Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 18 september 1956 - Temperaturmätning i rökgaser, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 september 1956
779.
Silver, polerat ................................225— 025 0,020—0,032
Rostfritt stål, polerat ......... 100 0,074
Monel, oxiderat vid 600°C ________200— 000 0,41 —0,40
Mjukt kolstål, ren yta ................230—1 000 ca 0,3 —0,35
oxiderad yta ... 200— 000 0,79
Sot ........................................................100— 900 0,8 —0,97
Fig. 5. Värmeövergångstal i luft till ett cylindriskt rör i
tvärström; il rördiameter.
Värmeövergången vid strömning av gaser vinkelrätt mot
en cylinder är i hög grad beroende av cylinderns diameter
och gashastigheten. Värmeövergångstalet erhålles vanligen
ur ett samband mellan Reynolds’ tal och Nusselts tal
(Tekn. T. 1956 s. 413). För cylindriska rör med
diametrarna 2, 5, 10 och 25 mm har värmeövergångstalet för några
olika fall beräknats (fig. 5). Rör med 25 mm är vanligt
vid gastemperaturmätning i ångpannor, och 2 mm kan
anses motsvara ett termoelement utan skyddsrör.
Diagrammet fig. 5, som är beräknat för luft av
atmosfär-tryck, gäller med i allmänhet tillräcklig noggrannhet även
för rökgaser. Vid gashastigheter på ca 20 m/s får inan
för ett 25 mm rör värmeövergångstalet ca 80 W/nrG, under
det att man vid samma hastighet och 2 mm diameter skulle
få över 300 W/m "C, vilket ger ett mindre mätfel.
Olägenheten med tunna oskyddade ternioelenient är emellertid
att de har ganska liten livslängd i rökgaser.
Strålningsfaktorn är beroende av ytans natur. I
allmänhet använder man rör av metall, gärna någon typ av
rostfritt stål och för att få teniperaturfelen så små som
möjligt måste man ha blanka metallytor. Som exempel på
strålningsfaktorns storlek kan ges följande värden enligt
McAdams1:
Temperatur Strålningsfaktor
T
Sammansatta mätfel
Vid mätningarna får man i verkligheten ett resulterande
mätfel som är sammansatt av olika delfel. Sålunda kan
man få en överlagring av fel genom värmestrålning och
fel genom värmebortledning. I många fall dominerar
emellertid endera av dessa båda faktorer, men man bör genom
en beräkning bilda sig en uppfattning om den möjliga
storleksordningen på felen. Samtidigt kan man ha en ojämn
lemperaturfördelning över mätsektionen.
Fel genom instrumenttröghet och mätfel genom andra
in-strunientfel än sådana, vilkas storlek kan bestämmas
genom kalibrering, bör inte förekomma.
Mätfelens beräkning
Som nämnts är mätfelens storlek i hög grad beroende på
värmeövergångstalet från gasen till temperaturkännaren
och även på dennas strålningsfaktor. Felen genom ledning
är beroende av termometerfickans värmeledningsförmåga.
Värmeövergångstalet från gaser ligger i regel inom
området 10—100 W/nrC, vilket kan medföra stora mätfel,
särskilt vid höga temperaturer. Det är dock inte endast vid
höga temperaturer man kan få stora mätfel. Som exempel
på mätfel vid lägre temperaturer kan nämnas ett fall, då
rökgastemperaturen i ett oisolerat rökrör efter en
värmepanna uppmättes till 125°C, under det att en
värmeisolering av röret medförde att den avlästa temperaturen steg
till över 150°C; den verkliga temperaturen var nog ännu
något högre.
För mätning av temperaturer i luft och rökgaser har man
ofta känselkroppar av i ena änden slutna cylindriska rör,
skyddsrör, i vilka ett termoelement eller en
motståndstermometer, eventuellt en kvicksilvertermometer, är insatt. I
vissa fall kan man även använda bara termoelement utan
något yttre skyddsrör, men dessa blir givetvis inte så
hållbara och är olämpliga t.ex. för driftmätningar i rökgaser.
Känselkropparna skall helst placeras i motström men
vanligen placeras de vinkelrätt mot mediets strömningsrikt-
För icke polerat rostfritt stål inom temperaturområdet
200—1 0()0°G får man i allmänhet värden på
strålningsfaktorn mellan ca 0,5 och 0,7. På grund av silvers låga
strålningsfaktor är en försilvring av skyddsröret lämplig.
Del är av stor betydelse att ytan är ren. Får man en
sotbeläggning kommer strålningsfaktorn att närma sig värdet
1, varigenom mätfelet ökar betydligt.
Mätfel på grund av strålning kan såsom nämnts
beräknas med nomogrammet fig. 1. De kan bli mycket stora, i
Fig. 7. Sugpyrometer för maximalt 750°C.
Fig. 6. Strålningsskydd av olika typer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
