Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 5 juni 1956 - Nya metoder - Värmemängdsmätare, av FÖ - Andras erfarenheter - Torkning av trä genom högfrekvensuppvärmning, av FÖ - Pump för slitande suspensioner, av SHl - TV för skogsbrandsbevakning, av S Joste - Alifatiska diaminsalter i smörjmedel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562
•TEKNISK TIDSKRIFT
les med en serie termoelement som är parallellkopplade till
potentiometern. Den därifrån uttagna spänningen blir
proportionell mot produkten av temperaturdifferensen och
den per tidsenhet genomflytande vattenmängden och
därmed även proportionell mot värmeflödet.
Den uttagna potentiometerspänningen omvandlas till en
däremot proportionell ström i den magnetiska
förstärkaren. Mätströmmen driver en likströms amperetimmätare
vilken integrerar värmeflödet och ger den överförda
värmemängden (Elektrotechnische Zeitschrift 1955 h. A 16
s. 550). Fö
Andras erfarenheter
Torkning av trä genom högfrekvensuppvärmning. För
träförädlingsindustrin är torkning av olika träslag under
kortast möjliga tid utan sprickbildning och andra skador
eft aktuellt problem. Träts dåliga värmeledningsförmåga
gör det svårt att snabbt tillföra den värmemängd som
åtgår för förångning av vattnet i veden. Ej heller får
ångtrycket bli så högt i vedcellerna att dessa sprängs sönder.
Då högfrekvensuppvärmning tillför värme huvudsakligen
direkt till vattnet i veden, förefaller det som om problemet
skulle kunna lösas med denna uppvärmningsmetod.
Tidigare gjorda försök har dock givit mindre goda resultat och
kostnaderna har även varit höga. På senare tid har dock
tyska försök visat att torkningsmetoden torde vara
användbar och ekonomisk under vissa betingelser.
På grund av de små dielektriska förlusterna i själva
veden upptar vattnet huvudparten av energin och blir
följaktligen varmare än den omgivande veden. Uppvärmningen
måste därför anpassas så att någon ångbildning ej uppstår
förrän veden uppvärmts och cellerna blivit så plastiska att
ångan kan avgå ur veden. Energiförbrukningen under
torkningsperioden blir därför mycket varierande. För att
utjämna belastningen på nätet utför man torkugnarna som
tunnelugnar med varierande energitillförsel till olika delar
av ugnen.
Torkningstiden är mindre beroende av
fuktighetsprocenten i trät än av träslaget, dvs. träts täthet. Vanlig gran
torkar på 1,5 h, bok på 2 h och mahogny på 2—3 h.
Plank och bräder kan torkas ned till 1 °/o fuktighet. Den
slutliga fuktighetshalten hos trät är oberoende av
begynnelsefuktigheten, och för stycken med varierande
tjocklek varierar fuktighetshalten ej mer än ca 1,5 °/o efter
torkningen, emedan mer energi absorberas i de fuktigare
delarna och därvid åstadkommer en utjämning av torkningen.
Strömkostnaden för torkningen är i det närmaste
proportionell mot den förångade vattenmängden och
energiförbrukningen är 1,3 kWh/kg vatten mätt vid
nätanslutningen.
Då tall med en torrvikt av 430 kg/in3 och 40 °/o fuktighet
innehåller ca 170 kg vatten per kubikmeter blir
energiåtgången för torkning 220 kWh/m3. I bok med torrvikten
650 kg/m3 och 40 %> fuktighet är vatteninnehållet ca 270
kg/m3 och den erforderliga torkenergin blir 350 kWh/m3
(Elektrizitätswirtschaft. 1955 h. 24 s. 875—877). Fö
Pump för slitande suspensioner. Genom att använda en
ny amerikansk membranpump vid hantering av slitande
och korroderande suspensioner lär man kunna minska
driftkostnaderna med mer än 95 °/o mot en ökning av
investeringen med 10—20 °/o. Orsaken härtill är att pumpen
saknar kolvar och packboxar samt att slitningen av
ventilerna har minskats avsevärt.
Pumpen kan användas vid förhöjd temperatur och
relativt högt tryck. Den tillverkas i storlekar för upp till 450
1/min vid 140 kp/cm2 och kan hantera suspensioner med
upp till 40 °/o fast substans och kornstorlekar på upp till
0,25 mm. En anläggning har arbetat 1,5 år med
flota-tionskoncentrat av nickel-koboltmalm.
