Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 7 augusti 1956 - Bestämning av industrifärger, av Börje Andersson - Automatiseringen i USA, av E S S - Biologiska bäddar med 67 m diameter - Råolja kan förträngas i porösa medier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
636
TEKNISK TIDSKRIFT
domning av slitstyrka. Den metod kommittén
förordar — bestämning med Taber Abraser —
är hittills utprovad endast för användning på
oljegolvlacker.
Begreppet slitstyrka är i detta sammanhang en
smula missvisande. Med t.ex. Taber Abraser
mäter man förmågan att tåla nötning. Produktens
slitstyrka beror emellertid härutöver på flera
faktorer, t.ex. tänjbarhet, vidhäftning.
Slutord
Vid all färgprovning är det viktigt, att man ej
blandar ihop praktiska och laboratoriemässiga
synpunkter. Laboratorieprovningarna utför man
för att få en direkt jämförelse mellan vissa
isolerade egenskaper hos olika produkter, och de
måste utföras så att bifaktorer inverkar så litet
som möjligt. Vid sammanställning av resultaten
kan man infoga de praktiska synpunkterna, så
att man härigenom får ett vidare perspektiv på
bedömningen.
De provningsmetoder som kommittén nu
godkänt är ej tillfyllest för att i alla avseenden ge
en bild av färgers lämplighet för olika
ytbehandlingsändamål. I vissa fall utsätts föremålen för
så speciella påkänningar, att specialprov behövs.
Detta gäller t.ex. konservlacker.
Metoder för studium av åldringen saknas vidare
helt. På detta viktiga område arbetas emellertid
intensivt på många håll, men ännu har man
egentligen icke kommit fram till något
förfarande som kan rekommenderas. En varning är på
sin plats mot överskattning av resultat från de
förekommande ofullkomliga
korttidsprovnings-apparaterna, t.ex. tropikskåpet. Visserligen kan
man genom korttidsprovning i vissa fall få
vägledning, men överskattning av resultaten kan
lätt leda till att färgkvaliteten riktas in på fel
spår.
Väsentligt är att tillgången på metod för
provning av en viss egenskap i och för sig ej tas som
tillräckligt skäl för att man skall låta den ingå
vid bedömning av en viss vara. Före provningen
bör man alltid söka göra klart för sig, vilka
egenskaper som har betydelse just för den varan
och begränsa provningen och kraven till dem.
Det är ju som bekant sällan möjligt att i en vara
få maximal effekt på alla egenskaper, utan man
måste i de flesta fall nöja sig med en
kompromiss.
Man bör även ha klart för sig att de här
beskrivna provningarna bör kompletteras med
kontinuerlig praktisk bedömning av färgen i
produktionen. Härigenom vinner man större
erfarenhet om kvaliteten, och det väsentliga är ju
hur färgen fungerar i praktiken. De
laboratoriemässiga bedömningarna har dock sin stora
betydelse dels för gallring bland offererade varor,
dels som ett första skydd mot överraskningar i
produktionen. Man bör vidare icke ovillkorligen
sträva efter att finna en fullständig rangordning
mellan alla provade färger. Detta är i regel
omöjligt. En ytbehandlingsuppgift kan normalt lösas
på flera sätt, och olika produkter kan vara
jämngoda.
Hur bra färgens kvalitet än är hjälper det
emellertid föga om den ej används på rätt sätt, om ej
föremålet som skall ytbehandlas är väl rengjort
osv. Därför bör kontrollen av färgen
kompletteras med kontroll av arbetets utförande. Först
om kontrollen av såväl färgen som arbetet
fungerar kan man påräkna friktionsfrihet.
Automatiseringen i USA. American Society of Tool
Engineers har nyligen publicerat en prognos för den
närmaste framtiden om möjligheterna att automatisera
produktionen. Prognosen är baserad på rundfrågor till företag
av olika storlek, huvudsakligen inom mekaniska
verkstadsindustrin.
Såvitt industrin kan bedöma idag kan endast 16 % av
tillverkningsprocesserna automatiseras inom den
mekaniska verkstadsindustrin. Denna siffra kan synas
anmärkningsvärt låg mot bakgrunden av den enorma
uppmärksamhet automatiseringen är föremål för i USA, både inom
och utom industriella kretsar. Siffran 16 °/o representerar
ett medeltal för industrier av olika storlek. De största
redovisar större tveksamhet inför automatiseringen, medan
företag med 250—1 000 arbetare anger 15—20 %>
auto-matiseringsbar produktion. Dessa senare företag anser att
hela 30 °/o av materialhanteringen kan automatiseras.
Automatiseringen kommer med all sannolikhet att
medföra en revision av uppfattningen om den mest effektiva
storleken av en produktionsenhet. Allt tyder på att den
storleksordning som nu representeras av fabriker med 500
—1 000 arbetare kommer att bli den optimala i framtiden.
Detta hänför sig självfallet endast till produktionsvolym
etc. Antalet arbetare torde däremot komma att reduceras
avsevärt.
Enkäten har även ställt frågan till hur stor del man vid
planerade nyinköp av maskiner kommer att specificera
automatiserad utrustning. De stora företagen (över 5 000
arbetare) anger där 15 % för 1956 och 20 °/o för 1957. De
mindre enheterna (250—1 000 arbetare) redovisar här hela
90 »/o för planerade nyinköp under 1956 och 90—100 °/o
för 1957 års nyinvesteringar.
Hushållsartiklar, elektrisk köksutrustning, leksaker och
sportartiklar anses ligga bäst till för automatiserad
produktion, 25 °/o av produktionsvolymen för dessa produkter
kommer 1956—57 att framställas genom automatiserad
tillverkning. Automobilindustrin förutser här 20 °/o och
flygindustrins motorfabriker har samma uppfattning.
Verktygsmaskiner är det produktslag som i detta avseende
svarar för den lägsta siffran, nämligen 8 °/o.
Den geografiska fördelningen av intresset för
automatiseringen uppvisar en del kuriösa siffror. De nordöstra
■staterna med New England i spetsen ser mest pessimistiskt
på situationen och anser inte att mer än 5 °/o av
produktionen kan automatiseras. De typiska automobildistrikten
— Michigan, Illinois, Indiana — innehar tätplaceringen på
denna lista, tätt följda av sydstaterna ("Automation —
what’s ahead. An ASTE survey", juli 1956). ESS
Biologiska bäddar med 67 m diameter har utförts i
El Paso, Texas. De förmodas vara världens största i sitt
slag.
Råolja kan förträngas i porösa medier med alkali i
vattenlösning därför att starkt ytaktiva natriumsalter
bildas med naftensyror i oljan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
