Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 11 september 1956 - Användning av Terylene inom gummiindustrin, av Stig Neubeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•i september 1956
745
lika vikt är Terylene-slangar mycket starkare än
hittills använda kvaliteter. Vid en viss önskad
styrka kan Terylene-slangen göras lättare, och
den har dessutom större livslängd. För
slangtillverkning anses Terylene överlägset alla andra
syntetfibrer, inte minst därför att slangarna på
grund av materialets stora elasticitetsmodul
formförändras mindre, "ormar" mindre och slits
mindre vid kopplingar.
Lastnings- och lossningsslang för olja används
mest för tankfartyg. Minskning av tiden för
detta arbete betyder mycket rent ekonomiskt på
grund av de höga hamnavgifterna och
liggekostnaderna. Terylene-slangar är antingen starkare
eller lättare än andra, och båda dessa egenskaper
kan medverka till snabbare lastning eller
lossning. En Terylene-slang med 200 mm inre
diameter och fem lager kordväv har sålunda ett
brottryck på 77 kp/cm2 och 3,5 % förlängning,
medan en lika grov bomullsslang med åtta lager
kordväv har ett brottryck på 49 kp/cm2 och
7,5 % förlängning.
Till kemisk slang för transport av t.ex.
koncentrerad väteperoxid har man länge sökt ett
lämpligt material. PVC-belagd Terylene-slang
uppfyller alla krav på grund av Terylenes stora
resistens mot väteperoxid (Tekn. T. 1955 s. 979).
Bromsslang i vilken linneflätningen är utbytt
mot Terylene-flätning är synnerligen stark och
tålig mot utmattning.
En brandslangs mekaniska egenskaper beror
huvudsakligen på väftkomponenten som löper
koncentriskt kring slangaxeln. Terylene-silke
har därför till en början använts som väftgarn
med bomulls- eller lingarn som varp. En
invändig gummi- eller PVC-beläggning är nödvändig
för att slangen skall bli vattentät, eftersom
Tery-lene-fibern inte sväller i vatten. I Storbritannien
tillverkas för närvarande tre typer brandslang,
nämligen standardslang med 68 mm inre
diameter, katastrofslang för vatten med 150 mm
inre diameter och brandslang för
skogsbrandkårer med 37 mm inre diameter.
I standardslangen används en 21 X 250 den.
Terylene-väft med minsta möjliga snodd (32—
35 varv/m) tillsammans med sextrådigt
bomullsgarn Ne 8. En gummi- eller PVC-slang med
1,5 mm godstjocklek tillverkas separat och sätts
in i slangen vid relativt låg temperatur. Det är
därför inte nödvändigt att fixera den använda
Terylene-korden. Denna slang används för 5,25
kp/cm2 arbetstryck och har ett brottryck på
35 kp/cm2.
Vid tryckprovning av 15 m långa slangar av
Terylene-bomull, nylon-bomull och rent lin med
10,5 kp/cm2 erhölls följande deformationer:
Terylene Nylon Lin
Diameterändring ... mm 1,85 4,8 1,90
Förlängning ....... mm 324 495 1 090
Detta visar tydligt att Terylene-slangen är
betydligt lätthanterligare än de andra.
Terylene-bom-ullsslang kostar ungefär lika mycket som
linneslang.
Till katastrofslangar för vatten används 34 X
250 den. Terylene-väft, lingarnsvarp och
gummifoder. Slangen utnyttjas för större provisoriska
vattenledningar och kan under lång tid fungera
utan tillsyn. Den används vid 5,25 kp/cm2
arbetstryck och har ett brottryck på 21 kp/cm2.
Det är betydligt lättare att hantera än
nylon-lin-eller linslang, då den sväller och töjer sig
obetydligt.
Brandslang för skogsbrandkårer används vid
upp till 42 kp/cm2 arbetstryck, och man räknar
med att den har ett brottryck på mer än 70
kp/cm2. Den vanligaste typen görs av
Terylene-väft och bomullsvarp.
Mycket lovande försök har gjorts även med
68 mm brandslang med varp av Terylene-ull och
väft av Terylene-silke. Denna slang är givetvis
mycket stark och har stor livslängd.
Däck
Terylene-silke anses erbjuda stora fördelar som
däckkord på grund av materialets stora
elasticitetsmodul, ringa töjning, stora hållfasthet och
goda resistens mot värme, böjning och
utmattning. Av mycket stor vikt för däcks hållbarhet
är stommen vars konstruktion bestämmer
huruvida den använda fiberns egenskaper skall
komma till sin rätt.
Det är mycket svårt att utreda orsakerna till
felaktigheter och nästan omöjligt att förutsäga
ett däcks egenskaper efter studium av kordväven
för sig eller inbäddad i gummiblock. En viss
fibers användbarhet kan därför bedömas endast
av däcktillverkaren genom praktiska prov.
Därför har ett stort antal experimentdäck
tillverkats med Terylene-kord, och de är nu under
utprovning. Till att börja med har man valt tyngre
lastbilsdäck av olika konstruktion, vilka utsätts
för överbelastning och abnorma nötningsprov.
Det tar givetvis en avsevärd tid att få fram ett
statistiskt material, och det är ännu för tidigt
att fastslå Terylene-korddäckens speciella
utförande och ånge deras egenskaper. Det anses
emellertid att färre lager kordväv kan användas
på grund av Terylenets stora hållfasthet, och
däcken kan därför göras tunnare varigenom
temperaturen inuti dem ej blir så hög trots hård
körning.
Däcktillverkningen omfattar en mängd olika
typer från cykelringar till flygplansdäck och
däck för traktorer och vägbyggnadsmaskiner. De
arbetar under mycket olika belastning, i olika
terräng och klimat. Det skulle inte förvåna om
Terylene på grund av sina gynnsamma
egenskaper visar sig vara bättre lämpat för vissa typer
av däck än andra material.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
