Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 14 augusti 1956 - Andras erfarenheter - Materialhantering vid svenska järnbruk och metallbruk, av E Nothin - Ett austenitiskt högtemperaturstål utan nickel, av SHl - Elmagnet för plåthantering på skeppsvarv, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
th. augusti 1956
661
Andras erfarenheter
Materialhantering vid svenska järnbruk och
metallbruk. De svenska bruken är ofta belägna långt ifrån större
samhällen och därför hänvisade till att själva ombesörja
sina anläggnings-, underhålls- och transportuppgifter. De
interna transporterna i ett järnverk beräknas i runt tal
motsvara 7—14 tkm för varje t färdig stålprodukt —
oberäknad transporten av den gas-, luft- och vattenmängd,
som går åt vid tillverkningen.
Omkring en fjärdedel av arbetspersonalen är helt
sysselsatt med materialhantering, och den genomgripande
rationaliseringsprocess, som de senaste 10—15 åren utförts vid
våra bruk, har i hög grad gällt just transportapparaten.
Man har i stor utsträckning övergått från spårbunden till
obunden trafik med gaffeltruckar, traktorer, flyttbara
bandtransportörer och diverse automatik, och de nya
transportmöjligheterna har satt sin prägel på planeringen av nya
bruksanläggningar.
Sligen tillföres järnbruken med järnväg eller stora
lastbilar med upp till 16—20 t lastförmåga. För dess
vidarebefordran till sintringsverket användes ofta
bandtransportörer. Den färdiga sintern transporteras sedan till hyttorna
med hel- eller halvautomatiska hängbanor.
Användningen av travers i stålverk och spårtransport till
lager med materialhantering med travers — för vilka
transportanordningar fordras 3—4 man per skift — har i
viss utsträckning börjat ersättas med gaffeltruck, med
vilken en man kan ombesörja lastning, transport och
lossning. Gaffeltrucken kompletteras ofta med en släpvagn
eller också framförs dylika med hjälp av traktor eller
dragtruck (om tillgång finns vid start och mål på
anordningar för på- och avlastning). De förut ofta använda
ångloken har alltmer övergivits såsom oekonomiska och
såsom i flera fall mindre "rumsrena". I stället har diesellok,
mobilkranar och spårkranar kommit till allt allmännare
användning.
För transport av tyngre gods har efter amerikanska
förebilder utbildats en transportlåda av korrugerad plåt med
rundade hörn och måtten 1 200 X 800 X 800 mm och en
rymd av 600 1. En hel serie lådor av samma typ, men med
olika stor rymd har sedermera standardiserats,
innehållande en volym av 2 000, 1 200, 600, 400 resp. 200 1. De
nya lådorna lämpar sig för hantering med krän, travers
och gaffeltruck samt för upplastning i järnvägsvagn och
på lastbil. Tillverkning i stora serier har möjliggjort en
stor prisreduktion (omkring dubbla materialkostnaden).
Förslag till en storlåda av enhetstyp med en rymd av 1—
I,5 m3 och en lastkapacitet av ca 1 t är under utarbetning
inom branschkommittén JM (Järnbruk och metallverk) i
IVA :s Transportforskningskommission.
Bland andra föremål för undersökning inom
JM-kommit-tén må nämnas hantering och lagring av stångmaterial,
där man söker finna lämpliga enhetslaster av buntat
material, en standardiserad längd av stångmaterialet (för bättre
utnyttjande av utrymmen), standardiserade
transporthäckar ("räcks") m.m. Man söker även konstruera billiga och
effektiva släpvagnar med en från nuvarande 10—20 t till
25—30 t ökad lastkapacitet med standardiserade hjul,
axlar, nav, styrlänkar och dragkrokar. Kommittén sysslar för
närvarande med att utarbeta enhetliga beräkningsgrunder
för att få fram jämförbara prisuppgifter för
godstransporter med olika anordningar såsom lastbil, truck, trucktåg,
spårbundna fordon, travers, bandtransportör, rullbana
etc. (Meddelande nr 29 från IVA:s
Transportforskningskommission 1956). E Nothin
Ett austenitiskt högtemperaturstål utan nickel. Då
mangan och kväve syns vara mer lättillgängliga
legeringsämnen än nickel, har man i USA börjat tillverka ett stål,
kallat Crucible CMN som innehåller 0,66 % C, 0,68 °/o Si,
II,88 o/o Mn, 24,5 %> Cr och 0,39 °/o N (jfr Tekn. T. 1955
s. 936; 1956 s. 258). Stålet är alltså nickelfritt. Det har
relativt stor hållfasthet vid hög temperatur och god
resistens mot oxidation vid upp till 1 150°C.
Det är utskiljningshärdande (jfr Tekn. T. 1954 s. 211) och
får bästa kombination av mekaniska egenskaper genom
upplösningsbehandling i 5 min. vid 1 180°C, luftkylning,
åldring 16 h vid 820°C och luftkylning. Varken
upplösningsbehandlingens varaktighet eller
stabiliseringstemperaturen har nämnvärd inverkan på stålets hårdhet vid
rumstemperatur, vilken är 32—34 Rockwell C. Följande
mekaniska egenskaper uppges för CMN:
Temperatur °C Brottgräns kp/mm2 0,2-gräns Förlängning ’kp/mm2 °/o Kontraktion °/o
870 950 27 18 19 8 — 32 10 42
Temperatur °C Krypbrottgräns vid 100 h kp/mm2 1 000 h kp/mm2
540 56 52
590 46 39
650 32 25
730 18 13
820 9 7
Det nya stålet används bl.a. som underlag för tunn
stålplåt vid dennas normalisering i kontinuerlig ugn där plåten
matas fram på en rullbana. I ugnen varierar temperaturen
från 940°C i intagningsändan till högst 1 040°C i mitten
och ca 720°C i uttagningsändan. Underlagsplåten stöder
den tunna plåten så att den inte deformeras vid
normaliseringen. Man kan också skydda den tunna plåten mot
oxidation genom att täcka den med plåtar av CMN-stål.
Det bästa materialet för underlagsplåtar var tidigare 25—
20-kromnickelstål (AISI 310). Som ersättning för detta har
också 25 °/o kromstål (AISI 446) använts. CMN-stål
uppges vara betydligt överlägset båda dessa stålsorter (E A
Loria i Iron Age 13 okt. 1955 s. 109—111). SHl
Elmagnet för plåthantering på skeppsvarv. A/S
Burmeister & Wain’s Maskin- og Skibsbyggeri i Köpenhamn
har för sin skeppsplåtslageriverkstad anskaffat en 8 t
magnettraverskran av speciell typ (fig. 1). Den skall
användas i verkstadens nya uppmärkningshall, där
bearbetning av plana plåtar äger rum.
Själva lyftanordningen består av en 10 m lång, vridbar
balk, som uppbär 25 Bulbider-magneter, avsedda för 220 V
likström. Den vridbara balken är fast förenad med kra-
Fig. 1. 8 t magnetkran för grovplåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
