Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 7 augusti 1956 - Böcker - Metals reference book, bd 1 & 2, av G Björling - Magnesium fabricating and casting, av SHl - Function and training of the chemical engineer, av SHl - TNC: 12. Enheten 1 hertz. Effekt. Börjända och slutända, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
648
’ TEKNISK TIDSKRIFT
1 500, inen de står blott som hänvisningar i sista hand.
Alla data finns angivna i tabeller och diagram. I vissa
avsnitt har litteraturanvisningar helt utelämnats, t.ex. i dem
om magnetiska legeringar och om elektrolytisk
metallut-fällning, och andra har extremt få, t.ex. de om
gjutlege-ringar och gjuteriteknik samt om svetsning.
överhuvudtaget har förff. försökt ge så mycket
upplysningar som möjligt i form av tabeller, men verket kan
dock inte karakteriseras som ett tabellverk, ty det finns
många kortare beskrivande delar. Utom anvisningar för
tabellernas användning finns många metoder beskrivna,
t.ex. för provningar av olika slag och för etsning av
metaller.
Handboken är mycket användbar då det snabbt gäller
att få tag i en uppgift, som kanske inte finns i de
vanliga smärre handböckerna för kemi och fysik. Man bör
kunna lita på det kritiska urval av data, som utgivarna
har gjort. En stor fördel med en handbok som kommer
ut med nya upplagor med några års mellanrum är att
uppgifterna kan hållas betydligt färskare än i större
tabellverk.
Här och var finns trevliga hjälptabeller inlagda. Vid
omräkning av vikt-°/o till atom-% behöver man t.ex. ofta
x
uttrycket log ———, och en sådan tabell finns i ett
uppslag nära fasdiagraininen. God hjälp har man också av
små ordlistor över fackuttryck inom sådana områden som
gjutning, smörjmedel och eldfasta material.
Den nya upplagan skiljer sig från den gamla inte bara
genom en allmän utökning utan vissa delar har skrivits om
helt, t.ex. om kristallkemi, diffusion i metaller och om
svetsning. Vidare har nya delar lagts till, nämligen om
elastiska egenskaper, om fysikaliska egenskaper hos
saltsmältor och om friktion. Då de nya delarna verkar vara
av samma höga standard som de övriga och då
handboken i övrigt har fått en allmän "make up", måste man
betrakta den som ett värdefullt tillskott till den litteratur,
som behandlar metallernas kemi och fysik. G Björling
Magnesium fabricating and casting. Techn. Ass. Miss.
104. OEEC, Paris 1956. 83 s., 19 fig., tab. 400 fr.
Denna rapport, som är resultatet av en grupp experters
studier av den amerikanska magnesiumindustrin, omfattar
beskrivning av smältning, sandgjutning och pressgjutning,
strängpressning och valsning, smidning, varmformning och
svetsning samt materialprovning och forskning.
Berättelsen, som uteslutande gäller magnesiumlegeringar,
är kortfattad men innehåller dock många intressanta
upplysningar om amerikansk praxis på detta område. SHl
Function and training of the chemical engineer.
Project 297. OEEC, Paris 1955. 85 s. 430 fr.
Skriften innehåller de föredrag och diskussioner som
förekom vid en internationell konferens i London den
21—23 mars 1955 (Tekn. T. 1956 s. 23), där man
behandlade kemiingenjörens roll vid överbryggande av klyftan
mellan forskning och konstruktion av fabriker,
kemiingenjören i drift och företagsledning, kurser för en första grad
i kemiteknik, andra utbildningsplaner i kemiteknik,
praktisk utbildning av kemiingenjören före och efter hans
anställning i industrin samt kemiteknisk forskning. SHl
TNC
12. Enheten 1 hertz. Effekt. Börjända och slutända
Innan enheten 1 hertz, 1 Hz, för frekvens hade fastställts
vid den nionde allmänna konferensen för mått och vikt i
Paris år 1948 var 1 period per sekund det inom Sverige
gällande namnet på denna enhet; "1 period" var att
uppfatta som en ren antalsenhet, liksom fallet är med "1
varv" i enheten 1 varv per minut. I motsvarande
storhetsnamn, "periodtal" (eller svängningstal) och "varvtal", är
slutleden "-tal" föga träffande eftersom båda storheterna
har dimensionen 1/tid, och det måste betecknas som en
vinst att ordet frekvens nu vunnit insteg i vår tekniska
nomenklatur i st.f. periodtal. Sistnämnda ord förekommer
inte i den av Svenska Elektriska Kommissionen utgivna
normskriften SEN 2-1953, Beteckningar för storheter och
måttenheter inom elektrotekniken. Däremot står i denna
skrift fortfarande "varvtal", dock vid sidan av
rotationsfrekvens (på engelska: rotational frequency).
