Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 18 september 1956 - Andras erfarenheter - Materialhantering i England, av E Nothin - Fast »elektrolyt»-kondensator, av SHl - Syradimma från förkromningsbad, av SHl - Böcker - Nationalekonomisk teori, av Nils Helleberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
786
’ TEKNISK TIDSKRIFT
terminaltiderna spelar en viktigare roll än vid
långtransport, har den nya metoden med enhetslaster kommit till
sin egentliga användning. Vid byggandet av magasin och
förråd tages alltid hänsyn till eventuell användning av
gaffeltruckar och dessa uppföres helst i en enda våning.
Då behov föreligger av mer än en våning, dimensioneras
trossbottnar och hissar med tanke på trucktransporter.
För rent interna transporter användes vanligen lastpallar
med måtten 900 X 1 500 resp. 1 000 X 1 500 mm. För
externa transporter fastställde den Brittiska
Standard-Kommissionen 1955 sex olika lastpallar med yttermåtten 800 X
X 1 000, 800 X 1 200, 900 X 1 000, 1 000 X 1 000, 1 000 X
X 1 200 resp. 1 000 X 1 500 mm. Av dessa pallar har de
med måtten 800 X 1 200 samt 1 000 X 1 200 mm av
Internationella järnvägsunionen (UIC) antagits såsom
internationell standard.
För att uppmuntra till en övergång till lastpallstrafik
har de engelska järnvägarna infört speciella godsvagnar för
palltransport med 2,5 m breda sidodörrar vid änden av
vardera långsidan. I liknande syfte utrustas ofta täckta
lastbilar och semi-trailers med rulljalusier i stället för
med fasta sidor för att underlätta lastning och lossning
med gaffeltruck.
Lastbilsföretagen har inrättat en rådgivande service till
hjälp åt trafikanter vid val av lämpligaste form och
storlek av lastpallar för transport av egna produkter.
Transportband — gärna reversibla — används ofta vid
järnvägarnas lastkajer och godsmagasin samt vid flygfält
för in- och utlastning av gods. I flera varuhus och förråd
har man infört transportband för snart sagt alla slag av
transporter, men man har nyligen konstaterat, att vissa
bandtransporter blir dyrare än individuella transporter av
gods i större enheter med tillhjälp av krän eller
gaffeltruck.
På tal om kranar må särskilt framhållas den utbredda
användningen av mobilkranar samt av höglyftande
gaffeltruckar med påsatt kranutrustning. De engelska
bangårdarna är mera frikostigt utrustade med kranar än deras
kolleger på kontinenten. De talrika bangårdskranarna har
möjliggjort användning av talrika, tunga behållare
(containers) , av vilka för närvarande ett antal av 30 000 finns
vid de engelska järnvägarna. För transport av dessa
storbehållare mellan järnväg och trafikant användes allmänt
lätt utbytbara släpvagnar av semitrailertyp. (Meddelande
nr 29 från IVA:s Transportforskningskommission, 1956).
E Nothin
Fast "elektrolyt"-kondensator. En kondensator med
större kapacitet per volymenhet än gängse kondensatorer,
synnerligen stor hållbarhet vid lagring och utan vätska
som kan frysa eller koka tillverkas av tantalpulver och
mangandioxid. Det förra sintras till en mycket porös
kropp (med en yta av 0,1 nr/ml), överdragen med ett tunt
dielektriskt skikt av tantaldioxid. Mangandioxiden, som
ersätter elektrolyten i en vanlig elektrolytkondensator,
läggs mellan skivor av tantal (Chemical Engineering juni
1956 s. 104). SHl
Syradimma från förkromningsbad. Vid förkromning
används bad med ganska stor halt av kromsyra. Man
använder stor strömtäthet vid katoden, och stor mängd
vätgas utvecklas vid denna, medan syrgas utvecklas vid
anoden. Gaserna rycker med sig små droppar av elektrolyten
varigenom det bildas en dimma som är korroderande och
giftig. Den måste därför avlägsnas genom utsugning med
fläkt.
