Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 11 september 1956 - Hänt inom tekniken - STF:s styrelse - Kurs »Transistorteknik» - Sammanslagning Lantmäteri—Kartverk - Tekniska Föreningen i Gävle - Internationell svetsteknisk konferens - Debatt: Limmat skiktträ i USA, av Göran Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•i september 1956
759
A Mats E Molander Lennart Uhlin
SVR Erie Byström Erie O Back
Gunnar Essunger Töre Sjögren
K Rolf Stéenhoff vakant
B Einar öhman Gudmar Kihlstedt
T Ralf Thorburn Bertil Hallert
S Bo Lundberg Ivar Oldenburg
I Bo Westerberg Gunnar von Feilitzen
G Nils Edholm Äke Eldh
F Curt Mileikowsky Frithiof Niordson
L Arne Bjerhammar Curt Hellsten
Representanter för studentkårerna
KTH Bengt Norborg Jan Hjort
CTH Bengt Fredriksson Olof Sjöstrand
Kurs "Transistorteknik" anordnas den 15—20 oktober
1956 i Stockholm av Svenska Teknologföreningen i
samarbete med Svenska Elektroingenjörsföreningen,
Riksförbund. Kursen avser att ge den praktiskt arbetande
ingenjören en översikt över de mest aktuella
konstruktionsprinciperna samt exempel på praktiskt utförda konstruktioner.
Transistorns funktion beskrivs, och de mer väsentliga
kretsproblemen analyseras.
Transistorn (Tekn. T. 1951 s. 657; 1953 s. 935) har många
egenskaper gemensamma med elektronröret, inen
beräkningen av transistorkretsar är i många avseenden betydligt
svårare än motsvarande beräkningar med elektronrör.
Kursen börjar med en halvledardag, emedan
ledningsmekanismen i halvledare är väsentlig för att man skall
förstå transistorns funktion. Laddningstransporten genom
en transistor sker huvudsakligen genom diffusion och har
därigenom en begränsad hastighet; svårigheter uppstår
därför vid högre frekvenser. Halvledarkristallen är starkt
temperaturberoende och därmed uppstår problem med
transistorer för högre effekter eller högre
omgivningstemperaturer.
Transistorerna har definitivt slagit igenom för rörliga
apparater, t.ex. hörapparater, där låg vikt och
batteriekonomi är avgörande faktorer, och vid kursen genomgås
därför transistorns funktion som småsignalförstärkare. Olika
transistorfabrikanter anger transistorns data på olika sätt;
en översikt skall därför göras över olika sätt att definiera
transistorns småsignalegenskaper.
Det kanske viktigaste användningsområdet för
transistorn är emellertid som pulskretselement. Här har
transistorn en rad framträdande egenskaper framför
elektronröret, och en dag av kursen ägnas uteslutande åt
transistorn i pulskretsar.
Transistorn har många speciella användningar, såsom i
likspänningsomvandlare och kraftoscillatorer. Kursen
avslutas med en diskussion mellan transistortillverkare och
transistortillämpare om utvecklingsläget i dag och
framtidsutsikterna.
Sammanslagning Lantmäteri—Kartverk. En utredning
av Lantmäteriets och Kartverkets verksamhet skall
företas av en nyligen tillsatt statlig kommitté med
landshövding B A Fallenius som ordförande och riksdagsmännen
B F Jansson och J G Löfroth samt överdirektör J B
Lundgren och kanslichef K A Lindbergsson som övriga
ledamöter.