Pumpen har två cylindrar, som arbetar under 180° fas-
förskjutning, och ger därför en kontinuerlig vätskeström.
Den arbetar genom att tryck utövas hydrauliskt över
membran på den pumpade vätskan. De båda cylindrarna ger
upp till 55 1 per slag. Pumpen kan därför arbeta med bara
2—4 slag per minut, varigenom ventilslitningen blir
relativt liten.
I varje cylinder finns en elastisk, cylindrisk manschett,
placerad koncentriskt. Den vätska som skall pumpas fyller
mellanrummet mellan cylindervägg och manschett. Den
senare är fylld med hydraulisk vätska som under
tryckperioden utvidgar den, varvid den pumpade vätskan
pressas ut ur cylindern genom tryckventilen. Under
sugperio-den släpps den hydrauliska vätskan ut i ett förrådskärl,
när vätska för pumpning under lågt tryck rinner in genom
sugventilen och fyller utrymmet i cylindern.
De båda cylindrarna har var sitt hydrauliska system med
pumpar som drivs av en gemensam motor. Genom
elektroniskt styrda och pneumatlskt eller elektriskt manövrerade
tvåvägskranar och stoppventiler skickas hydraulisk vätska
in i cylindrarna av pumparna eller släpps förbi dessa till
förrådskärlet. De hydrauliska pumparna arbetar
kontinuerligt. Membranpumpen arbetar sålunda fullständigt
automatiskt. På ett schema visas ständigt alla ventilers
aktuella ställning; om något fel uppstår, ges
varningssignal och pumpen stoppar (Chemical Engineering mars 1956
s. 238, 240). SHl
TV för skogsbrandsbevakning. I USA har
demonstrerats en utrustning för skogsbrandsbevakning med
TV-kameror monterade på utsiktstoxn samt radiolänkar som
överför bilder av omgivande terräng till en
skogsövervak-ningscentral. I centralen presenteras terrängen av en serie
televisionsmottagare.
Kamerorna roterar i vanliga fall kontinuerligt men kan
stoppas och vridas på önskat sätt genom fjärrmanövrering.
På mottagarskärmen visas förutom bilden en med denna
synkroniserad bäringsskala. Genom att ta bäringen till en
observerad eldsvåda från två eller flera bevakningstorn
erhåller man läget för elden genom vanlig triangulering.
Utrustningen i tornen består förutom av en parabolisk
reflektorantenn av en mikrovågsenhet av resväskestorlek
jämte en kamera. Mikrovågsutrustningen bärs med lätthet
av en man och har visat sig kunna motstå stora
temperaturskillnader och övriga besvärliga driftförhållanden och
har ringa behov av översyn. Mottagarbilderna uppges ha
hög skärpa och vara opåverkade av t.ex. atmosfäriska
störningar, övervakningspersonal i USA, som fått praktisk
erfarenhet av utrustningarna, anser, att de t.o.m. bör ge
möjlighet att uppspåra t.ex. tjuvskyttar och mordbrännare
(Electrical Engineering 1955 s. 745). S Joste
Alifatiska diaminsalter i smörjmedel. Vid
metallbearbetning händer det ibland att verktyget vibrerar,
varigenom den bearbetade ytan blir ojämn. Vid dragning av
kopparrör eller koppartråd kan detta t.ex. inträffa om
smörjningen mellan dragskiva och metall är otillräcklig.
Den dragna produkten får då så ojämn yta att den måste
kasseras. I extrema fall kan röret eller tråden brista.
För att förbättra smörjningen har man därför i USA
börjat försätta oljan med ytaktiva föreningar av alifatiska
diaminer, som går under handelsnamnet Duomeen-salter.
De är N-alkyltrimetylendiaminer med den allmänna
formeln RNH(CH2)3NH2. I Duomeen T har alkylgruppen R
erhållits av fettsyror ur talg och består till största delen
av mättade normala kolkedjor med 16 eller 18 kolatomer
och C18-kedjor med en dubbelbindning.
Diaminerna framställs genom en normal, primär alifatisk
amins reaktion med akrylnitril och hydrering av
reaktionsprodukten
RNH2 + H2C : CHCN —►
–> RNHCH : CHGN RNH(CH2)8NH2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
