Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 12 juni 1956 - Blyframställning inom Bolidens Gruv AB, av Sven Walldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570
•TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Svaveldioxids partialtryck över blyföreningar vid
olika rostningstemperaturer5; 1 PbSOi + PbS, 2 PbS04 ■
PbO + PbS, 3 PbSOi ■ 2 PbO + PbS, 4 P650, • 3 PbO +
PbS, 5 PbO + PbS, 6 Pb.
Bellviksbergsgruvan (dagbrott) och Löf
strandsgruvan i Dorotea-fältet innehåller malm av
samma karaktär som Laisvallsmalmen, dock ännu
finkornigare och därmed mera svåranrikad. Man
utför provbrytning och anrikningsförsök för att
få underlag för ett eventuellt utbyggnadsbeslut.
Den hittills kända malmen är mindre än
Laisvallsmalmen, men dock av betydande storlek.
Dess genomsnittliga blyhalt torde vara ca 4 %.
Renströmsgruvan innehåller malm med ca 2 %
Pb jämte 1 % Cu och 8 % Zn samt icke
föraktliga ädelmetallhalter. Vid en årlig brytning av
180 000 t malm erhålles 3 500 t blyslig
innehållande ca 1 700 t bly.
Garpenbergsgruvan innehåller malm med ca
3,7 % Pb jämte 0,3 % Cu och 5,7 % Zn. Vid en
årlig brytning av 250 000—300 000 t malm
erhålles för närvarande 6 200 t blyslig,
innehållande 3 800 t bly, under det att om några år
blyinnehållet i utvunnen slig uppgår till 6 500 t.
Saxbergs- och Ljusnarsbergsgruvorna
innehåller malm med ca 2 % Pb jämte 1 % Gu och 4 %
Zn. Vid en årlig brytning av 100 000 t malm
erhålles 2 200 t blyslig, innehållande 1 500 t bly.
År 1955 erhölls från gruvorna Laisvall,
Renström, Garpenberg och Saxberget sammanlagt
något mer än 31 000 t slig (tabell 1).
Koncernens egen sligproduktion räcker sålunda för en
blyproduktion av ca 30 000 t och kommer i
framtiden att ytterligare ökas.
Blyets utvinning
Bolagets blyslig är övervägande ovanligt blyrik
med en genomsnittshalt överstigande 70 %. De
ytterligare sliger, som under de närmaste åren
eventuellt kommer att produceras, blir likaså
minst 70-procentiga. Fördelarna med så rika
sliger har tidigare ej kunnat utnyttjas, i varje fall
icke vid förhyttning enligt den allmänt
vedertagna schaktugnsprocessen. Många har
emellertid försökt finna metoder att utan inblandning
av utspädningsmedel av olika slag, såsom
slagger, fattiga malmer o.d. sintra och smälta de
genom flotationsteknikens framsteg numera allt
vanligare höghaltiga sligerna.
Newman har utarbetat en metod, enligt vilken
rika, grovkorniga sättmaskinskoncentrat
oxideras genom luftinblåsning och reduceras med
inblandad koksstybb på ytan av ett smält blybad
i en härdugn. Trots höggradig mekanisering av
denna process har den fortfarande betydande
svagheter. Bl.a. lämpar den sig ej för
flotations-koncentrat och den är hygieniskt svårbemästrad.
Man erhåller dessutom en blyrik slagg, som
måste smältas om i schaktugn.
Efter det Bolidenprocessen [Sv. Pat. 119 483
(1941); Sv. Pat. ans. 5 292/51] blivit känd har
man sökt patent på varianter av schaktugns- och
härdugnsprocesserna, vilka uppges kunna klara
problemet att förhytta högprocentiga blysliger.
Nämnas bör Broken Hills
trycksintringsförfaran-de med följande schaktugnssmältning och
Me-tallgesellschafts metod för rostreaktion i
roterugn. För ingendera av dem har lämnats
uppgifter om tillämpning på höghaltiga sliger i
driftskala.
Enligt Bolidenmetoden4 rostas blysliger i en
eller annan typ av rostapparat och smälts sedan
elektrotermiskt enligt rostreaktionsprincipen
(fig. 3). Det erhållna råblyet håller varierande
mängder svavel, som avlägsnas i en
konverteringsprocess, innan blyet raffineras enligt kända
metoder. Under en tid både rostades och smältes
sligen i en ugn, men metoden måste överges, då
det visade sig, att alltför stora mängder
blyhal-tigt damm bildades och råblyets svavelhalt blev
för hög. Rostningen har sedan dess utförts i
etageugnar, och de senaste tio åren har
forskningen och utvecklingsarbetet till stor del
inriktats på att förbättra kvaliteten på den rostade
produkten och att finna metoder härför, som
kan appliceras på speciellt blyrika sliger.
Tabell 1. Sammansättningen hos de viktigaste blysliger, som 1955 behandlades vid Rönnskärs blyhytta
Mängd Au Ag Cu Co Ni Zn Pb Bi Sb As Se S SiOs ai2o3 MgO CaO SO4 Olöst
t g/t g/t »/o °/o °/o °/o °/o °/o °/o ®/e »/o % °/o °/« °/o °/o °/o °/o
Laisvall 20 034,60 Spår 182,2 0,026 0,003 0,001 0,43 79,24 0,0005 0,021 0,005 < 0,003 12,7 5,12 0,55 0,08 0,07 0,42 6,1
Renström 5 329,94 10,1 625,9 0,61 0,011 0,002 8,95 40,95 0,031 0,108 0,26 0,014 24,6 4,75 0,24 2,60 0,86 0,39 7,3
Garpenberg 4,745,08 9,67 893,0 0,76 8,06 59,14 0,026 0,088 0,015 0,009 18,1 4,35 0,34 1,56 0,14 0,52
Saxberget 1 164,72 0,81 849,0 0,50 3,30 63,9 0,12 0,022 0,006 0,070 12,8 8,5 0,45 4,55 0,36 0,19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