Det har yttrats farhåga för att övergång till namnet
hertz skulle leda till bruket av "hertztal" i st.f. frekvens
som storhetsnamn. Förmodligen kommer man väl någon
gång att få höra detta ord, liksom det t.ex. säges "volttal"
i st.f. spänning, "ohmtal" i st.f. resistans,
"kilovoltampere-tal" (mycket vanligt) i st.f. skenbar effekt — allt under
förutsättning att man rör sig med vissa bestämda enheter
— men dessa uttryck tillhör talspråket och risken torde
inte vara stor.
Det har också frågats vad som bör komma i stället för
adjektivformen "-periodig", t.ex. det 50-periodiga nätet.
Man säger inte "500-varvig" niotor, än mindre "220-voltig"
lampa, utan 500-varvsmotor (vardagligt uttal av 500 r/m
motor), 220-voltslampa, och likaså 25-meterslängder,
100-gramsflaskor... På samma sätt bör man kunna säga
50-hertz-nätet, betecknat 50 Hz-nätet, varför förlusten av det
vardagliga uttryckssättet 50-periodig inte kan väntas bli så
kännbar. I stället för adjektiven "högperiodig" och
"låg-periodig", som båda verkar i hög grad ovårdade, bör man
använda de korrekta högfrekvent och lågfrekvent.
Det har med viss rätt beklagats alt vi här i Sverige valt
ordet effekt för storheten energi/tid. På franska heter
storheten puissance, på engelska power, på tyska Leistung, på
italienska potenza. Endast i de nordiska språken säges
effekt. Det franska effet, engelska effect, tyska Effekt,
italienska effetto, betyder något helt annat, nämligen
företeelse eller verkan. Det finns en lång rad av
internationella företeelsenamn bildade av personnamn och "effet",
"effect" osv. Om på svenska "effekt" skall ingå i dessa
namn bör ordet helst sättas i bestämd form. Så har också
skett i sista utgåvan av IEC-ordboken, där mot de övriga
språkens "effet Volta", "Volta effect", "Voltaeffekt",
"effetto Volta" (m.fl.) svarar det svenska: Volta-effekten.
Andra exempel är Peltier-effekten, Thomson-effekten,
Halleffekten. Den bestämda formen bidrar till att hindra
förväxling med storheten effekt, och är i sig själv berättigad
därigenom att det är fråga om särpräglade företeelser.
Om ett sådant företeelsenamn ej innehåller ett
personnamn gör man i svenskan oftast klokt i att helt undvika
ordet effekt(en). I IEC-ordboken svarar sålunda mot det
engelska "skin effect" det svenska ytverkan, mot
"photo-electric effect" fotoelektricitet, och mot "corona effect"
korona.
En härva eller en spole av t.ex. ledningstråd har två
(tråd)ändar, en som utgör början och en slutet.
Benämningen slutända ger sig själv, men det går inte utan vidare
att bilda en sammansättning med början- som förled. Vårt
språk har många substantiv bildade av verbstammar med
tillägg av ändelsen -an, t.ex. fordran, fruktan, förfrågan.
Några av dem kan med tillägg av ett -s- användas som
förleder, oftast i adjektiv, t.ex. fruktansvärd, i andra måste
-an ersättas med -(n)ing, t.ex. fordringsägare,
förfrågningsblankett. Men det bär emot att säga börjansända eller
börjningsända. Vid Asea har man sedan länge använt
ordformen "börjanända", i brist på bättre; analogin med t.ex.
nordanvind är endast skenbar, eftersom nordan här är
ett adverb (jfr mellan- som förled). Bättre är emellertid
att utgå från verbet börja och skriva börjända; man
undviker då också att ordet i bestämd form får två -an
("börjanändan"). Som ett analogt fall kan nämnas
smörjolja, av verbet smörja. Orden börjända och slutända
passar bra tillsammans, vilket knappast kan sägas om
"begynnelseända" och slutända, ett ordval som också varit i
åtanke. JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
