Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 29 maj 1956 - Statistiska frågor i funktionssäkerhetsanalysen, av Rolf Moore - Omgivningens inverkan, av Hilding Björklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 maj 1956
547
genom att man baklänges utför motsvarande operation
som visats för 2 tf-provet. Särskilda tabeller för denna
in-versa operation finns1’3 och kallas ofta tabeller över
"frak-tiler" för respektive fördelningar.
I ett fall som detta där grundvariabeln r icke är
normal-fördelad är det riktigare att använda normalfördelningen
vid prövning av villkoren för medelvärdets noggrannhet än
den förut vid hypotesprövningen nämnda f-fördelningen.
Litteratur
1. Waldelius, E: Sannolikhetskalkyl för ingenjörer. Telestyrelsens
förrådsbyrå, Stockholm 1950.
2. Hald, A: Statistical theory with engineering applications.
Wiley & Sons, New York, Chapman & Hall, London, 1952.
3. Hald, A: Statistical tables and formulas. "Wiley & Sons, New
York, Chapman & Hall, London 1952.
4. Cramer, H: Sannolikhetskalkylen och några av dess
användningar. Hugo Gebers förlag, Uppsala 1949.
5. Cramer, H: Mathematical methods of statistics. Hugo Gebers
förlag, Stockholm 1945.
6. Industrial experimentation. Directorate of Royal Ordnance
Fac-tories, His Majesty’s Stationary Office London 1949.
7. Knight, C R, Jervis, E R & Herd, G R: The definition of terms
of interest in the study of reliability. IRE Träns, ön reliability and
quality control. PGRQC-5, april 1955 s. 34.
8. Herd, G R: The application of statistics to field surveillance of
product performance. Conv. Rec. IRE 1 1953 bd 6 s. 98.
9.. Whittaker & Robinson: The calculus of observations. Rlackie &
Son, London 1949.
10. Mlles, R C: Statistical design — a means to better products of
tower cost. IRE Transact ön reliability and quality control. PGRQC-5,
april 1955, New York, s. 1.
11. Jahr, E F: Reliability of electron tubes in military applications.
Convention record of the IRE i 1953 bd 6 s. 101.
12. Military standard. Sampling procedures and tables for inspection
by attributes. MIL-STD-105 A, Department of Defence, USA.
13. Rollof, Y: Komplicerade vapen och deras tillförlitlighet. Tekn.
T. 1954 s. 233.
14. Wilks, S S: Elementary statistical analysis. Princeton University
Press, Princeton, New Jersey, USA 1954.
15. Fisher, R & Yates, F: Statistical tables for biological
ari-cultural and medical research. Oliver and Boyd, London 1949.
16. Blomqvist, N: Uppskattning av spridningen med hjälp av
variationsbredden. Svenska Teknologföreningen, kompendium, Stockholm
1953.
17. Eklind, J R: Användning av variationsbredden för
uppskattningar och test av medelvärden. Svenska Teknologföreningen,
kompendium, Stockholm 1953.
18. Sequential analysis of statistical data: applications, section 1 and
section 4. SRG report 255. Columbia University Press, New York 1945.
Omgivningens inverkan
överingenjör Hilding Björklund, Stockholm
621.396.69.019.3
Då elektronisk apparatur används i omgivningar med
varierande påkänningar på materielen får varken funktionen
eller funktionssäkerheten äventyras. Materielen måste
anpassas till dessa påkänningar främst genom att man tar
hänsyn till dem vid konstruktionen. Konstruktören måste
därför i sitt arbete känna till förekommande nivåer för
påkänningarna och dessas inverkan på funktionen och
säkerheten.
Elektriska påkänningar
Till de elektriska påkänningarna räknas
nätspänningsvariationer, överbelastningar och igångsättningspåkänningar.
Livslängden hos de flesta kompjonenter, t.ex. elektronrör,
transformatorer, förkortas genom dylika påkänningar och
skyddsanordningar fordras i många fall, t.ex. anordningar
för spänningsstabilisering, överbelastninsskydd och viss
automatik vid tillslag som ger rätt tillslagsföljd med
avpassade tidsintervall.