I åtskilliga sammanhang har frågan om en
sammanslagning — fullständig eller till vissa delar — mellan
Lant-mäteriet och Rikets Allmänna Kartverk diskuterats under
senare år. Många arbetsuppgifter vid de båda verken hör
nära samman med varandra. Detta gäller särskilt de
geodetiska mätningarna och beräkningarna, det
flvgfotogram-metriska arbetet och framställningen av den ekonomiska
kartan. I direktiven för utredningen framhålles, att det
bl.a. på grund härav är antagligt att åtskilliga fördelar
skulle vinnas genom en sammanslagning, varför
utredningen i första hand kommer att pröva lämpligheten av en
sådan och att undersöka alla härigenom aktualiserade
spörsmål. Om utredningen skulle finna, att övervägande
skäl talar mot en sammanslagning, kommer frågan om
utformningen av den fortsatta samverkan mellan Lantmäteri
och Kartverk att behandlas. I samband med utredningen
kommer även en mängd med verkens arbetsuppgifter
sammanhängande frågor att upptas, såsom
personalrekrytering, den ekonomiska kartans distribution och vissa
sekretessbestämmelsers utformning.
Såvitt nu kan bedömas, kan denna utredning få ett
betydande inflytande på större delen av de områden, inom
vilka civilingenjörer från avdelning L arbetar och
utredningens arbete och resultat motses redan av denna
anledning med intresse. Sett från mera allmän synpunkt bör
utredningens möjligheter att förbättra serviceverksamheten
inom berörda områden vara av stort intresse både för
myndigheter och allmänhet.
Tekniska Föreningen i Gävle hade 413 medlemmar vid
ingången av 1956. För 1956 är Gösta Hall ordförande och
Tage Boman sekreterare.
Internationell svetsteknisk konferens. International
Institute of Welding håller sitt årsmöte 1957 den 29 juni
—6 juli i Essen. Kongressens tema är svetsningens
metallurgi. Bland de ämnen som skall behandlas kan nämnas:
gasabsorption och dess inverkan på svetselektroden,
svet-sars åldring och försprödning i alkali; hårdlödningens
metallurgi; metallurgin vid svetsning av rostfria och
värmebeständiga ferritiska och austenitiska stål; metallurgin vid
svetsning av icke-järnmetaller: titan, magnesium,
aluminium, nickel och deras legeringar. Förslag till svenska
föredrag sändes till Svetskommissionen, Box 5073, Stockholm 5.
Årsmötet föregås av Deutscher Verband für
Schweisstech-nik’s stora svetstekniska möte den 25—28 juni och
efterföljes av industribesök den 7—14 juli.
I anslutning till konferensen anordnas den 23 juni—3 juli
specialutställningen "Svetsning och skärning" där
leverantör- och användarindustrier på det svetstekniska området
visar sina produkter.
Upplysningar om konferensen erhålles genom Deutsches
Organisationskomitee, IIW/IIS Jahresversammlung 1957,
Düsseldorf, Postfach 3042.
Debatt
Limmat skiktträ i USA
I tidskriften Limspecialisten maj 1956 ger ingenjör
Magnus M Selbo en översiktsbild över användningen av
laminerade träkonstruktioner (tunna bräder hoplimmade till
grövre stänger) i USA. Man använder sig där av sådana
konstruktioner till många slags byggnadsverk, även till
väg- och järnvägsbroar. I samband med en bildtext i
översikten sägs litet förargligt att "Svenska vägmyndigheter
skulle väl gripas av förfäran vid blotta tanken på
permanenta allmänna broar av limmat trä, men i Amerika går
det bra att bygga sådana broar även för huvudvägar och
större järnvägslinjer."
Jag vill här faktiskt ta myndigheterna i försvar med ett
litet påpekande. Det är naturligtvis i första hand dens sak,
som vill införa en ny och ovanlig konstruktion att
tillfredsställande visa, att det bör gå bra. I USA har försök
utförts i en helt annan skala och med helt andra resurser
än i Sverige och där har man haft just den möjligheten
att visa på erfarenheter från omfattande försök. Här i
Sverige har visserligen en typ av limmat skiktträ,
laminerade träbågar och träramar, använts i många år bl.a. för
öppna perrongtak, och på senaste tiden har även limmade
raka träbjälkar börjat saluföras, men det är dock en helt
annan sak att använda detta material i skyddade
konstruktioner eller där eventuella skador ej kan ge upphov till
svåra katastrofer än att bygga broar med det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
