Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 4 september 1956 - Hänt inom tekniken - SHI-kurser - Automatisering på kontor - Nordiska Svetsmötet 1957 - Sverige-Amerika Stiftelsens stipendier - TNC: 14. Skalor för kurvritning, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
730
derade bilder, trepunktsperspektiv i praktiken, schematiska
och halvschematiska bilder.
En fortsättningskurs i samma ämne anordnas som
dagskurs den 5—7 november och som kvällskurs måndagar
och torsdagar den 12 november—3 december då deltagarna
under personlig ledning av erfaren lärare får utföra
perspektivritning praktiskt. Kursen behandlar modern
ma-skinkroki dvs. teckning i olika maner av maskiner,
mekanismer o.d.; skurna och exploderade bilder samt
röntgenteckningar kommer att ägnas särskild omsorg. Lärare vid
perspektivritningskurserna är Olle Norelius.
Kursprogram och upplysningar erhålles från Statens
Hantverksinstitut. Stockholm 4, tel. 44 06 80.
Automatisering på kontor behandlas vid en kurs
"Kontor 57" som anordnas den 1—6 oktober 1956 i Stockholm
av Svenska Civilekonomföreningen. Kursen omfattar sex
olika avsnitt:
Skrivarbetet behandlar skrivarbetets teknik, effektivering
av maskinskrivningsarbetet, korrespondensmetoder och
deras kostnader, skrivarbetets organisation, centralisering
m. m.
Automatisering med remskodmaskiner klargör
remskod-metodikens princip och lämnar en översiktlig redogörelse
för marknadens remskodmaskiner. I estradsamtal
behandlas svårigheter och fördelar vid tillämpning vid
remskod-nietodiken.
Duplicering och kopiering omfattar mångfaldigande vid
direktskrivning, genomskrift, snabbkopiering jämte
kombinationer, hektografering, stencilering, relieftryck och
kontorsoffset.
Kommunikationer på kontor behandlar telefonsystem,
telefontjänst, fjärrskriftsmaskiner, fjärrskriftssystemets
ekonomi, telefaksimil, television i kontorsarbetet,
dokumenttransport samt transportanläggningars plats i
kontorsorganisationen.
Arkivering omfattar gallringsregler, registreringsprinciper,
centrala eller decentrala register, förvaringshjälpmedel,
kortsystem, förvaringsmöbler, val av hjälpmedel,
mikrofilmning m.m.
Automation behandlar principer och prestanda för
elektroniska automatiska räknemaskiner, arbetsplanering,
arbetsanalys, flödesdiagram och programmering. I
estradsamtal diskuteras praktisk planering, kostnadskalkyler,
omläggningsproblem och personalfrågor.
Kursavgiften är 75 kr. per avsnitt. Anmälan göres till
Svenska Civilekonomföreningen, Nybrogatan 3,
Stockholm ö.
I samband med kursen anordnas den 28 september—
7 oktober en utställning i Östermans Marmorhallar.
Nordiska Svetsmötet 1957 hålles den 29—31 augusti
1957 i Helsingfors enligt samma mönster som de tidigare
mötena i Köpenhamn, Stockholm och Oslo. Förslag till
svenska föredrag vid mötet, av vilka ett gärna kan
behandla svetstekniskt intressanta konstruktioner eller
svetsteknikens tillämpningar på annat sätt, bör före den 1
oktober 1956 insändas till Svetskommissionen, Box 5 073,
Stockholm 5.
Sverige-Amerika Stiftelsens stipendier, vilkas storlek
varierar mellan 1 000 och 2 000 kan sökas av svenska
medborgare som under minst sex månader ämnar bedriva
avancerade studier inom valfria ämnesområden i USA
eller Kanada under 1957. Sökande bör ha examen från
svenskt universitet eller högskola eller därmed jämbördig
kompetens.
För lämpliga sökande kan specialstipendier påräknas bl.a.
för "mass communications" ur sociologisk synpunkt,
konstruktion och tillverkning av vetenskapliga instrument,
hotellbyggnad och -planering, företagsekonomi,
elektroteknik, mekanik, sjöfartsnäring, bergsindustri,
pulvermetallurgi och teleteknik.
Hos stiftelsen kan även sökas amerikanska stipendier
vilka avser fria studier samt i många fall även fritt
uppehälle vid amerikanskt college eller universitet under ett läsår.
