Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 21 augusti 1956 - Synskärpa vid bilkörning i mörker, av Einar Bohr - Nya metoder - Kabeltätning på fartyg, av N Lll - Våtstarkt papper impregnerat med karbamidplast, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674
’ TEKNISK TIDSKRIFT
logaritmiska enheter, motsvarande ungefär 125 °/o ökat
ljusbehov. Detta motsvarar en fysiologisk flyghöjd av ca
2 500 m. Koloxidmättningen i blodet steg samtidigt från
0,3 % till 4,1 °/o. Tyska försök har bestyrkt denna verkan
på nattsynskärpan vid tobaksrökning.
Praktiska undersökningar bland flygpassagerare1 har
även visat, att behovet eller nöjet att röka praktiskt taget
försvann på flyghöjder över 2 500—3 000 m, då rökning
på dylika höjder orsakade obehag, motsvarande vanlig
"flygsjuka". Deras "fysiologiska flyghöjd" säges öka
genom rökningen med bortåt en tredjedel av den
verkliga.
Det är ej otroligt, att många bilolyckor vid
mörkerkör-ning i väsentlig grad kan bero på nedsatt nattsynskärpa
hos föraren, som orsakats av eljest som oskadlig ansedd
koloxidmättning i blodet genom koloxid från motorn eller
tobaksrökning. Åtminstone efter svårare olyckor nattetid
kunde det vara av stor nytta att kontrollera förarens halt
av koloxidhämoglobin. Föraren är ju skyldig att avpassa
bilens hastighet även med hänsyn till sin synskärpa.
I detta sammanhang kan framhållas, att längre tids (2—5
h) utsättning för starkt solljus (t.ex. solbad på en
sandstrand o.d.) under minst lika lång tid efter inträffat mörker
verkar starkt nedsättande på nattsynskärpan. Ännu efter 5 h
kan denna nedsättning motsvara logaritmiska värdet 0,15
eller ungefär 40 %> ökat ljusbehov utöver det normala1.
Solglasögon som skydd vid stark sol är sålunda en nyttig
utrustning ur trafiksäkerhetssynpunkt.
Med stigande ålder försämras i allmänhet ögats
nattsyn-skärpa, beroende i första hand på minskad pupillstorlek.
Enligt försök är tröskelvärdet inom åldrar över 60 år
bortåt tio gånger så högt som vid tjugoårsåldern. Genom
träning kan dock mörkerseendet såväl uppövas som
bibehållas i sen ålder (t.ex. hos sjömän, jägare o.d.).
Einar Bohr
Litteratur
1. Mc Farland, R A: Human factors in air transportation. New
York 1953 s. 178, 182, 271, 302—303.
2. Mc Farland, R A & Moseley, M A: Human factors in highway
transport safety. Boston 1954 s. 98—99.
3. Salén, E B: Gengasdriftens risker. Gengas, IVA, Stockholm
1950 s. 317—319.
4. Forssman, S, Thrysin, E & örnholmer, E: Koloxidförekomst i
bensindrivna bilar. Tekn. T. 79. (1949) s. 861—864.
Nya metoder
Kabeltätning på fartyg. Dragning av kabelstråk genom
t.ex. skott, där vattentäthet fordras, är ofta ett
besvärligt problem. Varje enskild kabel kanske tätas med en
särskild packningsbox. Vid stora kabelstråk har man
Fig. 2.
Kombinationsexempel.
Fig. 1. Genomförande
av kabelstråk enligt
Brattberg-systemet.
många gånger tvingats att gå stora omvägar med kablarna
för att minska antalet genomgångar.
En metod för kabeltätning har utarbetats av
civilingenjör Nils Brattberg vid Marinverkstäderna i Karlskrona.
Kablarna dras i grupper genom ingjutna eller insvetsade
ramar i skotten eller däcken (fig. 1). För att utnyttja
utrymmet på bästa sätt lägger man in kablarna
radvis efter grovlek i ramen. Mellan kablarna och mellan
kablar och ram inplockas passbitar av oljebeständigt och
brandhärdigt gummi. Dessa läggs två och två omkring
varje kabel och upptar tillsammans med denna ett
kvadratiskt utrymme i ramen (fig. 2). överblivet och
eventuellt reservutrymme för framtida utökning av
kabelstråket utfylls med passbitar av samma material med
kvadratisk sektion. Systemet är uppbyggt av ett trettiotal
numrerade standarddetaljer som täcker alla förekommande
kabeldiametrar.
Metoden har av flera varv provats på fartyg, och
utformningen har med ledning av vunna erfarenheter
förenklats och förbättrats. Den har i standardutförande
använts på platser, där tätningskravet ligger på 1—2 kp/cm2
tryck och i specialutförande på ställen, där tätningskravet
ligger mångdubbelt högre.
En väsentlig fördel är följande. Vid insättning av
ramarna, vilket i regel bör ske på ett tidigt stadium i bygget,
behöver man inte i detalj binda sig för antal och grovlek på
de kablar som skall fram. Det räcker att göra en
uppskattning av den ungefärliga omfattningen. På ett senare
stadium, när kablarnas dimensioner klarlagts, planläggs det
tillgängliga utrymmet i ramarna i detalj, varvid en härför
utarbetad schablon användes.
Metoden har även utnyttjats för anläggningar i land.
Utom vid de tillfällen, då sektionering av ett kabelstråk är
påkallad ur ren brandskyddssynpunkt, är det i många fall
ett önskemål att göra vattentät sektionering, när en
kabel-kulvert anslutes till en station, som ligger under markytan
(enl. AB Lyckeåborgs Bruk). N Lll
Våtstarkt papper impregnerat med karbamidplast.
Användningen av karbamid-formaldehydharts vid
tillverkning av våtstarkt papper har lett till ett dilemma. Papperet
skall nämligen impregneras med plastens vattenlösliga
B-form som därför måste vara tillräckligt stabil för transport
och hantering men dock så reaktiv att den kan överföras
till den olösliga C-formen på kort tid under milda
härd-ningsbetingelser. Hartsets effekt beror på dess adsorption
vid pappersfibrerna i pappersmaskinens våta ända, och de
mest kondenserade och därmed mest instabila produkterna
adsorberas starkast.
I praktiken gör man därför vanligen en kompromiss och
sätter till härdaren omedelbart före impregneringen. Man
accepterar då en relativt kort lagringstid för blandningen
för att kunna använda så milda härdningsbetingelser att
papperet inte skadas. I vissa andra fall, t.ex. vid limning
av trä, använder man en härdare med något fördröjd
aktivitet. Av denna typ är ammoniumsalter av starka
syror. Formaldehyden reagerar långsamt med
ammonium-jonen varvid fri syra, som är en effektiv katalysator,
bildas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
