Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 31 juli 1956 - Nya metoder - Formning av lackerade metallband med nylonvalsar, av SHl - Avläsning av kilowattimmätare per telefon, av F Ö - Elektrolytisk kromatering av magnesiumlegeringar, av SHl - Andras erfarenheter - Pulverskärning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 juni 1956
629
Fig. i.
Talande
kilo-wattim-mätare för
avhörning av [-mätarställ-ningen-]
{+mätarställ-
ningen+} per
telefon.
Nylonvalsarna består av ett ca 25 mm tjockt nylonrör på
en 100 mm stålkärna. Nylonröret är påkrympt, ocli
flytning av dess ändar hindras av stålplattor. Nylonets
elasticitet spelar stor roll vid formningen, och för att till
fullo utnyttja den har man givit nylonvalsarna 0,25—0,38
mm spel i axiell led. Härigenom minskas valsarnas slitning.
Skall man göra profiler med mycket skarpa hörn kan ett
sådant spel dock inte tillåtas (K G Harms i Iron Age 3 nov.
1955 s. 104—105). SHl
Avläsning av kilowattimmätare per telefon. En
kilo-wattimmätare försedd med en talande tillsats, fig. 1, i
princip liknande en telefonsvarare har utvecklats och
visats på Schweiziska Mässan 1956 i Basel.
I motsats till vanlig fjärrmätning fordrar denna
avläs-ningsmetod ingen permanent förbindelse utan den talande
mätaren anslutes till det allmänna telefonnätet och har
eget nummer. Uppringes detta nummer svarar mätaren med
den förhandenvarande mätarställningen två gånger
varefter den kopplar ifrån samtalet (S E V Bulletin 1956 h. 7
s. 258—259). FÖ
Elektrolytisk kromatering av niagnesiumlegeringar.
Vid National Bureau of Standards har man studerat en
metod för elektrolytisk kromatering av
magnesiumlegeringar med alkalisk lösning och låg spänning. Det ytskikt som
härvid bildas lär ge lika gott skydd mot saltstänk som
de vanligen använda anodoxideringsmetoderna, men den
nya metoden sägs vara mer ekonomisk än de övriga
därför att låg spänning kan användas och bara två
kemikalier behövs till elektrolyten.
Vid Bureau of Standards metod används växelström, och
beläggningen bildas på båda elektroderna. Något material
fälls ut på dessa när de är anoder, men beläggningen
består huvudsakligen av ämnen som bildas genom reaktion
mellan grundmaterialet och elektrolytens komponenter.
Dessa är utom vatten natrium- eller kaliumhydroxid och
motsvarande kromat.
Man elektrolyserar 20—40 min med en strömtäthet på
8,5—15 A/dm2 och 10—12 V vid 65—80°C varvid
beläggningens tjocklek blir 25—50 ji. Om ställningar används,
uppnår man fullständig täckning av elektrodytorna vid 8,5
A/dm2 och 60°C. Vid lägre badtemperatur blir ytan bar
nära kanterna. Används större strömtäthet fordras högre
badtemperatur för att täckningen skall bli fullständig. Man
bör dock inte gå över 75°C därför att ytskiktet då tycks
få sämre korrosionsresistens. Detsamma gäller beläggning-
ar, erhållna med samma elektrolyt men med likström i
stället för växelström.
Ytskiktet är slätt, grågrönt till färgen, och blir något
glansigt om materialytan är mycket jämn. Det ser dock
inte lika jämnt ut som det skikt man får vid
anodoxide-ring eller genom kromatering med sur lösning. Om det
kromaterade materialet böjs, spricker beläggningen på
böjningens dragsida och flagnar av på trycksidan. Vid prov i
saltvattensdimma har den visat större beständighet än
beläggningar erhållna enligt andra elektrolytiska metoder.
Som underlag för lack- eller färgskikt ger den
tillfredsställande adhesion, om materialet inte böjs (National
Bureau of Standards Technical News Bulletin juni 1955 s. 77
—79). SHl
Andras erfarenheter
Pulverskärning. Att man kan syrgasskära mjukt
kolstål utan svårighet beror på att den slagg, som uppstår
vid stålets oxidation, har lägre smältpunkt än metallen och
är lättfluten så att den blåses bort av gasströmmen (jfr
Tekn. T. 1952 s. 505, 986). De oxider, som bildas om man
försöker syrgasskära rostfritt stål eller icke-järnmetaller,
har högre smältpunkt än metallen. De stannar därför kvar
på arbetsstycket och hindrar skärningen.
Denna svårighet undviks vid pulverskärning. Härvid för
man nämligen in en ström av järnpulver i syrgasströmmen
där det efter tändning förbränns under stark
värmeutveckling. Det ger en lättflytande slagg som löser upp de på
materialet bildade oxiderna så att dessa kan blåsas bort
av gasströmmen. Järnpulvret skall vara fint, torrt och
friflytande så att det kan tillföras i en jämn ström. Det
transporteras vanligen pneumatlskt till brännaren och införs
där i gasströmmen genom ett eller flera särskilda
munstycken, fastsatta vid en vanlig brännare för
syrgasskär-ning.
Man kan använda ett pulvermunstycke (fig. 1) från vilket
det sprutas genom en tändlåga in i syrgasströmmen
ungefär 25 mm från brännarens mynning. Med denna
brännar-typ kan man skära bara i en riktning (angiven i fig. 1).
Den används vanligen vid rakskärning av mycket grova
sektioner varvid man kan sätta två pulvermunstycken på
samma sida av brännaren för att öka pulvertillsatsen. Vid
en annan brännartyp tillförs pulvret genom sex
munstycken placerade i en krans runt syrgasmunstyckets mynning.
Till skillnad från den tidigare nämnda typen kan denna
brännare användas för profilskärning av rostfritt stål med
upp till 300 mm tjocklek.
Rostfritt stål pulverskärs på i princip samma sätt som
mjukt stål skärs med syrgas. Denna tillämpning av
pulverskärning är den vanligaste (Tekn. T. 1954 s. 189). I
allmänhet används en grövre brännare än vid syrgasskärning
av lika tjockt mjukt stål, och dess mynning förs på något
större avstånd från arbetsstycket (ca 30 mm) för att
pulvret skall hinna brinna upp. Ingen förvärmning av stålet
behövs på grund av den starka värmeutvecklingen vid
pulvrets förbränning. Vid skärning av lufthärdande kromstål
hindrar man dock sprickbildning genom förvärmning till
260—370°C.
Man kan skära plåtpackar utan användning av
komplicerade jiggar, då plåtarna inte behöver ligga i direkt
kontakt med varandra. Det vid skärningen bildade skiktet av
Fig. 1. Brännare för pulverskärning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