Det är betydelsefullt att konstruktören väljer
konstruktionscentrum för ingående komponenter så att t.ex.
uppträdande överspänningar icke överskrider tillåtna
driftdata.
Klimatiska påkänningar
Som klimatiska påkänningar kan räknas
temperaturvariationer, fuktpåverkan, lufttrycksvariationer, påverkan
från regn, snö, is, damm, gaser, oljor, korrosionsangrepp,
mögelangrepp och solbelysning.
Temperaturinverkan orsakas antingen av de
värmealstrande komponenterna i apparaten eller av
värmeförhållandena kring apparaten. Omgivningens temperatur kan
variera mellan —55°C och + 150°C.
I de fall man fordrar frekvensstabilitet, t.ex. hos
sändare och mottagare, betraktar man temperaturberoendet
dels under startperioden, vilken normalt räknas från 3
min efter tillslag till det att fortfarighetstillstånd
uppnåtts och dels under kontinuerlig drift under ett dygn
eller en vecka.
Ofta erbjuder begränsningen av temperaturen hos
komponenter i apparater med kompakt uppbyggnad stora
svårigheter. Allmänt gäller nämligen att komponenternas
livslängd minskar avsevärt vid arbete under temperaturer, som
överstiger angivna driftgränser. För elektronrör anger
fabrikanten en högsta tillåten temperatur på glaskolv och
genomföringar. För övriga komponenter gäller likaså en
maximal drifttemperatur för att livslängden icke skall
äventyras. Väntar man en för hög omgivningstemperatur
bör komponenterna arbeta under märkvärdena.
Vid låga temperaturer försämras funktionen hos vissa
komponenter t.ex. elektrolytkondensatorer, torrbatterier
och ackumulatorer. Under dessa förhållanden måste också
smörjningsproblemet hos detaljer med mekanisk funktion
uppmärksammas så att fastfrysning förhindras.
Vid utveckling av apparater, som skall arbeta inom stora
temperaturintervall, har man att ta hänsyn till att data
för komponenterna varierar med temperaturen, varvid
temperaturberoendet icke alltid är linjärt.
Frekvensbestäm-mande komponenter, t.ex. spolar, kondensatorer och
styrkristaller, fordrar därvid kompensationsanordningar.
Det i apparaten alstrade värmet avledes till omgivningen
genom ledning, konvektion och strålning. Genom att sätta
in metallspeglar söker man hindra strålning från
värmealstrande komponenter att nå temperaturkänsliga sådana.
Genom plåtar med god kontakt mot omgivande höljen
söker man leda ut värmen. Genom lämplig utformning av
apparaten kan man nå kylning genom skorstensverkan,
med fläktar och kylvattenpumpar kan man föra bort
värmen från apparatens inre. I en del fall utnyttjas gaser med
god värmeledningsförmåga som kylmedium. Man har även
tillgripit kylskåpsteknik för att lösa temperaturproblemet.
Fukt försämrar isolationsresistansen hos ingående kretsar
och ledningar. Kapacitansen hos kondensatorer och
induktansen hos spolar ändras också genom fuktangrepp.
Fukten orsakar därjämte korrosion.
Vid många användningar uppgår den relativa fuktigheten
i luften till 100 °/o och man kan då få kondensat i
apparaterna. Har fukten tillträde till apparatens inre bör man
sålunda se till att vattensamlingar icke har möjlighet att
bildas.
■Fuktangrepp kan avvärjas genom att man använder
fukt-säkra komponenter. Apparaternas innanmäte kan också
besprutas med fuktskyddande läcker. En utväg är att
sammanföra komponenterna i hermetiskt tillslutna burkar,
ofta genom lödning. I en del fall tillslutes hela apparaten
med gummitätningar och förses med fuktabsorberande
medel, exempelvis silikagel. Koaxialledningar sätts under
tryck med en inert gas för att förhindra fukttillträde.
Vågledare hålles under lämpligt övertryck med avfuktad
varmluft.
Mögelangrepp på isolationer uppkommer i fuktig atmosfär
och accentueras i tropisk omgivning. För att skydda sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
