Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1956 - Stora eller små värmecentraler? av Ingmar Eneborg - Distributionsnät för värme, av Ingmar Eneborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
686
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Icke ekonomiska faktorer
Frågan om stora eller små panncentraler är
icke enbart ett ekonomiskt problem. I
förbigående har ovan berörts att hygieniska krav på
rökfrihet, dvs. stoftfri rök, lättast kan tillgodoses
vid stora anläggningar. Stegrade fordringar i
detta avseende kan alltså bidra till en utveckling
mot fjärrvärmeverk och kraftvärmeverk.
I motsatt riktning kan ökade krav på reserv för
driftavbrott verka. Ju större område, som
försörj es med värme från en panncentral desto
flera hushåll blir lidande vid ett driftavbrott
och desto starkare blir därför kraven på
driftsäkerhet och reserv för driftavbrott. Ett
värmeverk blir dessutom i krig mycket sårbart, varför
det av beredskapsskäl kan anses vara en svaghet
om stora områdens värmeförsörjning lätt kan
lamslås genom bombning eller sabotage.
Litteratur
1. Rydberg, J: Ekonomisk storlek för panncentraler. HSB:s
byggnadstekniska Utredn. 7, Stockholm 1948.
2. Rydberg, J: Ekonomisk dimensionering av
pumpvarmvatten-system för värmeanläggningar. SVSF:s Handl. 7, Stockholm 1952.
3. Elgestad, S: Nomogram för beräkning av ekonomisk tjocklek för
rörisolering. Tekn. T. 72 (1942) s. M 100—103.
4. Malm, L: Panadverkningsgrad—driftsverkningsgrad vid
anläggningar för fastighetsuppvärmning. VVS 25 (1954) s. 240—262.
5. Pilo, C W: Prov med olika uppvärmningssystem i sex
experimenthus i Västertorp. VVS 25 (1954) s. 273—285.
6. Oljeeldningsekonomi. Statens Bränslekommission, Stockholm 1952.
Distributionsnät för värme
Civilingenjör Ingmar Eneborg, Stockholm
697.33 : 697.34
Genom den pågående utvecklingen mot en centralisering
av värmeproduktionen för bostadsområden till allt större
enheter har de kostnader som hör samman med
distributionsnätet fått en allt större betydelse. Intresset har
därför kommit att riktas mot kulvertfrågorna.
I första hand intresserar härvid de skador som inträffat
på markledningskonstruktioner som varit i bruk en längre
tid samt storleken av värmeförlusterna. I följande
redogörelse för dessa frågor benämnes värmerör med isolering
och skyddskanal "markledning", medan skyddskanalen med
tätnings- och dräneringsanordningar benämnes "kulvert".
Hållbarhet
I vårt land har vi blott några årtiondens erfarenheter av
kulvertar för värmedistribution. Större sådana ledningar
har vi fått först de senaste åren i samband med tillkomsten
av värmeverk och kraftvärmeverk. I brist på längre tids
erfarenheter har man experimenterat sig fram med olika
konstruktioner. Statens Nämnd för Byggnadsforskning har
funnit tiden mogen att genom en inventering av
kulvert-skador samla och bearbeta det erfarenhetsmaterial som
nu finnes hos statliga och kommunala myndigheter, större
bostadsbolag m.fl. För att få ett större material har man
utsträckt inventeringen till Danmark och den utförs
gemensamt av de svenska och danska
byggforskningsorganen. Inventeringsarbetet är ännu icke avslutat, varför det
dröjer ännu en tid innan det slutgiltiga resultatet
föreligger.
Enligt vad man hittills kunnat se synes de vanligaste
kul-vertskadorna ha uppstått genom åverkan av något slag,
varvid skyddskanalens tätning förstörts. Inträngande vat-
Fig. 1. Provkulvert med värmeflödesmätare.
ten har sedan nedsatt isoleringens effekt och orsakat
avsevärda värmeförluster. Ofta har kulvertkonstruktionen
varit sådan, att uttorkning av isoleringen omöjliggjorts
eller försvårats, varför man ibland tvingats byta ut
isoleringen och till och med lägga om kulverten helt. Stundom
har även vid långvarig nedfuktning av isoleringen
korrosionsskador uppstått på värmerören.
De krav som alltså måste ställas på en god
kulvertkon-struktion innebär att den skall dels vara tillräckligt
håll-fast mot mekaniska påkänningar, dels skydda
rörisoleringen mot inträngning av fukt, dels medgiva uttorkning av
isoleringen om den t.ex. i samband med översvämning
blivit nedfuktad.
Mekaniska påkänningar härrörande från trafiklast och
jordtryck torde mera sällan orsakat att kulverten
förstörts. Däremot har det hänt att markrörelser eller
sättningar i husgrunder medfört brott på kulvertar1, men
dylika missöden kan ju icke hänföras till fel i
kulvertkonstruktionen. Ehuru sålunda den mekaniska hållfastheten
hos kulvertelementen vanligen torde vara tillräcklig,
orsakar ofta markrörelser eller trafiklast smärre otätheter.
Fuktskyddet mot inträngande ytvatten och grundvatten
spolieras genom dylika otätheter. Kulvertkonstruktionens
svaga punkter i detta avseende är fogarna mellan
kulvertelementen, men lämpliga tätningsmetoder finns3.
Fukt-inträngningen genom dylika otätheter förvärras stundom
genom bristfällig dränering. En tät ytbeklädnad av
rörisoleringen är ofta mer till skada än till nytta. Man kan
nämligen inte i praktiken få fullständig tätning och därför
hindrar man med en sådan konstruktion isoleringen att
torka efter en nedfuktning. Hagman2 föreslår att
isoleringen i stället skall droppskyddas och att kulverten göres
genomluftningsbar.
Korrosionsskador på värmerören blir lätt följden om
uttorkning av isoleringen efter tillfällig nedfuktning
försvåras eller hindras. Hagman3 har undersökt korrosionen på
rör vid användning av olika slags isoleringar och påvisat
att korrosionshastigheten vid en "tät" ytbeklädnad
(takpapp) blir nära tre gånger så stor som vid en ånggenom-
Fig. 2.
Kulvert
av betong
med
cellbetong-is ole ring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