Ansökningstiden för samtliga stipendier utgår den 15
oktober 1956. Ansökningsblanketter erhålles mot 2 kr. från
Sverige-Amerika Stiftelsen, Grevturegatan 14, Stockholm ö, tel.
62 25 63, 62 84 00, som på begäran sänder upplysningsblad.
Handböckerna "Studier i USA" och "Studier i Kanada"
erhålles i bokhandeln.
TNC
14. Skalor för kurvritning
Enligt de första orden i TNC:s stadgar har centralen "till
uppgift att åstadkomma en för svenska förhållanden
lämpad teknisk nomenklatur, varmed förstås allt som rör
teknikens språkliga och grafiska uttrycksmedel...". TNC har
därför inte kunnat lämna obeaktat ett önskemål, som
nyligen framställts, angående råd för val av skalor vid
kurvritning.
Kurvdiagram kan tjäna olika ändamål. En kurva kan
vara avsedd att endast ge allmän upplysning om en
storhets variation, utan anspråk på noggrann avläsning av
talvärden. Då kan rutnät och t.o.m. gradering på
koordinat-axlarna helt saknas. Här nedan åsyftas i stället närmast
det fallet att avläsning skall kunna ske, lätt och säkert,
och då måste kraven på såväl skalval som besiffring
ställas högre. De regler som ges bör emellertid inte
onödigtvis frångås för de enklare fallen heller.
Reglerna är baserade på en äldre normskrift, SEN 0-1942,
som på sin tid utgavs av Svenska Elektriska Kommissionen
i nära anslutning till TNC-arbetet. Skriftens regler för
kurvritning tog uteslutande hänsyn till ritning för
klichéframställning; här skall ingen sådan inskränkning göras.
Två fall skall särskiljas: ritning på vanligt
millimeterpapper och ritning i för det enskilda fallet avpassat rutnät.
1. Ritning på vanligt millimeterpapper bör reproduceras
endast i full eller obetydligt förminskad skala för att ej
bli gyttrig. Skalan bör väljas så att 1, 2 eller 5 cm
motsvarar 10" ifrågavarande enheter (t.ex. sekunder, meter,
kilowatt); med 10n förstås här något av talen i serien ...
0,01 0,1 1 10 100... Man bör icke välja 2,5 eller 4 cin
att representera 10" enheter, vilket skulle vara villsamt
och irriterande vid avläsning mellan de besiffrade
linjerna. Ännu mindre bör det komma i fråga att härtill välja
8 eller 3 cm e.d.
Siffrornas utsättning vid axlarna bör varken vara för tät
eller för gles. Om 10" enheter svarar mot 1 cm eller 5 cm
inåttsättes var femte cm (eller i förra fallet varje cm och
i senare fallet var tjugofemte mm om fältet är litet); om
10" svarar mot 2 cm måttsättes varannan cm. Gradering-
en upptar alltså antingen sifferserien 0 1 2 3... eller
0 5 10 15 ..eventuellt gånger 10". Man bör icke välja
en besiffring 0 2 4 6... eller 0 25 50 75 ... eller dylikt;
den är villsam och förekommer exempelvis inte på
räknestickor.
2. Ritning i för det enskilda fallet avpassat rutnät (t.ex.
för kliché) bör bestå av kvadratiska rutor av omkring
5 mm (högst 10 mm) storlek (i den färdiga, tryckta
bilden). Följande tre slag av gradering anbefalles: a) var
femte linje besiffras 0 5 10 15..., b) var femte linje
besiffras 0 1 2 3..., c) varannan linje besiffras 0 12
3 ..., i alla tre fallen eventuellt gånger 10". Ibland kan
dock en besiffring 0 2 4.. . vara motiverad, t.ex. om
kurvfältet är så litet att man i fallet a inte når fram till
10 och en besiffring 0 1 2 . .. skulle bli besvärande tät.
Innehåller bilden ett så stort antal rutor (ca 20 eller
mera) i bredd eller höjd, att det blir svårt att vid
avläsning följa linjerna till axelgraderingen, bör vissa
linjer i rutnätet ritas tydligt grövre. Även de så bildade
rutorna bör helst vara kvadratiska. Har man
5-rutors-besiffring i båda riktningarna kan man rita var 5:e linje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
