Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 2 oktober 1956 - De anställdas uppfinningar i Tyskland, av Fredrik Neumeyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
822
’ TEKNISK TIDSKRIFT
rens uppgifter och ställning i företaget samt
företagets andel i tjänsteuppfinningens tillkomst.
Vid begränsat anspråkstagande kan
uppfinnaren likaså resa anspråk på skälig ersättning, men
använder arbetsgivaren icke uppfinningen,
föreligger sådant anspråk endast om utnyttjandet av
uppfinningen genom arbetsgivarens
nyttjanderätt oskäligt försvårats. Arbetsministern har rätt
att efter hörandet av topporganisationerna på
arbetsmarknaden utfärda riktlinjer för
bedömning av ersättningen.
Arten och storleken av ersättningen skall inom
rimlig tid efter övertagandet av uppfinningen
fastställas genom överenskommelse mellan
arbetsgivare och arbetstagare (ingen fixerad frist
stipuleras här). Kommer en överenskommelse
inom sådan tid icke till stånd skall arbetsgivaren
fastsätta ersättningen i en med motivering
försedd deklaration. Arbetstagaren kan inom en
månad motsätta sig den träffade fastsättningen.
I motsats till gällande lag måste arbetstagare icke
inom viss frist anropa skiljenämnd eller
domstol. Enligt den nya lagens motivering skulle en
sådan förpliktelse endast leda till att
arbetstagaren ger upp sina rättigheter. Rättsförhållandet
mellan parterna skall därför med avsikt förbli i
ett oavgjort tillstånd.
Förslaget avviker från svensk lag bl.a. genom
en rad särskilda bestämmelser, önskar t.ex.
arbetsgivaren före uppfyllandet av anspråket på
skälig ersättning nedlägga en patentansökan eller
ett beviljat patent måste han på arbetstagarens
begäran och kostnad överlåta rätten på honom.
Arbetsgivaren är befriad från skyldigheten att
patentskydda en tjänsteuppfinning om
"företagets berättigade intressen" så fordrar, men måste
trots detta i princip godkänna patenterbarheten
gentemot arbetstagaren. Vill han icke göra det
måste han söka patentskydd i hemlandet men
återta ansökningen efter kungörelse genom
Patentverket.
I en paragraf av lagförslaget skapas
befattningen "särskild rådgivare åt uppfinnare"
("Erfin-derberater"), vilken kan utses genom
överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare.
De skall särskilt hjälpa de anställda med att
formulera uppfinningsanmälningar samt på
begäran av parterna beräkna skäliga ersättningar.
Rådgivaren skall i första hand bistå de anställda
med alla frågor i samband med uppfinningar,
men de är tydligen icke menade som direkta
patenttekniska experter eller patentingenjörer i
företaget.
Lagens föreskrifter kan icke genom
överenskommelse i förväg sättas ur kraft till nackdel
för arbetstagaren.
Då lagen enligt motiveringen skall vara en
skyddslag till förmån för arbetstagaren, skall det
t.ex. icke vara tillåtet att genom
anställningskontrakt utvidga de uppfinningsområden, vilka får
tas i anspråk av arbetsgivaren, förlänga fristen
för övertagandet eller utesluta eller minska
anspråket på ersättning (dessa exempel ingår icke
i själva lagtexten). Bestämmelsen spelar en stor
roll i dagens debatt om lagen och har bl.a. tagits
upp av fackföreningarna.
Uppenbar oskälighet i överenskommelser och
bestämmande av ersättningar är ogiltiga. Liksom i
svenska lagen stadgas att om en arbetstagare
söker patent på en uppfinning inom sex
månader efter det anställningen slutats, skall
uppfinningen anses vara gjord under anställningstiden.
Alla tvister mellan parterna kan läggas fram
för en skiljenämnd. Nämndens uppgift är att
åstadkomma en förlikning dvs. icke själv träffa
ett avgörande. Nämnden är i motsats till Sverige
helt koncentrerad till Patentverket och
sammansatt av tre ledamöter. Ordföranden skall vara
lagkunnig och i domarvärv erfaren, de två
bi-sittarna skall vara sakkunniga på uppfinningens
tekniska område. På parternas begäran kan
nämnden utvidgas med en representant för
arbetsgivarna och en för arbetstagarna.
Nämndens beslut utgöres av ett
förlikningsförslag som fattas med röstmajoritet. Förslaget skall
motiveras. Göres ej skriftlig invändning inom en
månad anses förslaget vara godtaget.
Skiljeförfarandet anses ha varit utan framgång, om en
part ej tagit ställning till det, om han vägrat att
gå med på skiljedomsförfarande eller om han
har gjort skriftlig invändning inom föreskriven
frist. Förfarandet är kostnadsfritt.
Stämning vid domstol rörande tvist om
rättsförhållanden i denna lag kan först uttagas, när den
föregåtts av skiljedomsförfarande inför
nämnden. Undantag härifrån får göras, i huvudsak i
fem fall: när överenskommelse mellan parterna
redan finns, när sex månader gått utan att
skiljedomen slutförts, när arbetstagaren lämnat
företaget, om parterna överenskommit att utesluta
skiljedom inför nämnden samt ifall ett
förfarande skall inledas för preliminär fastställelse eller
kvarstad, i vilka sistnämnda fall parterna är i
behov av ett omedelbart avgörande genom
domstol.
Domstolsavgörande kan inom en månad
påkallas mot vissa av nämndens avgöranden om
fria uppfinningar, nämligen, när nämnden
fastsatt villkoren för övertagandet och när parterna
på grund av väsentligt ändrade omständigheter
önskar ändra villkoren. De för patenttvister
behöriga domstolarna skall ha domvärjo för
nämnda rättstrider. För arbetstagare i offentlig tjänst
gäller vissa avvikelser från föreskrifterna i det
föregående.
Uppfinningar, gjorda av högskoleprofessorer,
docenter och vetenskapliga assistenter i deras
egentliga arbete, är fria uppfinningar. Detta
undantag — soin är mera omfattande än enligt
svensk lag — motiverar den tyske lagstiftaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
