Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 18 september 1956 - Nya metoder - Stabilisering av citratlösligt fosfat i konstgödsel, av SHl - Aluminium och titan ur lågvärdig malm, av SHl - Andras erfarenheter - Kokseldad förugn till värmepannor, av Wll - Materialhantering i England, av E Nothin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 september 1956
785.
Fig. 1. Löslig fosforsyra, pH och
molförhållandet NHS: PeOs vid
neutralisering av
salpetersyra-uppslutet råfosfat med
ammoniak, t.v. utan, t.h. med
magnesiumsulfat (107 g MgSOt • 7 Ht0
per kg råfosfat) som stabilisator;
- vatten- och citratlöslig
fosforsyra, - • -
vattenlöslig,––citratlöslig, –-pH.
tjänstgör alltså som stabilisator för det citratlösliga
fosfatet.
Detta förfarande har möjliggjort en ny metod för
tillverkning av fullgödsel, PEC-metoden (Société Potasse et
Engrais Chimique), enligt vilken råfosfat uppsluts med
salpetersyra och efter tillsats av stabilisator försätts med
ammoniak i med salpetersyran ekvivalent mängd. Den
tjockflytande produkten, som är starkt alkalisk, behandlas
sedan med koldioxid och torkas. De viktigaste
reaktionerna är härvid
P203’ 3,8 CaO + 6,6 HNOs —» P20E • 0,5 CaO + 3,3 Ca(NOs)2
P205 • 0,5 CaO + 3,3 Ca(NOs)2 + 6,6 NHS +
+ 1,8 C02—» P2Oä • 2 CaO + 6,6 NH,NOs + 1,8 CaC03
En sådan process kunde tidigare inte genomföras därför
att koldioxid kan absorberas i suspensionen bara om
denna är neutral eller alkalisk, och största delen av
fosforsyran blir olöslig vid en så långtgående neutralisering utan
närvaro av stabilisator. Den mängd av denna som behövs
är relativt liten. Vid tillverkning av en fullgödsel med
10 °/o P205 ger optimal mängd tillsatt magnesiumsulfat
bara 0,3 °/o Mg i slutprodukten.
Den enligt PEC-metoden erhållna gödseln består av
am-moniumnitrat, dikalciumfosfat och kalciumkarbonat. Då
den inte innehåller kalciumnitrat, är den inte hygroskopisk
och kan därför lagras och spridas utan svårighet. Man kan
erhålla en fullgödsel genom att sätta till ett kaliumsalt
före massans torkning. Metoden uppges ha betydande
ekonomiska fördelar genom att den svavelsyra som används
vid andra processer av liknande typ (Tekn. T. 1952 s. 545)
ersätts med koldioxid som ofta, t.ex. vid tillverkning av
ammoniak, fås som värdelös biprodukt.
Ur teknisk synpunkt är PEC-metoden enkel då ingen
filtrering eller avsättning behövs. Inblåsningen och
fördelningen av ammoniaken i den tjockflytande massan har
erbjudit ett problem som man emellertid löst.
PEC-metoden tillämpas bl.a. i en västtysk fabrik för 600 t/dygn
fullgödsel, och en svensk fabrik för 200 t/dygn beräknas vara
i drift 1956 (L E Andrès i Chimie et Industrie mars 1955).
SHl
Aluminium och titan ur lågvärdig malm. I USA
utvecklas för närvarande en elektrotermisk metod för utvinning
av aluminiumoxid och titandioxid ur lågvärdiga
silikat-malmer med hög järnhalt. Den är byggd på ett ingående
studium av fasdiagrammet för Si02-Al203-Ti02-systemet
och består i smältning av rostad malm med koks i elugn
utan tillsats av kalksten eller andra flussmedel. Härvid
får man direkt stål med låg kolhalt och en slagg,
innehållande kiseldioxid och aluminiumoxid eller titandioxid.
De senare utvinns ur slaggen genom läkning med
svavelsyra.
Alla tre produkterna kan erhållas ur en blandning av
ilmenit och bauxit med hög järnhalt. Man kan också
utnyttja järnhaltigt avfall ("red mud") från Bayer-processen
för tillverkning av aluminiumoxid, men litet kvarts måste
då sättas till. Oberoende av utgångsmaterialet bestäms
processens ekonomi av stålets värde. Man anser att en
anläggning för 450 t/dygn aluminiumoxid kan konkurrera
med en enligt Bayer-metoden tack vare att den ger stål och
inte tackjärn (Chemical Engineering juni 1956 s. 103).
SHl
Andras erfarenheter
Kokseldad förugn till värmepannor. På kontinenten
och i Storbritannien har framkommit ett flertal
konstruktioner av automatiska kokspannor, vilka underlättar
eldningsarbetet vid kokseldning (Tekn. T. 1956 s. 26). En
förugn till kokspannor, fig. 1, har även konstruerats.
Eldstaden är här gjord i form av en liggande cylinder med
vattenkylning, i vilken koks från det överliggande
bränsleförrådet faller ner. Primärluft tillföres från en fläkt genom
öppningar i eldstadens botten. Sekundärluft blåses in med
samma fläkt i förugnens främre gavel, och den bakre
gaveln anslutes till värmepannan. Såväl primär- som
sekundärluft regleras automatiskt, och eldningseffekten bestäms
av en termostat genom lufttillförseln från fläkten (B
Persson i Svenska Gasverksföreningens Månadsblad 1956
h. 5 s. 74). WIl
Materialhantering i England. Transport av flytande
gods, t.ex. mjölk, öl, kemikalier etc., sker i allmänhet såväl
på järnväg som på landsväg i behållare eller i tankvagn.
Behållarna är så gjorda att de snabbt kan överföras
mellan olika fordon med hjälp av egna hjul, krän eller truck.
Liknande anordningar används vid transport av
finfördelat massgods såsom socker, cement och spannmål, för
vilka transporter järnvägarna har infört speciella behållare,
ofta försedda med anordningar för bottentömning.
Stor omsorg läggs ned på utarbetande av förpackning av
styckegods i enhetslaster och på användning av lastpallar.
Vid transport av styckegods på lastpall eller i behållare
har man dock ofta konstaterat att lastförmågan hos
lastbilarna minskas med upp till 25 %>. För långväga
transporter av varor stuvar man därför in dessa vanligen
enligt den gamla metoden, men vid korta transportvägar, där
Fig. 1. För ugn för kokseldning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
