Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 5 juni 1956 - Hänt inom tekniken - Nordiskt Skeppstekniskt Årsmöte - Regleringsteknisk konferens - Internationell verktygsmaskinutställning i London - Nya tidskrifter - TNC: 10. Några ordvals- och ordformsfrågor, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568
•TEKNISK TIDSKRIFT
en, Stockholm, N Eckerbom, Tekniska Samfundet,
Göteborg, och Jan Stefenson, Skånska Ingenjörsklubben,
Malmö.
Regleringsteknisk konferens. Fachgruppe
Regelungs-technik inom Verein Deutscher Ingenieure och Verband
Deutscher Elektrotechniker anordnar den 25—29
september 1956 i universitetet i Heidelberg en konferens
"Regleringsteknik — moderna teorier och deras användbarhet".
Programmet upptar 12 översiktsföredrag och ca 70
fackreferat över problem inom utveckling och forskning på
det regleringstekniska området.
Fackföredragen indelas i följande grupper:
reglerapparat-teknik, multipelreglering, reglering av kraftöverföringar,
reglering av ånggeneratorer, reglering i industriell drift,
linjära metoder i regleringstekniken, statistiska metoder i
regleringstekniken, olinjära regleringsförlopp,
regleringskvalitet och optimal dimensionering, räknemaskiner inom
regleringstekniken, över hälften av föredragen hålls av
icke-tyskar.
Konferensen har till ändamål att främja ett tankeutbyte
mellan teori och praktik. Man har därför reserverat stort
utrymme för diskussioner. För att underlätta
diskussionerna kommer man att redan i början av augusti utsända
samtliga fackföredrag till konferensdeltagarna.
Konferensavgiften är 50 DM. Upplysningar erhålles
genom VDI/VDE-Fachgruppe Regelungstechnik, Düsseldorf,
Prinz-Georg-Strasse 77/79.
Internationell verktygsmaskinutställning i London.
International Machine Tool Exhibition anordnas den
22 juni—6 juli 1956 i London av Machine Tool Trades
Association of Great Britain. Utställningen omfattar
förutom verktygsmaskiner även handverktyg, mätutrustning,
provningsutrustning, pressar och hammare,
värmebehandlingsanläggningar samt maskiner och verktyg för
träbearbetning.
Upplysningar erhålles genom Machine Tool Trades
Association, Victoria House, Southampton Row, London WC 1.
Nya tidskrifter. Försvarets Teletekniska Laboratorium
(FTL) som inrättats vid Försvarets Forskningsanstalt skall
bl.a. verka för standardisering av teletekniska
komponenter och instrument samt bistå försvarsgrensförvaltningarna
med vissa laboratorie- och verkstadsresurser. Laboratoriet
skall vidare främja ökad kontakt mellan försvarets
teletekniker. Ett led i dessa strävanden är en ny, tills vidare
stencilerad tidskrift "FTL Meddelanden", som i främsta
rummet skall vara ett forum för gemensamma teletekniska
frågor inom försvaret. I den skall behandlas aktuella
problem, standardiseringsfrågor, nyheter m.m. FTL
Meddelanden vill vidare bidra till att befästa samarbetet mellan
försvaret och den svenska teleindustrin genom att i
spalterna bereda plats för inlägg från alla parter som arbetar
med teleteknik för försvaret. Redaktionen strävar till att
skapa ett sakligt och vederhäftigt kontaktorgan för
teleteknikerna.
Tidskriften utkommer fyra gånger per år. Redaktör
är forskningsassistent Lennart Reuterfalk. Redaktionens
adress är FOA 3, Informationen, Stockholm 80.
"Die Atomwirtschaft" är en ny tysk tidskrift för alla slag
av ekonomiska frågor som har samband med
kärnomvand-ling. Vetenskapliga och processtekniska teman hör till
programmet endast i den mån de är nödvändiga för att göra
de ekonomiska sammanhangen begripliga. Tidskriften skall
lägga an på en snabb nyhetsförmedling. Till sitt område
räknar tidskriften även juridiska problem, driftfrågor och
säkerhetsfrågor.
Tidskriften utkommer en gång i månaden och kostar i
prenumeration 42 DM. Redaktör är Wolfgang D Müller,
Düsseldorf. Förlag är Verlag Handelsblatt, Düsseldorf, som
i Sverige representeras av Wennergren-Williams AB,
Stockholm.
