Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 25 september 1956 - Nybyggen - Vinstra kraftstation i Norge, av G Lbg - Den höga Nildammen, av G Lbg - Brittiska atomreaktorer, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
806
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Tunneldrivningen vid Vinstra.
travers på borrställningen till ett parallellspår.
Framdrif-ten var 25 m/vecka. Ca 1 500 m av tunneln förstärktes med
betong.
Omkring 700 m från maskinstationen har utförts en öppen
svallbassäng i markytan. Den är förbunden med tunneln
med två 72 m långa vertikala, betongklädda orter med 7 xn
diameter. Nedströms härom delar sig tunneln i två brant
lutande tuber till turbinerna. I turbintagen finns grindar
och ventiler. Grindarna kan lyftas upp till markytan intill
svallbassängen. Vid den ena tuben är grinden vid
underkanten utformad som en korg, som kan ta med sjunkgods
vid upplyftningen. Av ventilerna, 2,6 m i diameter, är den
ena konstruerad för automatisk stängning vid fara.
Tuberna har på övre delen 2,6 m diameter och på den nedre 2,0.
Vid turbinerna delas de i två rör med 1,3 m diameter.
För att skydda maskinstationen vid tubbrott är tunneln
försedd med självstängande vattentrycksäkra dörrar.
Transporttunneln har 30 m2 area och innehåller spår från
en järnvägsstation 3 km därifrån. Maskinstationen ligger
1,0 km in i berget. Transformatorerna står i ett rum
parallellt med maskinstationen. Från järnvägsspåret går
golvtraverser in i transformatorgången och till tuberna.
Högspänningskablarna ledes genom en 1,2 km lång 9,5 m2
tunnel till utomhusställverket.
Turbinerna, vilka tillverkats av A/S Kværner Brug, Oslo,
har varvtalet 500 r/m och lämnar 68 000 hk vardera. Av
generatorerna har två levererats av A/S Norsk Elektrisk &
Brown Boveri och en av Brown Boveri i Milano (Water
Power mars 1956 s. 86). G Lbg
Den höga Nildammen. Sadd el-Aali, den höga dammen,
skall byggas i Nilen ca 40 km uppströms den existerande
Assuandammen. Den beräknas kosta ca 6 500 Mkr., skall
färdigställas på 10 år och blir den största dammen hittills.
Konstruerad som en stenfyllningsdamm med 110 m
maxi-malhöjd innehåller den 43 milj. m3 fyllningsmassor. I
företaget ingår sju omloppstunnlar med 16,5 m diameter och
fyra drivvattentunnlar med 14,2 m diameter, sammanlagd
längd 21 km. Totalt skall uttas 16,8 milj. iji3 berg. Genom
årsmagasinering av Nilvattnet skall Egyptens odlade areal
kunna ökas med 30 °/o. Till dammen hör en kraftstation
med sexton 120 MW turbiner, vilka ger dubbelt så mycket
energi som Assuandammen och skall öka Egyptens årliga
nationalinkomst med ca 5 000 Mkr. Vattenmagasinet får
volymen 127 miljarder m3.
Dammens konstruktion, fig. 1, visar tätande skikt både
nedåt genom injektioner i grunden och åt uppströmssidan
genom ett vidsträckt täcke ända till och i förening med
fångdammen. På mellanliggande sträcka väntar man sig
erhålla en naturlig bottentätning genom avsättning av
Nil-slam. Såsom bombskydd skall övre vattenytan sänkas till
16 m under dammkrönet, som skall få tjock
betongbeläggning. Omloppstunnlarnas intag kommer ca 690 m
uppströms dammfoten.
Maskinstationen blir underjordisk och förlägges liksom
tilloppstunnlarna i gott berg. Avbördningen av flodvattnet
skall ske genom ett lågt utskovsparti av betong.
Fångdammen blir 40 m hög och 500 m lång.
Omloppstunnlarna som kräver 3—4 års byggnadstid, blir
betongklädda endast vid sprickor i berget, där det kan fordras
förstärkning.
Dammanläggningen har planerats med anlitande av tyska
och amerikanska experter (Engineering News Record febr.
1956 s. 44). G Lbg
Brittiska atomreaktorer. I Storbritannien är 21
reaktorer i drift, under byggnad eller planerade. De är i stort
sett av tolv typer. De båda äldsta reaktorerna Gleep och
Bepo, i Harwell, har arbetat kontinuerligt sedan 1947 resp.
1948; den förra är på 100 kW, den senare på 6 500 kW.
År 1950 sattes två plutoniumproducerande, tryckluftkylda,
heterogena uranreaktorer i drift i Windscale. I Harwell
blev vidare Zephyr ("Zero energy fast fission reactor") och
Dimple ("Deuterium moderated pile löw energy") färdiga
1954. Båda är experimentreaktorer, den förra en snabb
plutoniumreaktor, den senare en uranreaktor, modererad
med tungt vatten.
År 1955 sattes ytterligare två reaktorer i drift i Harwell
nämligen Zetr ("Zero energy thermal reactor") och Zeus
("Zero energy uranium system"). Den förra används för
studium av atombränslen i lösning; den senare (Tekn. T.
1956 s. 244), som är på 100 W, är en icke kyld snabb
reaktor med starkt anrikat uran som bränsle och naturligt
uran som mantel.
Under 1956 blir den första elenergiproducerande
reaktorn i Calder Hall och två experimentreaktorer i Harwell
färdiga. Den förstnämnda börjar leverera elenergi i ok-
Fig. 1. Tvärsektion av den övre Nildammen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
