Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 4 september 1956 - TNC: 14. Skalor för kurvritning, av JW - Tekniska Skrifter: Den eksakte kurve for forspenningskabel - Debatt: Slagseghetsdata och sprödbrott, av Björn Augland och J Götzlinger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•i september 1956
grövre; under alla förhållanden kan man härtill välja
var 10 :e linje.
Ett särskilt problem uppstår när man har att göra med
måttenheter som icke decimalindelas, t.ex. tidenheter. Om
man använder millimeterpapper och vill underlätta
avläsning i närmast mindre enhet kan då ifrågakomma att
man utsätter 0 1 2 3... år eller timmar eller minuter
vid var sjätte eller var tredje cm; eller, vilket även gäller
dygn, vid var tolfte mm (med små tvärstreck på axeln
för var sjätte mm); eller 0 5 10 15. . . år eller timmar
eller minuter vid var tredje cm (med tvärstreck för var
sjätte mm); eller 0 1 2 3... dygn vid var tjugofjärde
mm (med tvärstreck för var tolfte mm). — Ett för
tillfället ritat rutnät kan bättre lämpas efter de icke
deci-malindelade enheterna. Det redan sagda kan därvid tjäna
som viss ledning (tvärstrecken på axeln bör svara mot
linjer i rutnätet).
Slutligen skall här erinras om den i TNC 22, Skrivregler,
inom. 79 d anförda varningen mot inkonsekvent
användning av storhets- och måttenhetsbeteckningar vid
koordi-nataxlarna. Uppgifterna vid de båda axlarna bör formellt
svara mot varandra. JW
Tekniska Skrifter
Den eksakte kurve for forspenningskabel, av Johan F
Böhmer. Tekniske Skrifter 14 N. Teknisk Ukeblad, Oslo
1956. 11 s. 2 nkr.
Arbeidet er et bidrag til det prinsipielle teoretiske
grunn-lag for forspente betongkonstruksjoner.
Forf. behandler problemet å bestemme den eksakte form
av forspenningskabelen som i en fritt opplagt bjelke og
ved jevnt fordelt last vil gi en momentfri spenningstilstand
längs bjelken. I litteraturen antas både sirkelen og
annen-gradsparabelen å være den rette kurve.
Det påvises i det foreliggende arbeide innledningsvis
re-sonnementsmessig at ingen av de nevnte kurver kan være
eksakte, selv om avvikelsen fra disse ikke kan være
sær-lig stor. På grunn av den konstante S-kraft i kabelen må
dens hellning være noe större enn for parabelen. På den
annen side må vertikalkomponenten av S ikke overskride
skjærkraften i snittet. Det antas först at friksjonen ved
oppspenningen er lik null. Ved innföring av
differential-uttrykk og substitusjon i likevektsligningene finnes
diffe-rentialligningen for den sökte kurve, som av form er
meget enkel, men av annen orden og tredje grad og
derför ikke kan löses analytisk eksakt. Ingen av de föran
nevnte kurver tilfredsstiller differentialligningen.
Ved å benytte utgangsligningene for eliminasjonen finnes
lösningen enkelt ved suksessive approksimasjoner. Man får
den enkle annengradsparabel med korreksjoner avhengig
av pilhöydeforholdet. For oppspenning med friksjon
ut-ledes korreksjonsledd, idet friksjonen anses avhengig av
vinkelen men uavhengig av kurvens form. Det tas hensyn
til såvel symmetrisk som antimetrisk oppspenning.
Slutt-resultatet for det generelle tilfelle er gitt lign. 27 i form
av korreksjoner til annengradsparabelen. Man ser lett at
disse korreksjonene for rimelige pilhöydeforhold er små,
maks. 5—10 %>. Avhengig av forspenningsretningen vil
korreksjonene summeres resp. subtraheres.
Det er oppstillet diagrammer for korreksjonsfunksjonene.
Forf. nevner til slutt at den eksakte kurve har mindre
praktisk betydning, idet nyttelast i alminnelighet vil gi
momenter. Ved riktig valg av forspenningskraft og
eksen-trisitet beherskes som kjent i et hvert snitt to ekstreme
belastninger med valgte spenninger.
Spenningskonsentra-sjoner kan opptas av armering uten forspenning.
Enligt överenskommelse med Den Norske Ingeniørforening och
Polyteknisk Förening äger STF:s medlemmar erhålla den norska serien
Tekniske Skrifter gratis under utgivningsåret och därpå följande
kvartal mot skriftlig rekvisition i varje särskilt fall, ställd till
Teknisk Tidskrift.
