Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 12 juni 1956 - Blyframställning inom Bolidens Gruv AB, av Sven Walldén - Stötvågor från överljudsflygplan - Nya material - Papper av syntetfiber, av SHl - Hårdmetaller utan metalliskt bindemedel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576
•TEKNISK TIDSKRIFT
Nya material
Fig. 11.
Gjut-maskin för
raffinerat
bly.
tackor på en kontinuerlig bandgjutmaskin (fig.
11). Gjuthastigheten är ca 20 t/h. Man tillverkar
fem blykvaliteter vilka alla innehåller mindre än
0,0010 % av vardera Fe, Zn, Cd, As, Sb och Ni
och i övrigt följande föroreningshalter:
Beteckning Märkfärg Största halt i %> av
Ag Cu Bi
A-bly ........ ingen 0,0020 0,0010 0,0050
S-bly ................grön 0,0200 0,0010 0,0050
K-bly ................röd 0,0020 0,0500 0,0050
Y-bly ................gul 0,0020 0,0010 0,0500
YS-bly ..............grön-gul 0,0200 0,0010 0,0500
I blyet eventuellt närvarande vismut avlägsnas
ej genom någon av de nämnda metoderna.
Vismut i störande mängd förekommer ej i våra
normala sliger. Metoder finns dock för avlägsnande
av även denna förorening.
Litteratur
1. Wallman, F: Laisvall-gruvan. Tekn. T. 82 (1952) s. 953—959.
2. Ingler, D: Drivning av en 5 km transportort. Tekn. T. 84 (1954)
s. 965—970.
3. Grip, E: Blymalmen vid Laisvall, dess geologi och en jämförelse
med några utländska förekomster. Geol. Fören. Förh. 76 (1954) s. 357
380.
4. Herneryd, O: Rationalisierung des Kupferprozesses und
elektro-thermische Bleierzeugung auf die Hütte in Rönnskär, Schiveden.
Z. Erzbergbau u. Metallhüttenw. 4 (1951) s. 412—418. Large
metall-urgical units feature Boliden’s Rönnskär Works. Engng & Min. J.
156 (1955) s. 78—83.
5. Kohlmeyer, E J & Monzer, W: Ober die Reaktionen von
Blei-sulfid mit Bleioxyd bzvu. Sulfat, das System
Blei—Sauerstoff—Schwe-fel. Z. anorg. Chem. 252 (1943) s. 74—85.
6. Schenck, R: Experimentelie und theoretische Untersuchungen
über die Röstgleichgewichte beim Blei. Metall u. Erz 23 (1926)
s. 407—420.
Stötvågor från överljudsflygplan har på 125 m avstånd
från planet uppmätts ge en tryckökning av ca 250 kp/m2,
vilket är fullt tillräckligt för att krossa glasfönster eller
andra veka byggnadselement.
Papper av syntetfibrer. Sedan det första papperet av
syntetfiber började tillverkas i USA 1955 har stora
framsteg gjorts. Denna teknik har snabbt utvecklats från
laboratorieskala över halvstor skala till kommersiell. Den
första amerikanska fabriken för tillverkning av
nylon-papper sattes nämligen i gång mot slutet av 1955. Det
mest lovande användningsområdet för papper av
syntetfibrer anses vara bl. a. elisolering, armering av laminat
för högt tryck, kartpapper, väv för ritningar och filter.
De senaste undersökningarna på området visar att valet
av bindemedel för fibern och dess koncentration är av
största betydelse. Man använder bindning med
lösningsmedel för fibern eller med en syntetisk polymer.
"Saltbindning" är en typ av lösningsmedelsbindning vid vilken
vissa saltlösningar med stor koncentration verkar som
lösnings- eller svälningsmedel för fibern. En utspädd
saltlösning, som får avdunsta från fibermattan, kvarlämnar
koncentrerad lösning i kontaktpunkterna mellan fibrerna
och löser där något av polymeren. Denna fälls ut vid
fullständig avdunstning varvid fibrerna binds vid varandra.
Man anser emellertid mer praktiskt att använda
syntetiska polymerer som bindemedel, antingen i form av en
termoplastfiber eller ett harts. Den förra blandas med
fibern vid tillverkning av fibermattan, det senare kan
anbringas på fibern i mattan som lösning eller dispersion.
Valet av bindemedlets typ och koncentration bestäms av
de egenskaper man önskar hos slutprodukten. Med en
polyamid i suspension uppnås t.ex. största rivhållfasthet
vid 20 °/o bindemedelskoncentration. Denna skall däremot
vara 10 °/o om man använder samma polymer i
fiberform. För att produkten skall få största brottgräns skall
den innehålla 30 % bindemedel tillsatt som suspension.
Lovande resultat har uppnåtts vid användning av
termoplastfibrer med lägre smältpunkt än grundfiberns.
Härvid binder man papperet genom att varmpressa torkade
ark, bestående av en blandning av de båda fiberslagen.
Det mesta arbetet med denna teknik har hittills gjorts
med polyesterfibern Dacron och andra polyesterfibrer med
smältpunkter mellan 27 och 66°C. Detta pappers brottgräns
och förlängning växer med dess halt av termoplastfiber
tills denna nått 40 •%>. Rivhållfastheten är omvänt
proportionell mot halten termoplastfiber.
Fiberlängden är också av stor betydelse. Korta fibrer ger
en suspension som är relativt lätthanterlig vid
papperstillverkningen, medan längre fibrer ger en slutprodukt med
bättre fysikaliska egenskaper. En fiberlängd på ca 6 mm
tycks vara den bästa kompromissen (Chemical &
Engineering News 12 mars 1956 s. 1269—1270). SHl
Hårdmetaller utan metalliskt bindemedel. Man lär nu
enligt en ny metod kunna tillverka hårdmetaller utan en
metall som bindemedel. Materialet påstås ha mycket stor
nötningshållfasthet och vara kompakt och
sammanhängande; porerna i det är mindre och färre än i
koboltbundna hårdmetaller. Man gör presskroppar av en intim
pulverblandning av en metall, som kan ge en högre och en
lägre karbid, och den högre karbiden av samma metall.
Vid sintringen fås då en karbid eller en blandning av
karbider, vilken inte innehåller någon metall.
En blandning av volfram och volframkarbid ger t.ex. vid
sintring en legering bestående av karbiderna WC och W2C
med en total kolhalt på 3—6 °/o. Genom att sintra en
presskropp, bestående av 73,5 vikt-%> volframkarbid och 26,5
vikt-°/o volfram, vid 1 800°C i 15 min får man ett porfritt
material med vickershårdheten 1 960 kp/mm2. Detta är
anmärkningsvärt, eftersom en hårdmetall av volframkarbid
och kobolt sintras vid en temperatur avsevärt
överstigande smältpunkten för det eutektikum som kobolt ger med
volframkarbid.
Det uppges att munstycken för sandblästring, gjorda av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
