Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 18 september 1956 - KLL-tåget — ett svenskt lättvagnståg, av Erik Aspenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
762
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Främre änden av KLL-expresstäg med lok och 10 vagnar (KLL-10).
att de har låg vikt, låg instegshöjd och låg
tyngdpunkt. Vagnarna har blivit korta med tanke på
lätthanterlighet vid tillverkningen och för att få
smidiga konstruktioner.
Det svenska KLL-tåget
Gemensamt för alla de utländska
nykonstruktionerna har varit att de gjorts som enhetståg.
De består alltså av flera vagnar som bildar en
odelbar enhet. I ett flertal fall kan de också bara
köras åt ett håll. Detta är nackdelar som
begränsar rangeringsmöjligheterna och som gör det
omöjligt att efter behovet variera tågstorleken,
tågsammansättningen med vagnklasser osv., och
tåget kan inte så lätt vändas när man når
knutpunkter från vilka det skall fortsätta åt motsatt
håll. Ett förslag har tidigare framlagts (Tekn. T.
1952 s. 55) till tåg som byggde på samma
grundprinciper som de utländska, samtidigt som
ovanstående nackdelar eliminerades. Tåget avsågs i
första hand för svenska förhållanden, och dess
vagnar var korta, låga och lätta. Initialerna till
dessa ord gav benämningen KLL-tåget.
KLL-tåget (fig. 1) består av fristående vagnar
som är sammankopplade med automatiska
cen-tralkoppel. Varje vagn har två axlar, eller
rättare fyra hjul, ty dessa är fritt lagrade på fasta
bäraxlar. Vagnen kan fritt kopplas till och ifrån
tåget, och den kan köras åt båda hållen. Alla
vagnar har samma huvudmått, och de kan utföras
som sittvagnar och sovvagnar med valfri
res-klass, som restaurang- eller kafévagnar, som
post- och resgodsvagnar osv. Tåget skall dras av
lok, särskilt utformat för vagntypen.
Förslaget till KLL-tåg var utarbetat vid AB
Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping, och
sedan man studerat konstruktionerna en tid
beslöt bolaget att bygga tre provvagnar. Dessa blev
färdiga i januari 1956 och har provats på
SJ-banor i särskilt arrangerade provtåg. Vagnarna
byggdes för att man i första hand skulle få
hjulanordningen och fjädersystemet, de s.k.
löpverken, provade. Dessa gjordes alltså fullt
kompletta, med bl.a. fungerande bromssystem.
Vagn-överbyggnaden utgörs av en bärande stomme av
stål, fullt komplett med ytterdörrar, men utan
inredning och annan inre utrustning. Vagnarna
är barlastade till den beräknade tomvikten, och
en av dem, vars gångegenskaper särskilt
registreras, har denna barlast såväl som den därtill
kommande personlasten placerad på rätt
tyngd-punktshöjd.
Då vagnarna icke har de normala drag- och
stötdonen och då man vill prova dem med lok
av standardtyp, användes vid bogseringen en
särskild kopplingsvagn, försedd både med de
normala drag- och stötdonen och KLL-vagnens
centralkoppel. Denna vagn kopplas i provtåget
mellan KLL-vagnarna och loket.
Genom den speciella låga och lätta
konstruktionen har KLL-vagnen i jämförelse med en normal
snälltågsvagn högst avvikande data, tabell 1.
I en vagn av KLL-typ vinner man bl.a. en låg
och bekväm instegshöjd. Tyngdpunkten kommer
Fig. 2. Tvärsektion av normal
snälltågsvagn och KLL-vagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
