Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 29 maj 1956 - Funktionssäkerheten hos elektronrör, av Sture Edsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 maj 1956
519
Fig. 8. Anodströmmen Ii som
funktion av anodspänningen Eb
för, t.v. ett nytt rör, t.h. ett rör
som nått kassationsgränsen; ECl
är gallerförspänning, Rf,
anodmotstånd.
rare utrustning och i högre kassation genom att
större procent tas ut till destruktiva prov.
Kolvtemperatur
Hittills har endast berörts vad rörtillverkaren
kan göra för att öka funktionssäkerheten. Man
måste dock med skärpa hävda, att det beror
minst lika mycket på konstruktörens skicklighet
om rören skall bli funktionssäkra i utrustningar
eller ej. Det första konstruktören måste göra är
att välja rör av lämplig kolvstorlek. En mycket
väsentlig faktor är nämligen kolvtemperaturen,
varför storleken på kolven bestämmer den effekt
som kan matas in i röret. Kolvstorleken anges
av bokstaven T ("tubular") följd av en siffra
som ger diametern i åttondels tum. Följande
huvudgrupper finns:
subminiatyrer, T3 ca 9 mm ytterdiam.
miniatyrtyper,
T5 y2 (7-stiftsrör) ca 19 mm ytterdiam.
T6 y2 (9-stiftsrör) ca 22 mm ytterdiam.
"GT"-rör och liknande, T9 ca 29 mm ytterdiam.
Större kolvtyper tillhör i regel rör som ej kan
räknas till mottagarrören. Eftersom
omgivningens temperatur kraftigt påverkar rörkolvens
drifttemperatur, blir det ofta i miniatyriserade
utrustningar nödvändigt att minska
anodeffekten för rören. I följande tabell visas sambandet
mellan omgivningens temperatur och
kolvtemperaturen för ett rör då den totalt inmatade
effekten per ytenhet hos kolven är känd5.
Inmatad effekt per cm2 kolvyta Högsta kolvtemperatur vid en omgivningstemperatur av
W 23° C °C 160°C ,0C 250°C °C
0,155 100 220 310
0,310 170 260 350
0,465 230 300 390
0,620 280 340 420
0,775 310 370 450
De ungefärliga ytorna hos de olika kolvarna är
för T3 ca 11 cm2, för T5 y2 15, 20 och 26 cm2 för
de olika kolvlängderna, för T6 y2 17, 24 och 36
cm2 för de olika kolvlängderna och för T9 ca
68 cm2.
Då man inte gärna tillåter mer än ca 225°C för
långlivsrör och möjligen ca 250°C för
funktions-säkra rör, kan de maximala röreffekterna
bestämmas. För effektrör som i regel har de största
kolvarna blir för T5 y2 högsta effekten ca 12 W
och för T6 y2 ca 17 W.
För T3 blir effekten bara 5 W vid 23°C
temperatur hos omgivningen och 2 W vid 160°C.
Nu kan dessa kolvtemperaturer påverkas både
i gynnsam och ogynnsam riktning. Genom
rörfoten kan en del effekt avledas, men framför allt
kan en yttre skärm kraftigt ändra temperaturen.
En rörskärm borde vara mattsvart men är
vanligen blankpolerad och utgör då en
"termosflaska" som höjer kolvtemperaturen avsevärt,
speciellt om skärmen ej fungerar som "skorsten"
(konvektionskylning av röret). Sådan kylning
fungerar emellertid ej annat än när röret står
vertikalt. I de fall då en skärm bringas i direkt
kontakt med kolven för att leda bort värme,
måste man sörja för att bortledningen blir jämnt
fördelad, då annars så hög termisk påkänning på
glaset uppstår att det spricker. Glaset är en
dålig värmeledare och kan således ej utjämna
temperaturen. Skarpa metalliska eggar kan också
repa glaset och orsaka svaga punkter. Ju mindre
rör man väljer, desto nödvändigare blir det att
beakta kylningsproblemet. För subminiatyrer är
kylande skärmar absolut nödvändiga om någon
större kolveffekt skall kunna tillåtas.
Rörhållare
Rörhållaren måste väljas med omsorg och den
måste passa röret. För rör med kontaktstiften
direkt i glaset gäller att delningsdiametern hos
den cirkel som dras genom alla stiftens centrum
måste vara densamma för rör och rörhållare.
Denna självklara sak beaktas tydligen ej av de
flesta rörhållarfabrikanter, ty det förekommer så
stora avvikelser som 1 mm. Då dessutom
rörelse-möjligheterna hos kontaktfjädrarna i de flesta
fall är obefintliga, blir röret inspänt i
rörhållaren. Rörstiftets styvhet samt skillnaden i
delningsdiameter hos rör och hållare bestämmer
hur stor påkänningen på glaset blir. Då
kontaktfjädrarna går långt upp mot glaset kan ofta
punktbelastningar på flera kp uppstå i
glasfoten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
