Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 11 september 1956 - Böcker - Thermochemical data of alloys, av G Björling - The science and practice of welding, av R Gunnert - Die Pumpen, av M Oledal - Gummi und Kunststoffe, av S G Leontein - Theory of machines, av Stig Ericsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 september 1050
757
der som används för bestämning av termodynamiska data.
Den noggrannaste metoden för fri-energibestämning är
mätning av emk, men denna metod kan inte alltid
användas. För lättflyktiga legeringsbeståndsdelar bestämmer
man aktiviteten genom mätning av ångtrycket, antingen
statiskt eller dynamiskt med hjälp av en transporterande
gas. Vissa gasjämvikter, t.ex. H20—H2 i jämvikt med
oxider, ger upplysningar om i detta fall syrets aktivitet i det
oxidiska systemet. Slutligen nämns de viktiga
kalorimetriska metoderna för bestämning av bl.a. specifika värmet
samt bildningsvärmen för legeringar.
Givetvis måste en bok av detta slag innehålla en
mångfald av litteraturanvisningar och här är de 564, av vilka
Kubaschewski svarar för ett tjugotal. Dessa är
överskådligt ordnade med författarnamnen i bokstavsordning.
Tyvärr är inte legeringssystemen så väl ordnade; de står
enligt en ordning baserad på det periodiska systemet, men
det är nästan omöjligt att slå upp ett system utan att gå
över sakregistret.
Detta skönhetsfel förringar dock inte bokens värde. I sin
kompakta form och med sina lättlästa tabeller utgör den
ett värdefullt komplement till legeringarnas bibel, Hansens
Zweistofflegierungen, samtidigt som den väl ansluter sig
till den nyutkomna nya upplagan av" Metallurgical
thermo-chemistry" av Kubaschewski och Evans (Tekn. T. 1956
s. 505). G Björling
The science and practice of welding, 4:e uppl. av A C
Davies. University Press Cambridge 1956. 502 s., 300 fig.,
56 pl. 13 sh. 6 p.
Förf. har här tydligen avsett att behandla svetsningen
från grunden och beskriver följaktligen ingående de
fysikaliska betingelserna. Man får lära sig att mäta
temperaturer och hur en termometer ser ut. Belysande är
behandlingen av krympning och spänning under och efter
svetsning. Visserligen blir man litet överraskad, när förf.
påstår, att det är svetsegenspänningarna, som åstadkommer
det svetsade föremålets deformation. Misstaget är lätt
förklarligt, ty det är nog en inte så ovanlig föreställning, att ett
av svetsningen deformerat föremål har i sig stora
egen-spänningar.
Boken är vederhäftig och uttömmande. Det är numera
ganska ovanligt, att gassvetsning får en så omsorgsfull
behandling, t.o.m. svetsdata för 25 mm plåt angives.
Kanhända en del material från äldre upplagor kommit med
av bara farten, t.ex. Linde-svetsning. I fråga om
bågsvets-ning ges fullödiga beskrivningar av apparater och metoder,
bågsvetsning med stavelektrod, pulverbågsvetsning med
enkel och dubbel elektrod för handsvetsning och
automatsvetsning, svetsning med övertäckt elektrod,
argonvol-framsvetsning och argonmetallbågsvetsning,
vätebågsvets-ning och bågpunktsvetsning. Även motståndsvetsmetoderna
och skärprocesserna behandlas utförligt. Provning av
svetsar, tillståndsdiagram och t.o.m. regler och råd för
uppgörande av maskinritningar finns med.
Illustrationsmaterialet är mycket bra ocli bokens
uppläggning är sådan, att den kan förstås och bli till nytta
för såväl verkstadsfolk som — kanske i främsta rummet
— studerande. B Gunnert
Die Pumpen, 9:e uppl., av Fuchslocher/Schulz.
Springer, Berlin 1955. 188 s., 227 fig. 13,50 DM.
Första upplagan av denna bok, författad av Matthiessen
och Fuchslocher, utkom 1922. Dess 9:e upplaga föreligger
nu i av Hellmuth Schulz helt omarbetat och kompletterat
skick.
Efter att inledningsvis ha redogjort för de olika sätt, på
vilka strömningstransport kan nås, motiverar förf. varför
i arbetet endast medtagits rotodynamiska pumpar
(Kreisel-pumpen), kolvpumpar och strålpumpar.
