Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 31 juli 1956 - Andras erfarenheter - Pulverskärning, av SHl - Elektronisk mörkläggare, av GAH - Glycerol och streptomycin mot växtsjukdomar, av SHl - Minskning av yttändning i bensinmotorer, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
630
TEKNISK TIDSKRIFT
smält pulver och slagg kan lätt avlägsnas varvid man
erhåller en ren skäryta med skarp övre och undre kant. Det
återstående skiktet av oxid och smält metall är mindre än
0,4 mm tjockt och kan avlägsnas genom slipning.
Påverkan av stålets korrosionsresistens blir ungefär densamma
som vid svetsning.
Genom utnyttjande av pulverskärning underlättas
bearbetningen av rostfritt stål mycket. Vidare kan metoden med
fördel användas för avlägsnande av överflödig metall från
gjutstycken som är täckta med ett tjockt sandlager. Detta
måste nämligen avlägsnas innan man kan skära med
ace-tylen-syragaslåga, men det hindrar inte pulverskärning.
Koppar och kopparlegeringar kan också pulverskäras och
detta utnyttjar man numera i växande utsträckning. Då
dessa metaller har mycket större värmeledningsförmåga
än stål, måste de förvärmas för att tillräckligt hög
temperatur skall uppnås vid skärningen. Denna består nämligen
huvudsakligen i smältning av metallen och smältans
avlägsnande genom järnoxidpartiklarnas nötning.
Bästa resultatet uppnås i allmänhet, om man använder
ett grövre munstycke än för lika tjockt rostfritt stål och
lågt syrgastryck, det senare därför att gasströmmen annars
blir för kall trots den stora värmeutvecklingen vid
pulvrets förbränning. Med en brännare som räcker till för t.ex.
300 mm rostfritt stål kan man skära bara 100 mm brons
och 25 mm koppar. Syrgastrycket bör minskas ca 50 °/o.
Nickellegeringar, såsom Nimonic och Inconel, kan
pulver-skäras lättare än kopparlegeringar. Mindre förvärmning
behövs och vissa av dem, t.ex. nickel-mangan- och
nickel-järnlegeringar, kan skäras helt utan förvärmning. I förra
fallet är det tillräckligt att föra brännarlågan några gånger
fram och tillbaka över skärlinjen innan syrgas och pulver
släpps på. Metoden används mest för delning av stora
skrotstycken.
Rennickel förhåller sig ungefär som koppar vid
pulverskärning. Visserligen är dess värmeledningsförmåga mindre,
men dess smältpunkt är högre. Den fordrar därför
betydande förvärmning, och en grov brännare måste användas.
Aluminiumlegeringar kan skäras snabbt och relativt billigt,
men man kan inte erhålla jämna skärytor i dem, och det
hårda oxidskikt som bildas på dem är svårt att avlägsna.
Metoden är därför olämplig vid förberedning av materialet
för svetsning. Vid uppskärning av skrot kan man inte
förutse hur mycket järn som tas upp i metallen. Därför kan
metoden inte tillämpas för skrot som skall användas till
gjullegeringar med liten järnhalt. I andra fall bör den
emellertid göra god tjänst vid skrothanteringen.
Zinklegeringar har hittills sällan pulverskurits, men i
några fall har man med gott resultat behandlat skrot av
pressgjutet material (E T Casey i Metal Industry 13 jan.
1956 s. 23—27). SHl
Elektronisk mörkläggare. Den mänskliga benägenheten
att i vissa situationer handla mot givna instruktioner och
sunt förnuft är väl känd. En av dess yttringar är de finger-
Fig. 1. Elektronisk mörkläggare.
t.v. framsida, i mitten baksida,
t.h. kopplingsschema vilket klart
illustrerar strömbrytarens
viktiga funktion i den Idgohmiga
kretsen.
avtryck som kan iakttas kring skyltar med inskriften
"Nymålat". Experiment för att utröna frekvens och styrka hos
denna psykologiska effekt har utförts vid vissa
amerikanska universitet, vilka dock önskar förbli onämnda. En
av de apparater som använts för dessa experiment är den
elektroniska mörkläggaren ("Little geni fuse blower"),
fig. 1.
Apparaten består av en liten låda försedd med, på
baksidan en stickpropp, på översidan en glimlampa och på
framsidan en tryckströmbrylare, allt sammankopplat enligt
schema, fig. 1 t.h. Samtliga dessa detaljer är utmärkta
med tydlig text liksom även apparatens namn.
En ingenjör som finner denna apparat på sitt bord då
han efter t.ex. en konferens återvänder till sitt arbetsrum
studerar apparaten med intresse. Han sticker in proppen
i närmaste nätuttag och finner med tillfredsställelse att
glimlampan lyser. Han trycker så på strömbrytarknappen
och mörklägger därmed sitt eget och angränsande
arbetsrum. Då vaktmästaren bytt propparna låter ingenjören
apparaten utan kommentarer gå vidare till någon vän på
en annan avdelning, som även den inom kort läggs i
mörker. Av försökspersonerna i USA har ca 60 °/o handlat på
detta sätt. Rapporter från svenska försök avvaktas med
intresse (Electronics 1956 h. 5 s. 3). G AH
Glycerol och streptomycin mot växtsjukdomar.
Strepto-mycin är det första ogiftiga medlet mot bakterioser hos
växter. Dess användning i praktiken har emellertid
hindrats av relativt högt pris och av att streptomycinet inte
absorberas av växterna i så stor mängd att det blir effektivt.
Man har nu funnit att en tillsats av 1 °/o glycerol till ett
streptomycinpreparat ökar bönblads absorption av
antibiotikum på 24 h 10—30 gånger. Andra provade tillsatser är
mindre effektiva. Man tror att denna upptäckt skall öka
användningen av streptomycin och andra antiobiotika vid
bekämpningen av växtsjukdomar. Det är också tänkbart
att andra besprutningsmedel kan göras effektivare genom
tillsats av glycerol (Chemical & Engineering News 30 jan.
1956 s. 473. Agricultural & Food Chemistry mars 1956
s. 197). SHl
Minskning av yttändning i bensinmotorer. För att
bensinmotorer med större kompressionsförhållande än det i
dag använda skall bli praktiskt användbara torde det vara
nödvändigt att man försätter bensinen med ämnen som
hindrar bildning av yttändande beläggningar i cylindrarna.
Man är ense om att yttändning spelar stor roll i
nuvarande motorer men ej om hur den bäst skall minskas eller
hindras. Man har experimentellt och i praktiken
konstaterat att oreglerad förbränning av denna typ minskar
motorns effekt och ökar bränsleförbrukningen även om
yttändning (glödtändning) inte ger sig till känna genom
hörbar knackning eller fortsatt gång av motorn sedan
tandningen slagits ifrån.
Vid många oljeraffinaderier undersöker man nu hur yt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