731
Debatt
Slagseglietsdata och sprödbrott
Noen bemerkninger til Götzlingers og Malmbergs artikler
(Tekn. T. 1956 s. 335, 583) om spröbruddtendensen hos
stål kunne kanskje være av interesse, spesielt da
Sel-skapet for Industriell og Teknisk Forskning (Sintef) ved
Norges Tekniske Högskole har gjort endel
sammenlignen-de undersökelser med forskjellige prövningsmetoder og
kriterier som tar sikte på å bestemme spröbruddtendensen
hos stål. Fig. 3 i Götzlingers förste artikkel er således
opp-rinnelig basert på data fra dette arbeid, og siden referert
av Houdremont2,3. I motsetning til Götzlinger, så ble dette
diagram anvendt både av Houdremont og av oss for å
illustrere at forskjellige kriterier vil gi samsvarende
omslagstemperaturer for forskjellige stål, og at forskjellige
prövetyper vil rangere forskjellige stål i samme orden, selv
om de absolutte verdier for oinslagstmperaturene blir
forskjellige. Denne slutning er i full overensstemmelse med
konklusjonene på de amerikanske undersökelser4.
I tilslutning til Malmbergs uttalelser i samme retning, bör
det nok engång påpekes at spröbruddpröven gir oss
kvalitetstall for stålets evne til å motstå plastisk formendring,
under spenningstilstander hvor bruddforlengelse og
kon-traksjon ved den ordinære strekkpröve ikke sier oss noe.
Når så alle prover uansett belastningshastighet og
anvis-ningsskarphet og dimensjon faktisk, i alle fall i grove
trekk rangerer de forskjellige stål i samme orden med
hensyn til spröbruddtendensen, så er det ingen grunn til at
dette ikke skal gjelde konstruksjonene også. Fig. 4 og 6
i Götzlingers artikkel er faktisk også en utmerket
illustrasjon til dette faktum.
De avvikelser som kan förekomme fra denne regel er
sjelden så store at de ikke kan betraktes som naturlig
spredning. Blöttstål er ikke noe homogent materiale og
også for strekkprövene blir det gitt ganske store
spillerom for kravene. Avvikelsene fra regelen kan imidlertid
også ha andre årsaker. Dimensjonseffekten kan före til
avvikelser. Dette gjelder imidlertid i almindelighet ikke
den såkalte metallurgiske deformasjonseffekt; en fölge av
höyere sluttvalsetemperatur og lavere avkjölingshastighet
ved tykkere pläter. Denne effekt registreres like lett av
slagpröven, som av prover i full platetvkkelse, når det da
ikke er ekstrem seigring.
Den geometriske effekt er noe uklar. I alle tilfelle vil
forskjellen ofte komme av at de geometriske forskjeller
ikke er tatt i befraktning når kriteriet fastsettes. Helt
analogt er det faktum at bruddforlengelsen blir forskjellig
for strekkstaver når målelengden er 5 D og 10 D. For å
oppnå sammenlignbare resultater bör også bruddet gå i
samme retning i proven som det kan ventes at det går i
konstruksjonene. Et vakkert arbeid av Per Matton
Sjöberg5 illustrerer dette. Både Kuntze-pröven og
Komerell-pröven vil av denne grunn gi avvikende resultater.
Sist men ikke minst bör det presiseres at det er
omslagstemperaturen som skal fastlegges, og at prövningen derför
bör foretaes ved en temperatur innen omslagsområdet. Det
såkalte duktilitetsomslaget for statiske prover ligger i
almindelighet betydelig lavere enn romtemperatur. Det er
derför vanskelig å tro at Kuntze-pröven kan si noe om
omslaget når det pröves ved romtemperatur.
Valget av prövningsmetode må, slik som situasjonen er
idag gjöres på grunnlag av erfaringer, og det er derför
naturlig å velge Charpy-V-kjervpröven.
Erfaringsgrunn-laget bak denne pröve er meget rikt, både når det gjelder
eksperimentelle undersökelser og undersökelser på aktuelle
spröbrudd®. En annen sak er at den i rimelig grad også
kan gi oss den temperatur som kan ansees som den nedre
grense for at stålet skal være spröbruddsikkert.
Götzlinger har meget sterkt påpekt at deformasjon, elding
og metallurgiske forandringer av materialet etter sveising
kan före til forandringer av materialet som ikke kan fornt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
