Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 22 maj 1956 - Lösning av ett tekniskt problem på Besk, av Göran Kjellberg och Erik Mattson - Dammar av jordfyllda betongcylindrar, av Tord Lindbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 maj 1956
495
ser och kodning. Hade däremot samma problem
behövt lösas för 1 000 eller 2 000
parametervärden i stället för 21 — om det t.ex. varit två
parametrar som skulle varieras — så hade
uppenbarligen situationen varit en helt annan, och
stora besparingar kunnat göras genom en
månads extra matematikerarbete. (Jfr Tekn. T.
1955 s. 293—296).
Slutord
En fråga som alltid uppkommer i samband med
optimala konstruktioner är den ekonomiska.
Hur skall en utredning som denna göras, vad
kostar den, och betalar den sig?
För räknearbetet fanns två alternativ,
handräkning eller räkning på Besk. Kostnaderna för
att använda Besk på detta problem kan med
dagens taxa uppskattas till:
Kodning ca 160 h à 20 kr/h ...................... 3 200
Provkörningar ca 1 h à 240 kr/h.................. 240
Slutlig körning 1,5 h à 240 kr/h .................. 360
Summa 3 800
Vid jämförelse med handräkning måste man
givetvis ta hänsyn till att människan räknar mera
ekonomiskt. En flicka som imiterade Besks
arbetssätt i detta arbete skulle ha att göra 30—40
år med 40 h arbetsvecka. Med rimliga genvägar
torde tidsåtgången kunna uppskattas till ca 1 000
h. Med en kostnad av 10 kr/h skulle alltså
arbetet totalt kostat 10 000 kr. Häri är dock
kostnaden för uppläggning och övervakning av
arbetet ej medräknad. En ökning av arbetsuppgiften,
t.ex. beräkning vid ytterligare 21 a-värden,
skulle på Besk ha medfört en merkostnad av
360 kr., vid handräkning en merkostnad av
10 000 kr.
Till bilden hör emellertid också, att man i
handräkningsalternativet antagligen skulle ha
nöjt sig ined mindre information, t.ex. räknat
med endast 11 ct-värden i stället för ined 21.
Matematikmaskinens lägre arbetskostnad har
alltså delvis utnyttjats för att ge mera upplysning,
dvs. högre noggrannhet.
Ur ekonomisk synpunkt betydelsefullare än
minskningen i räknekostnad är säkerligen den
vinst man gör genom att konstruktionen kan
göras mera ekonomisk och konstruktionsarbetet
enklare. Antas helt slentrianmässigt stöden på
lika stora avstånd, skulle vid femstödsbalken
erhållas ett dimensionerande moment, som vid
oc — 1 (jämnt fördelad last) med 6 % och vid
a: = 0 (triangulär last) med 84 % överstiger det
optimala. Omräknat i onödigt material
motsvarar detta 3 resp. 36 %.
Ingen konstruktör skulle emellertid placera
stöden med denna delning. Han skulle intuitivt söka
en lämpligare stödplacering och beräkna
momenten. Den mest nitiske konstruktören kanske
rent av skulle försöka uppnå optimum.
Kostnaderna för den tid detta skulle ta uppgår snart till
avsevärda belopp. Genom att beräkningens
resultat kan sammanfattas i ett kurvblad som ger
alla de dimensionerande storheterna i
optimalfallet vinner man dessutom, att billigare
arbetskraft kan användas vid konstruktionsarbetet. De
härigenom gjorda vinsterna betalar mångdubbelt
igen utgifterna för utredningen och för
upprättande av kurvbladet.
Dammar av jordfyllda
betongcylindrar
Civilingenjör Törd Lindbo
627.824.7
Den ur ekonomisk synpunkt gynnsammaste dammtypen
för vårt land är normalt jorddammen. Emellertid finns
speciella fall, där en sådan damm av tekniska skäl inte
är möjlig och då använder man vanligen någon typ av
betongdamm.
För att nedbringa kostnaderna för dessa betongdammar,
speciellt lägre sådana, där rationell tillverkning av betong
i stor skala ej kan komma i fråga, har en ny konstruktion
utformats. Denna möjliggöres delvis genom den senare
tidens framsteg inom glidformstekniken.
Utformning och verkningssätt
Den nya dammtypen utgöres av ett antal cylindriska skal
av betong stående på berg med cylinderaxeln vertikal.
Dessa cylindrar ställs upp intill varandra och bildar på
så sätt en sammanhängande damm. För att dammen skall
få erforderlig stabiliserande vikt fylls cylindrarna med
jord eller grus, fig. 1.
Samverkande stabilitet mellan betongskal och
jordfyllning fås med hjälp av en bottenplatta i cylinderns
uppströmshalva. Plattan tjänstgör även som tak över en
dräneringsgång och utformas som en runt kanterna fritt
upplagd och måttligt armerad konstruktion. Fyllningen i
ned-strömshalvan närmast berget medräknas ej i stabiliteten.
En viss ökad säkerhet kan erhållas genom att cylindrarnas
inneryta göres skrovlig för att öka friktionen mellan
fyllning och betong och genom en effektiv packning, som
medför såväl ökad volymvikt som en viss valvverkan i
fyllningen.
Dammens tätande konstruktionsdel är uppströmsväggen
av betong. Om den utförs tekniskt riktigt bör läckning inte
innebära några problem även om väggens tjocklek normalt
är av storleksordningen en halv meter och konstruktionen
därtill gjutes med glidform. De eventuella svårigheter, som
kan uppstå i ett begynnelseskede, bör lätt kunna avhjälpas
med noggrann arbetsplanering och kontroll samt viss per-
Fig. 1. Princip över cylinderdamm; t.v. vertikalsnitt genom
en monolit, t.h. plansektion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