Till ett 9 m3 elektrolyskärl kan man behöva ett
ventilationssystem för 285 m3/min luft vilket medför betydande
anläggnings- och driftkostnader. Vidare kan man inte ens
genom mycket effektiv ventilation med säkerhet hindra
att syradimma kommer ut i lokalen, särskilt om denna är
dragig. Det är svårt att skydda ventilationstrummor och
fläktar mot korrosion, och förlusten av kromsyra genom
stänk kan uppgå till 30 °/o av den vid elektrolysen
förbrukade mängden.
Det skulle därför vara en avsevärd förbättring, om man
helt kunde hindra stänk och dimbildning. Detta lär också
vara möjligt vid användning av ett i Storbritannien
tillverkat, ytaktivt, fluorhaltigt kolväte som kallas Zeromist.
Det bildar ett tunt, hållbart skumskikt på badytan och
hindrar därigenom stänk nästan fullständigt. Det påverkas
inte elektrolytiskt vid de strömtätheter som behövs för
kromskikt på upp till 25 [x. Tillsatsens storlek beror på
badtemperaturen och är 1,5—3 g/1 bad (Metal Industry
16 dec. 1955 s. 512). SHl
Böcker
Nationalekonomisk teori, av Harald Dickson.
Norstedts, Stockholm 1955. 304 s., ill. 26 kr.
Om denna bok bereder någon besvikelse, är knappast
förf. att lasta härför utan mera den behandlade disciplinen
själv och dess utveckling under senare år.
Nationalekonomisk teori omfattade förr i stor omfattning teorier — om
merkantilism och liberalism, protektionism och frihandel,
om kapitalräntans ursprung och funktioner, om
konjunkturväxlingarnas och penningvärdesförändringarnas orsaker
etc. — ofta framförda i livlig polemik mot andra
nationalekonomers avvikande uppfattningar i resp. frågor. Detta
gjorde ämnet intressant för en lekman och uppmuntrade
denne till att försöka bedöma aktuella dagsproblem
abstrakt och som led i större sammanhang. Samtidigt
minskade kanske lekmannens tilltro till nationalekonomins
möjligheter till mera vetenskapligt entydig
problembehandling och fruktbärande praktisk tillämpning.
I den föreliggande boken, vilken enligt förordet är
avsedd som lärobok vid den grundläggande undervisningen
vid universitet och högskolor, märks föga av allt sådant.
De flesta stridsfrågorna blir visserligen omnämnda på
vederbörliga ställen i framställningen men utan att
accentueras och med föga av ställningstagande. Detta är väl
legitimt med hänsyn till nämnda syfte för boken och
uttryck för en begriplig önskan att framhäva det bestånd av
välgrundad och obestridd teori, som dock föreligger efter
lång tids analys av de ekonomiska företeelserna i stort.
För läsare som icke skall tentera i ämnet, men ändock
önskar sätta sig in i dess grunddrag, är framställningen
emellertid nog på grund av angivna inriktning rätt torr —
härtill bidrar en betydande återhållsamhet ifråga om
anknytning till praktiska förhållanden — och dessutom
knappast tillräcklig för allsidig belysning.
En annan sak, som man icke kan underlåta att påtala
och beklaga fastän förf. kanske icke heller här kan göras
helt ansvarig är den otympliga matematik, som kommer
till användning. Generell algebraisk behandling omväxlar
med rent numeriska formler, gränsvärdesproblem
behandlas delvis omständligt utan utnyttjande av
differentialkalkyl, matematiska specialfall, som icke gärna kan ha någon
praktisk motsvarighet, överbetonas etc. Det är väl den
genomsnittliga förutbildningen hos de i ämnet studerande,
som hindrar en rationell och konsekvent matematisk
behandling; kanske inverkar jämväl utrymmesskäl. För en
tekniker ter sig också en sådan sak främmande som att
när funktionsförlopp skall åskådliggöras med endast till
sina huvuddrag givna och eljest godtyckliga kurvor, dessa
bestäms på grundval av numeriska kurvformler, vilka
redovisas under diagrammen.
För alla, som är intresserade av ett mera djupgående
inträngande i nationalekonomin, bör det dock vara till stor
fördel att studera även den här avhandlade boken. Detta
betingas bl.a. av förf:s speciella uppläggning av
framställningen: frågor om produktionsresultat,
inkomstfördelning, priser etc. behandlas för en serie förenklade
samhällsmodeller, begynnande med den, som innebär största
abstraherandet och successivt övergående till närmaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
