Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 25 september 1956 - Byggen, berggrund och grundvatten, av Tor Hagerman - Djuprekordet i oljehålsborrning - Snabbodling av champinjoner - Nybyggen - Uddevallavarvets första kyllastfartyg, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
804
Fig. 12. Kontakt
mellan borrhål och
kringliggande sprickor,
erhållen genom
försprängning.
vilka av markägarna som skall bära de ekonomiska
konsekvenserna med eventuellt mer komplicerade
konstruktioner i ytterzonen. Handläggandet av dessa frågor kan
komma att kräva både mer erfarenhet och
ställningstagande från berörda myndigheter.
Vad som särskilt gör injektionsförfarandet fascinerande
är att det synes vara i hög grad utvecklingsbart. Man kan
vänta sig att en förfinad metodik kommer att nedbringa
osäkerheten om bergets beskaffenhet och ytterligare
rationalisera arbetet.
Litteratur
1. Asklund, B: Bruchspaltenbildungen im südöstlichen
Östergötland. Geol. Fören. Förh. 45 (1923) s. 249—285.
2. Billings, M P: Structural geology. New York 1954.
3. Kvale, A: Strukturundersökelser i eruptiver. Norsk geol. T. 18
(1938) s. 379—396.
4. Ljungner, E: Spaltentektonik und Morphologie der schivedischen
Skagerrakküste. Bull. geol. Inst. Uppsala 21 (1927).
5. Martin, H: Die Post-Archäische Tektonik im Südlichen
Mittel-schweden. Neues Jahrbuch für Mineralogi etc. Abt. B, Beil. 82 s. 1—
90. Stuttgart 1939.
6. Meier, O & Pettersson, S G: Water supplies in the archean
bedrocks of Siveden. Bep. Internat. Union of Geodesy & Geophysics.
Bryssel 1951.
7. Meier, O & Sund, B: Geologins betydelse vid vattenborrning i
Sverige. Vattenhygien 1952 s. 1—11. Vattenanskaffning genom
brunnsborrning i Sverige. Kemistens uppslagsbok 3:e årg. Arlöv 1952.
8. Bothelius, E: Brunnsborrning i Sverige. Tekn. T. 84 (1954)
s. 25—27.
9. Sundius, N: Beskrivning till berggrundskarta över
Stockholmstrakten. Sveriges geol. Unders. Ser. Ba nr 13. Stockholm 1948.
10. Wenner, C-G: Grundvattenförhållandena i södra Sveriges
berggrund. Tekn. T. 81 (1951) s. 1101—1103.
11. Winqvist, G: Ground water in Swedish eskers. KTH Handl. 61
(1953).
Djuprekordet i oljehålsborrning — 6 550 m i
Kalifornien i början av 1955 — slogs den 23 november 1955 i
Louisiana, där man nådde 6 700 m.
Snabbodling av champinjoner kan ske på sågspån,
bundet med havremjöl, en blandning som är en mycket bättre
"jord" än den vanligen använda av kompost och halm. Vid
vanlig odling får man 2—3 skördar per år, men på sågspån
ett dussin.
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Nybyggen
Uddevallavarvets första kyllastfartyg. M/S "Karin
Thordén", beställt av skeppsredare Thordén, levererades
den 26 maj 1956. Det är det första av tre systerfartyg,
alla avsedda att levereras under årets lopp. Det andra i
serien, M/S "Aase Thordén", sjösattes den 25 maj.
M/S "Karin Thordén" (fig. 1) är byggd som öppen
shel-terdäckare till högsta klass i Det Norske Veritas och har
en lastförmåga av ca 3 300 tdw. Fartyget har två
genomgående däck, huvuddäck och shelterdäck, samt ett övre
däck. Mellan huvuddäcket och tanktaket är förom
maskinrummet på ungefär halva höjden ett mellandäck
inlagt. Tunneltaket är utdraget till bordläggningen,
varigenom vingtankar för brännolja och färskvatten erhålls.
Brännolja förs dessutom i dubbelbottnen. Fartyget har
huvuddimensionerna:
längd överallt .................... ca 406 —1" = 123,8 m
mallad bredd ........................ 53—6" = 16,31 m
mallat djup till huvuddäck .......... 22’—4" = 6,81 m
mallat djup till shelterdäck ......... 29’—8" = 9,(M m
mallat djup till övre däck .......... 38’—0" = 11,58 m
djupgående på sommarfribordet .. ca 21’—0" = 6,40 m
Spant och däcksbalkar ligger tvärskepps, och skrovet är
i största utsträckning svetsat. De sex vattentäta
tvärskeppsskotten är plana med vertikala stag. I lastrummen finns
fyra rader däcksstöttor. Hela den stora
midskeppsöver-byggnaden är utförd helsvetsad av lättmetall. Fartyget har
två självstagande master av Uddevallavarvets egen tvp,
fig. 1.
De fyra lastrummen är vart och ett med avseende på
isoleringen och kylsystemet uppdelade i två avdelningar,
varigenom fartyget fått åtta separat kylda lastutrymmen.
Sammanlagda rymden av kyllastrummen är ca 220 000
eng. kbf (6 230 m3) "båle". Däck, bordläggning och skott
är isolerade med glasull, medan tanktaket har
korkisolering. Kylluften inblåses vertikalt genom durktrall.
Kylmaskineriet med tre niocylindriga kompressorer är
konstruerat för Freon 12 som köldmedium och anordnat
med ett system för indirekt kylning av lastrummen med
saltlösning. Kylanläggningen är främst dimensionerad för
att ge en mycket snabb kylning ned till 11—15°C och en
jämn temperaturfördelning under nedkvlningsperioden,
men kyleffekten skall även vara tillräcklig för frusen last
vid —18°C.
Större delen av besättningen är förlagd i
midskeppsöver-byggnaden, återstoden i åtta enkelhytter akterut på
shelterdäck. För alla bostadsutrymmen har en
luftkonditioneringsanläggning installerats.
Allt däcksmaskineri är eldrivet. Propellermaskinen består
Fig. 1. Kgllastmotorfartyget ’Karin Thordén", byggt i
Uddevalla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
