möjligt.
Ibland har det hänt att arbetsområdet för någon viss
VDI-kommitté har vuxit så mycket att det ansetts
fördelaktigare att bryta ut kommittén till en självständig
organisation. Sådana utbrytningar har helt överensstämt med
VDI:s principer. A andra sidan har andra
teknisk-vetenskapliga sammanslutningar, i synnerhet under åren efter
1933, inlemmats i föreningen, och de fortlever nu som
fackgrupper inom VDI.
Fackorganen
Fackorganen eller sektionerna inom VDI består av dels
fem "huvudgrupper", dels 21 "fackgrupper".
Huvudgrupper finns för frågor om ingenjörernas yrken och ställning,
ingenjörsutbildningen, människan och tekniken,
teknikhistoria samt industriellt rättsskydd och
upphovsmannarätt. De 21 fackgrupperna är följande: konstruktion och
formgivning, driftteknik, processteknik, avsättning och
försäljning, material, energiteknik, mätning och provning,
VDI/VDE-fackgruppen för regleringsteknik,
svängningsteknik, kraftöverföringsteknik, finmekanik, plastteknik,
dammskyddsteknik, transportväsen, textilteknik,
fordonsteknik, flygteknik, byggnadsteknik, värme och ventilation,
husteknik och livsmedelsteknik.
Topporgan för det teknisk-vetenskapliga arbetet inom
VDI är Vetenskapliga Rådet (Wissenschaftlicher Beirat)
som består av samtliga ordföranden i fackorganen samt av
representanter för forskningen, valda av VDI:s styrelse.
Vetenskapliga Rådet är styrelsens rådgivare bl.a. i frågor
som rör fackorganen och samordningen av föreningens
teknisk-vetenskapliga arbete.
Förlagsverksamheten
En av förutsättningarna för sammanhållningen av
lokalföreningarna och samarbetet i tekniska frågor i de olika
fackorganen har varit och är fortfarande utgivningen av
tidskrifter, böcker, broschyrer, arbetsblad osv., som VDI
började med redan kort efter starten. Föreningens
huvudtidskrift, Zeitschrift des Vereins Deutscher Ingenieure,
utkommer nu i sin 98:e årgång. VVS
Ett servotekniskt forskningslaboratorium har
upprättats vid Danmarks Tekniske Höjskole. Laboratoriet
skall bidra till undervisningen och också i begränsad
omfattning bistå dansk industri med lösande av
servotek-niska uppgifter.
En dansk isotopcentral börjar sitt arbete våren 1956.
Centralen, som sorterar under Akademiet for de Tekniske
Videnskaber, skall främja användningen av radioaktiva
isotoper i danskt näringsliv genom rådgivning, viss service
samt upplysnings- och kursverksamhet.
Problemhörnan
Problem 4/56 lydde: "I ett stort parti radiomotstånd har
det visat sig att i medeltal p %> har avbrottsfel. Vid
kontrollprovningen förfares så, att man seriekopplar n
motstånd och mäter totala resistansen. Visar provet avbrott,
undersökes varje motstånd för sig. Vilket är det bästa
värdet på n om tidsåtgången för en mätning är k gånger
så stor som den för in- och urkoppling av varje enskilt
motstånd? — Ex. p = 4 %>; k = 5."
Sannolikheten för att en provningsgrupp om n motstånd
är felfri utgör
\ 100/
och att den innehåller något felaktigt motstånd sålunda
Kopplings- och provningstiden för en felfri grupp blir
n + k och för en felaktig grupp
(n + k) + n (1 + k) = 2 n + k (1 + n)
Tidsåtgången för hela kontrollen blir då per motstånd
räknat i medeltal
+ [2„ + *(l + n)]-[l-(l-^)n]} (,)
som med q = 1 — ^^ kan förenklas till
r=l + £ + (l+if)(l-g«) (2)
d T
Sättes — = 0 blir
dn ,
Med p = 4 °/o dvs. q = 0,96 samt k — 5 får man härav
n2 • 0,96" = 20,4
varav genom passning n æ 5.
Om man insätter n = 5 i (2) och jämför med
tidsåtgången vid provning av varje enskilt motstånd för sig, dvs.
med 1 + k, finner man att tidsbesparingen utgör ungefär
45 %>.
Ovanstående är återgivet efter U Olsson. Likartade
lösningar har insänts av L E Lindfors (Helsingfors) och av
sign. ög (problemförf.).
Problem 6/56. En elektrodynamisk högtalare, vars
membran må anses svänga som en stel kolv, matas
samtidigt med två växelströmmar av olika frekvens, v1 och v2,
varvid vx antas = 100 Hz och v, = 3 000 Hz. Den totala
svängningsamplitud som v1 alstrar hos membranet är 0,5
cm. Med hur stor del av ett tonsteg kommer den högre
tonen att sväva på grund av Doppler-effekten? A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
