Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 12 juni 1956 - Blyframställning inom Bolidens Gruv AB, av Sven Walldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 juni 1956
573
ständig och i smältugnen behövs en mindre
mängd koks, som reducerar en del blysulfat och
blyoxid till blysulfid och bly enligt
PbSO^ + 2 C = PbS + 2 CO2 AH = Okcal
2PbO + C = 2Pb + CO2 AH = 9kcal
Det vid smältningen erhållna blyet håller därför
en varierande mängd svavel eller blysulfid, som
måste avlägsnas genom en speciell
konverteringsprocess. Det svavelhaltiga blyet,
"skärstenen", löser även huvudparten av chargens
koppar, en del av dess zink jämte vissa andra
metalliska föroreningar i chargen. Rostgodset håller
förutom PbS, PbS04 och PbO även en mindre
mängd gångart, huvudsakligen kiselsyra, som
vid smältningen förslaggas med kalk.
Smältugnschargen beredes genom chargevis
blandning av invägda kvantiteter rostgods, kalk,
koksstybb och returdamm från
gasreningsanläggningarna. Som exempel på en normal charge
kan anges 1 625 kg rostgods (81,2 % varav 2,5 %
kalkstensmjöl), 150 kg kalkstensmjöl (7,5 %),
75 kg koksstybb (3,8 % och 150 kg returdamm
(7,5 %).
Blandningen sker i två blandare av
pug-mill-typ och den blandade chargen nedmatas i fyra
10 t chargefickor strax ovan ugnsvalvet (fig. 4
mellersta delen t.h. och fig. 5). Från varje ficka
transporteras chargen med skruvmatare med
varierbar hastighet fram till genom ugnsvalvet
gående beskickningsrör (fig. 5). Diverse
returgods-poster från konvertrar och raffinering tillföres
direkt till ugnen, tillsammans utgörande ca 15 %
av beskickningen.
Den elektriska 5 000 kVA smältugnen är
rektangulär och utrustad med fyra Söderbergselek-
Fig. 5. Elugn och konverter.
Fig. 6. Elugnens Söderbergselektroder.
troder (fig. 6), 1 m i diameter, Scottkopplade
till två transformatorer. Elektroderna doppar
ned i slaggen, som tjänstgör som motstånd vid
strömgenomgången. Ugnen är helt
magnesit-infodrad med väggar och botten inom en
plåtmantel. För att hindra det lättsmälta blyet att
tränga ut ur ugnen genom hörn och andra
springor har man placerat vattenkylda kopparblock
innanför ugnsmanteln. För att angreppet på
teglet skall bli mindre kyles dessutom manteln med
vatten i slaggnivån.
Slaggtemperaturen ca 1 400°C bestämmes av
arten av i chargen ingående slaggbildare och med
flussmedelstillsatsen förbundna kostnader.
Temperaturen är avsevärt högre än vad som fordras
för genomförandet av smältreaktionerna. En
nackdel härav är att lättflyktiga blyföreningar,
såsom blysulfid, delvis förgasas varigenom en
omfattande gasreningsanläggning fordras.
Reaktionen mellan PbS och PbS04 inledes
redan vid ca 600°C och mellan PbS och PbO vid
ca 700°C, men de förlöper med nämnvärd
hastighet först vid mer än 850° C, då smältningen
redan inletts. Tack vare den av elektroderna
framkallade livliga badrörelsen bringas rostgodset
snabbt i kontakt med slaggsmältan, smälter och
reagerar. Kokstillsatsen håller badytan varm,
vilket främjar en snabb smältning.
Ugnsslaggens huvudbeståndsdel är
kalciumsilikat, under det att järn, zink och andra ämnen
ingår i med sligsammansättningen starkt
växlande halter. Som exempel på
slaggsammansättningen må nämnas 24 % Si02, 35 % CaO, 16 %
FeO, 10 % ZnO, 5 % MgO, 3 % A1203, 1,2 % S,
3,2 % Pb.
Koksen har en reducerande verkan på slaggen
och bidrar därigenom till att hålla blyhalten låg.
Av betydelse i detta sammanhang är också att ett
uppehåll i chargeringen göres före
slaggtappningen. I medeltal produceras ca 500 kg slagg per
ton bly och en blyhalt i slaggen av 3,2 %
motsvarar en blyförlust av endast 1,6 %.
Med hänsyn till risken för plötslig förgasning
av stora kvantiteter blyföreningar är det viktigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
