Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 11 september 1956 - Användning av Terylene inom gummiindustrin, av Stig Neubeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
744
’ TEKNISK TIDSKRIFT
let menligt. Ytterligare sträckning av
Terylene-korden behövs inte, eftersom garnets mekaniska
egenskaper fullt ut fyller de krav som ställs på
materialet (tabell 3). Den skulle för övrigt
medföra mindre stabilitet hos korden vid 150°C.
Adhesion till gummi
Det är omöjligt att åstadkomma en förstklassig
bindning mellan gummi och Terylene genom
användning av de konventionella metoderna
frik-tionskalandrering eller doppning i en
latex-resor-cinol-formaldehydblandning. Utmärkt
vidhäftning kan emellertid erhållas med isocyanat, t.ex.
Vulcabond TX eller RT. Den bindning, som
härvid uppnås, blir mycket starkare än den som kan
erhållas mellan bomull och gummi enligt de nyss
nämnda metoderna.
Användningsområden
Kombinationen gummi—textilfiber används till
ett mycket stort antal konstruktioner, och man
har funnit att Terylene lämpar sig
utomordentligt väl för de flesta av dem. Fibern kommer
säkerligen även i Sverige att få en
revolutionerande verkan på dylika artiklars konstruktion och
livslängd. På grund av Terylenes speciella
egenskaper kan det utnyttjas inom områden där man
ej kunnat använda de naturliga fibrerna.
Transportband
Höghållfast Terylene-silke är mycket lämpligt
för användning i transportband på grund av dess
goda mekaniska egenskaper. Till skillnad från
många andra syntetiska material bryts fibern ej
heller ned genom utmattning. Vid lika vikt är
därför transportband med Terylene mycket
starkare än hittills gängse material. För en viss
önskad hållfasthet kan Terylene-band
konstrueras lättare varigenom de blir lätthanterligare.
Avsevärda effektbesparingar kan uppnås genom
att banden kan göras längre och därmed
omlastningspunkterna färre.
Terylene-bandens fördelar märks särskilt vid
transport av varma, nötande eller sura material
på grund av Terylenes stora resistens mot
värme, nötning och kemikalier. Nylon anses sämre
än Terylene på grund av dess relativt stora
töjning, låga elasticitetsmodul och ringa resistens
mot värme och syror. För transport av råa
hydr-oxider, nitrat, slagg, aska och sura material är
Terylene-band utan gummibeläggning mycket
lämpliga på grund av hygieniska fördelar.
Transportband med Terylene installerades till
att börja med på särskilt utsatta ställen, där
transportband av andra fibrer inte hade
tillräcklig livslängd. Ett mycket gott exempel utgör ett
vulkat Terylene-band i ett av ICI:s kalkbrott för
transport av krossad kalksten. De tidigare
använda transportbanden med bomullskord hade
en livslängd av endast 1 år, medan Terylene-
bandet ännu efter 2 år var i förstklassigt skick.
De båda banden hade samma antal kordlager,
samma vikt och lika tjocka ytskikt av gummi.
När bomullsbandet var utslitet hade man med
det transporterat 320 000 t kalksten under 1 870
arbetstimmar; genomsnittligt hade 170 t/h
transporterats. På 1 år 4 månader hade man med
Terylene-bandet transporterat 402 476 t
kalksten under 2 219 arbetstimmar, dvs. 181 t/h.
Det nämnda Terylene-bandet är tillverkat av
en kordväv i tvåskaft, identisk med den av
bomull som normalt används för samma ändamål.
Kordvävstyrkan visade sig då vara 60 % av
garnstyrkan. Den bästa styrkerelationen mellan väv
och garn uppnås när varan ej tillåts krympa för
mycket. Vidare bör garnet ha relativt liten snodd.
Man har gjort en serie försök med en 18 trådars,
250 den. fixerad Terylene-kord, tvinnsnodd 2
varv/cm och har framställt en twillväv som ger
85—90 % utbyte av kordstyrkan.
Största varpstyrka hör ihop med minsta
varpkrympning, och en twillväv får större
draghållfasthet än en tvåskaftsväv, eftersom längre
varp-flottering tillåter tätare inställning för en given
kordkrympning. En satinbindning skulle ge
ändå större draghållfasthet.
Kilrep
Terylene är ett idealiskt material även för
kilrep. Det möjliggör användning av klenare och
färre rep och betydande besparingar. Man kan
använda en kordväv eller ett antal kordtrådar;
den senare metoden har visat sig lämpligast för
Terylene. Ett lager av kordgarn bäddas då in i
gummirepet. Vid en mycket vanlig konstruktion
tvinnas åtta 250 den. trådar samman med 1
varv/cm Z-snodd och fixeras i en Kidde-maskin
varefter 12 dylika kardeler tvinnas samman med
0,8 varv/cm S-snodd. Ett kilrep med ett sådant
kordinlägg har 4—5 gånger så stor livslängd som
motsvarande rep med rayoninlägg.
I vissa mycket grova kilrep har man nöjt sig
med att byta ut mellanskiktet, vanligen
rayon-kord, mot Terylene-kord för att ge repet
större livslängd och bättre mekaniska egenskaper
(mindre töjning och större hållfasthet).
Slangar
I Storbritannien används Terylene i ett stort
antal olika slangkvaliteter av två typer,
nämligen kordförstärkta gummislangar med 3—
500 mm inre diameter och slangar av
Terylene-väv, fodrade med gummi eller PVC och med 37
—150 mm inre diameter. Den förra typen
används som bromsslang, transportslang,
dykar-slang, lastnings- och lossningsslang samt till
slangar för den kemiska industrin. Den senare
typen används som brand- och vattenslang.
Användning av höghållfast Terylene-silke för
slangtillverkning medför påtagliga fördelar. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
