Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 12 juni 1956 - Blyframställning inom Bolidens Gruv AB, av Sven Walldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 juni 1956
569
Blyframställning inom Bolidens Gruv AB
Överingenjör Sven JValldén, Skelleftehamn
Blymalm har brutits i Sverige ända sedan
1500-talet, och bly har framställts sedan 1700-talet.
Vid första världskrigets utbrott var
bergverksproduktionen såväl som blyproduktionen endast
ca 1 500 t/år, en kvantitet som icke räckte för
landets behov. Med anledning av den allmänna
metallbristen igångsatte Centralgruppens
Emissionsaktiebolag en omfattande utforskning av
prospekteringsmetoder och prospektering,
framför allt inom Västerbotten.
Verksamheten resulterade efter många års
mödor i upptäckten av en rad fyndigheter, av vilka
dock ingen kan karakteriseras som blyfyndighet.
Emellertid bildades på grundval av denna
verksamhet ett par gruvföretag, som senare
ombildades till Bolidens Gruvaktiebolag. Detta
fortsatte prospekteringen i allt större omfattning och
år 1939 upptäcktes den första blymalmen av
betydelse, nämligen Laisvallsmalmen, som i dag
räknas som en av de största kända, samlade
blymalmkropparna i världen. Senare har ytterligare
blyinalmfyndigheter upptäckts bl.a. i Dorotea
socken i Lappland och Idre socken i Dalarna.
Dessutom ingår bly i vissa komplexa
sulfid-malmfyndigheter, som upptäckts inom
Skellefte-fältet, exempelvis Renströmsmalmen. Inom det
med Bolidenföretaget under 1955 associerade
AB Zinkgruvors fyndigheter finnes även
komplexa sulfidmalmer med betydande blyhalt, t.ex.
Garpenbergsmalmen och Saxbergsmalmen (fig.
1). Blymalmbrytning förekommer dessutom vid
de bolaget icke tillhörande gruvorna Åmmeberg,
Stollberg och Sala, av vilka den sistnämnda är
den äldsta, kända, svenska blygruvan.
Brytning och anrikning
Laisvallsgruvans kända, kvarvarande tillgång
beräknas vara ca 20 Mt malm med en
genomsnittlig blyhalt av 4,4 %. Av dessa finns ca 60 %
i centralmalmen öster om Storlaisan och 40 %
i malmen väster om Storlaisan1-3. Under
Storlaisan, som har en bredd av närmare 1 000 m,
har drivits en 40 m2 transportort2, i vilken
malmen skall transporteras till kross och
uppfordringsanordningar i centralgruvan. Malmen
utgöres av en blysulfidimpregnerad sandsten, i
huvudsak horisontell med upp till 20 m mäktighet.
622.344(485)
669.4(485)
Sedan 1951 har en omfattande utbyggnad skett,
syftande till en årlig produktion om ca 0,5 Mt,
vilken beräknas uppnås 1957. Hittills har 2,7 Mt
malm brutits, varav tillverkats blyslig med ett
blyinnehåll av 134 000 t. År 1955 bröts 379 000 t
malm, ur vilken framställdes 20 000 t slig med
ett blyinnehåll av 16 000 t.
Vassbogruvan i Idre innehåller malm av
ungefär samma typ som Laisvallsgruvan. Den kända
malmtillgången beräknas vara 3—4 Mt med 5—
6 % Pb. En utbyggnad för en brytning av 100 000
—150 000 t/år planeras, med ett blyinnehåll av
5 000—7 000 t.
Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 23 mars 1956.
Fig. 1. Bolidens Gruvaktiebolag s blyhaltiga malmfyndighet er.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