I arbetets första avsnitt, 120 s., följes på konventionellt
sätt, klart och redigt, gången vid beräkning och
konstruktion av de rotodynamiska pumparna, centrifugal- och pro-
pellerpumparna, för de senare enligt den aerodynamiska
metoden. Som exempel genomräknas en flerstegs
centrifugalpump med enkelkrökta skövlar, en dubbelsidigt
sugande centrifugalpump med dubbelkrökta skövlar samt en
treskovlig propellerpump med högt specifikt varvtal, ns =
1 100 r/m. I detta sammanhang kan anmärkas att förf. har
övergått till nq som karakteristiskt tal för de
rotodynamiska pumparna med ns = 3,65 nq. Härpå följer
anvisningar för konstruktion och beräkning av en pumps
enskilda delar samt utföringsexempel. Specialpumpar
behandlas för sig, varvid särskilt olika typer av
djupbrunns-pumpar beskrivs ingående.
Andra avsnittet omfattar kolvpumpar, 60 s. Schulz
framhåller i sitt förord att kolvpumpar med stor kapacitet
numera sällan kommer till utförande, men att små och
medelstora ofta kan hävda sig vid sidan av de
rotodynamiska. Han anser det därför berättigat att behålla den
tidigare förhållandevis ingående behandlingen, vilken
moderniserats och kompletterats.
I anslutning härtill redogöres även kortfattat för
förträngningspumpar av rotationstyp. Bland kolvpumparna
saknar man sådana med roterande kolvsystem med
möjlighet till omställning av volymströmmen, bland
rotationspumpar saknas Imo-pumpen.
Strålpumparna i bokens sista avsnitt har endast ägnats
3 s.
Arbetet har från den tidigare blygsamma utstyrseln nu
fått det för Springer-förlagets tekniska böcker
karakteristiska utförandet. Papper, tryck och figurmaterial är av
utmärkt kvalitet. Boken kan rekommenderas för
självstudium intill högskolestadiet och även för pumpspecialisten
torde den kunna vara av visst värde som uppslagsbok.
M Oledal
Gummi und Kunststoffe, av Wilhelm Späth. Centner,
Stuttgart 1956. 274 s., 101 fig. 27,50 DM.
På grund av de högmolekylära materialens ofta mycket
komplicerade uppbyggnad har det många gånger varit
svårt att ge förklaring till de reologiska egenskaperna.
Förf. söker att med hjälp av de reologiska
grundekvationerna och kombinationer av dessa få fram en modell, som
så nära som möjligt återspeglar verkligheten. Modellerna
byggs upp successivt under det att allt fler faktorer
beaktas.
Boken behandlar huvudsakligen gummimaterial men ger
även många jämförande synpunkter på metaller och
plaster. Innehållet är uppdelat i tre delar. Den första omfattar
orienterande beskrivningar av reologiska egenskaper,
modellförsök samt hypoteser om kraftspelet mellan
niole-kvlkedjor och tillsatsmaterial. I andra delen beskrivs och
värderas utförligt de vanligare fysikaliska provningarna.
I tredje delen diskuteras huvudsakligen praktiska
mätvärden för elaster och plaster. Här liksom i tidigare kapitel
lämnas ett stort antal litteraturreferat. Tredje delen är
avsedd att ge teknisk tydning av fysikaliska mätresultat.
Bokens innehåll är mycket intressant, enär förf.
diskuterar många av de besvärligaste problemen, t.ex.
deformation, efter delvis helt nya tankegångar. Han ger
visserligen inga slutgiltiga och fullständiga lösningar på alla
problemen, men boken bör ge impulser till fortsatt arbete
med tydningen av elasters och plasters reologiska
egenskaper.
Av innehållet att döma vänder sig förf. speciellt till de
tekniker, som i laboratoriet studerar och arbetar xned
gummimaterial och plaster för teknisk användning.
Förkunskaper och erfarenhet inom detta område är ganska
nödvändiga för att rätt kunna sätta sig in i förf.
tankegångar. S G Leontein
Theory of inachines, av W G Green. Blackie & Son,
London 1955. 1034 s., ill. 40 sh.
Boken behandlar ganska ingående teorierna för de
vanligast förekommande rörliga maskinelementen. Innehållet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