TNC
10. Några ordvals- och ordformsfrågor
Man frågar TNC: Kan det anses korrekt att använda
benämningen plastläder för ett material icke innehållande
verkligt läder utan som är antingen massivt plastmaterial
eller plastbelagd väv? Ja, det får betraktas som tillåtligt.
Cellull, trämjöl, kokossmör, stålsand, tegelsten är icke ull,
mjöl, sand, sten i dessa ords vanliga bemärkelse utan
endast material med liknande egenskaper. När en
sammansättningsförled tydligt anger att det är fråga om annat
material, kan det inte anses ligga något bedrägligt i att
välja en efterled sådan som läder.
Vilket adjektiv bör man sätta framför ordet styrenplast
om man avser den tidigare allmänt förekommande
kvaliteten till skillnad från vissa för slag, värme m.m. mindre
känsliga specialkvaliteter; är "vanlig" lämpligt? Nej, detta
ord kan tolkas som: ofta förekommande, vilket med tiden
kanske blir osant. Bättre är ordinär, när såsom i detta
fall det gäller en handelsbenämning. Ordet har ingen
nedsättande klang, vilket "enkel" m.fl. tänkbara adjektiv kan
besväras av. Och "normal" bör undvikas, eftersom det har
alltför obestämd syftning.
Kan inte den i TNC 16 rekommenderade termen
centrerande chuck misstolkas att gälla en enklare konstruktion än
"självcentrerande chuck", som är den av de flesta svenska
fabrikanter använda benämningen? En onekligen
intressant fråga. Föreligger sådan risk bör givetvis en fabrikant
fortfarande begagna det längre ordet självcentrerande, och
TNC kommer att i nästa utgåva av sin Ordsamling mildra
sin avvisande hållning till detta ord. Dock måste väl
medges att centrerande chuck inte rimligen borde kunna
tolkas som något annat än självcentrerande chuck, och i
sådana fall föredrar TNC den kortare termen.
Bör verbet som uttrycker sändandet av meddelande
medelst telex ha formen telexa eller telexera? Helst telexeraK
till fördel för vilken form talar analogin med telefonera
och telegrafera samt ordets lätthet att medge böjning och
avledning; telexeringshastighet är en bättre ordbildning än
"telexningshastighet".
Är benämningen kablage eller kabelage godtagbar för
"kablar, inklusive anslutningsdon, sammanförda till en
större sluten enhet", ev. förekommande som
förrådsartikel? I vårt språk har vi fått in ett 40-tal franska
lånord på -age. Frånsett de allra vanligaste av dem: bagage,
bandage, blamage, garage, massage, passage, plantage och
några till, har de inte kunnat smälta in i språket lika lätt
som t.ex. de talrika lånorden på -tion utan verkar
betydligt mera främmande. Så långt möjligt har TNC därför
tillrått mera svenskklingande ersättningsord. För begreppet i
fråga förekommer på andra håll, enligt uppgift såväl inom
teletekniken som inom krafttekniken, termen kabelstam.
En annan möjlig term är kabelknippe. Båda orden är i
svensk nomenklatur betydligt överlägsna "kab(e)lage".
TNC rekommenderar ordet tidenhet, medan Svenska
Akademiens ordlista anger tidsenhet; hur förklara detta? På
grund av sin uppgift att vara en normerande institution
har TNC kommit att bestämma sig för vissa
ordbildningsprinciper, och att tillämpa dessa i sin rådgivning även i de
få fall då resultatet inte stämmer med Svenska Akademiens
ordlista. Sålunda föredrar TNC formen tid- i
sammansättningar när tid innebär klockslag eller visst antal sekunder
eller timmar osv., alltså när det direkt är fråga om
storheten tid, t.ex. tidpunkt, tidtabell, tidkontroll, tidrymd,
tidenhet, tidmätare, tidkonstant (mätes t.ex. i sekunder).
Förleden tids- användes däremot lämpligen när "historisk"
tid avses, t.ex. tidsanda, tidsbild, tidstypisk, tidsålder, och
i andra fall där det är fråga om vad som sker i tiden, icke
om (den fysikaliska) tiden själv, t.ex. tidsvariationen
(tidsintegralen m.m.) av en ström, till skillnad från
tidvariation, som betyder variation av tid (och tidintegral =
integrerad tid). JW
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
