Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 4 september 1956 - Plaster inom elektroindustrin, av Hilding Högberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
714
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Exempel på användningen för
alkydpressmas-sor är brytare, omkopplare och fördelardosor.
Man kan nog vänta sig en sådan utveckling att
keramiken i en del fall får ge vika för
alkyd-pressmassor. Med dessa kan man hålla större
måttnoggrannhet hos detaljerna än med
keramik. Alkydpressmassornas egenskaper varierar
beroende på fyllmedlet, som vanligen är kiselgur
eller glasfiber. Med det sistnämnda fyllmedlet
får man mycket goda mekaniska egenskaper.
En variant av alkydpressmassorna är de
deg-formiga pressmassorna ("putty type") som
härdar mycket snabbt och med vilka man kan
använda synnerligen låga presstryck. De kan
därför användas för ompressning av elektriska
enheter, som eljest skulle skadas av ett högt
presstryck. Som exempel kan nämnas kondensatorer,
som ompressas med degformig alkydpressmassa.
Nylonfyllda fenolpressmassor21 får man genom
att byta ut fyllmedlet trämjöl, som ofta används
i fenolpressmassor, mot korta nylonfiber (ofta
avfall från textilindustrin). Detta material har
en anmärkningsvärt låg vattenabsorption.
Produkter av nylonfyllda fenolpressmassor får
därför mycket goda isolationsegenskaper och god
dimensionsstabilitet i tropiska klimat. De
nylonfyllda pressmassornas mekaniska egenskaper är
överlägsna den vanliga glimmerfyllda
fenol-pressmassan. Den senare användes stundom för
detaljer, som skall ha god isolation i fuktigt
klimat. De nylonfyllda fenolpressmassorna har
emellertid en nackdel. Härdningstiden för dem
är relativt lång; tillverkningen blir tidskrävande.
Termoplaster
Nylonet användes ursprungligen för
fibertillverkning. Det höga materialpriset verkade i
början dämpande på användningen av nylon som
sprutmassa. Dessa förhållanden är nu helt
ändrade. Priset har gått ned och förbrukningen har
ständigt ökat. I huvudsak är det nylonets goda
mekaniska egenskaper (främst
nötningshållfastheten), som betingat denna utveckling. Inom
el-industrin har nylonet som formgods
huvudsakligen kommit till användning i mekaniska
konstruktioner, t.ex. lager, kugghjul, kamskivor.
Då nylonet har låg friktionskoefficient mot
många andra material och dessutom är
isolerande (ehuru inte särskilt väl i fukt) öppnar sig för
konstruktören helt nya möjligheter. Nylonet har
anmärkningsvärt hög värmebeständighet.
Lödning på formgods av nylon vållar därför inga
större bekymmer. Använder man glasfiber i
ny-lonsprutmassan får man ett styvare och starkare
formgods med låg kallflytning, dvs. ringa
plastisk deformation under inverkan av yttre
krafter.
Polyuretansprutmassor har utvecklats i
Tyskland. Då de har relativt låg vattenabsorption och
förhållandevis goda isolationsegenskaper22 kan
man vänta att de får ökad användning inom
el-industrin.
Lågtryckspohjeten är en ny typ av polyeten
som nu börjar komma i marknaden under
handelsnamn, såsom Super Dylan och Hostalen.
Beroende på hur tillverkningsbetingelserna väljs
för lågtryckspolyetenet kan man få en hel serie
typer med växlande viskositet, som lämpar sig
för teknisk bearbetning på olika sätt. Vi har här
ett exempel på hur materialtillverkaren inom
vissa gränser kan anpassa materialegenskaperna
efter bearbetarens önskemål.
Lågtryckspolyetenet har egenskaper23-24 som
något avviker från det nu gängse polyetenets. I
jämförelse med detta är den nya kvaliteten något
styvare (högre elasticitetsmodul) och har större
formbeständighet i värme (formgodset kan
kokas i vatten utan formförändring), vilket vidgar
materialets användningsmöjligheter inom
elin-dustrin. Skillnaden i egenskaper hos det vanliga
polyetenet och lågtryckspolyetenet förklaras av
att det sistnämnda materialet är mera kristallint
och dess molekylkedjor mindre förgrenade.
Lågtryckspolyetenet är emellertid så pass nytt att
man inom elindustrin ännu ej hunnit skaffa sig
en allmän uppfattning om dess
användningsmöjligheter.
Bestrålade högpolymerer får man genom att utsätta vissa
plaster för energirik strålning, t.ex. ß- eller y-strålning.
Materialets egenskaper ändras härvid; man kan t.ex. höja
polyetenets värmebeständighet25. Den elektriska industrin
är antagligen intresserad både av det bestrålade
polyetenets användning som isolermaterial och av metoderna
för åstadkommande av bestrålningen, t.ex. apparatur för
acceleration av elektriskt laddade partiklar.
Utvecklingen har gått snabbt framåt. I marknaden finns
nu bestrålade folier av polyeten under handelsnamnet
Irrathene28 (General Electric), för vilka tillverkaren har
flera förslag till användning i elindustrin. Även andra
plaster än polyeten ändrar sina egenskaper vid bestrålning.
Nylon blir t.ex. styvare och mister sin kristallinitet27.
Man har även konstaterat att om monomerer utsätts för
energirik strålning polymeriseras de. Härmed öppnar sig
möjligheter för en ny tillverkningsteknik för plaster. Man
behöver ej använda extra tillsatsämnen (katalysatorer) för
att åstadkomma polymerisation. De genom bestrålning
framställda plasterna har andra egenskaper än de, som
tillverkats med katalysatorer28.
Bestrålas en polymer tillsammans med en monomer kan
man åstadkomma en kemisk bindning mellan de båda
materialen och få en ymppolymer ("graft copolvmer"). På
detta sätt har man framställt t.ex. föreningar mellan
polyeten och vinylkarbazol29. De har polyetenets böjlighet och
polyvinylkarbazolens höga värmebeständighet. Då
materialet har låga dielektriska förluster och högre
värme-beständighet än polyeten är det av intresse för elindustrin.
Rent allmänt kan man vänta att bestrålning med energirika
partiklar i en atomreaktor eller med y-strålar t.ex. från
reaktorns avfallsprodukter kommer att medföra en ny
utvecklingsfas inom plastkemin. Det har säkerligen sitt
intresse för elindustrin att följa denna utveckling.
Polystyrenets egenskaper och användning inom
elindustrin, speciellt för ändamål där man
kräver hög isolation, låga dielektriska förluster samt
låg dielkonstant är tämligen välkända. Nackde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
