Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 2 oktober 1956 - De anställdas uppfinningar i Tyskland, av Fredrik Neumeyer - Cerns organisation och verksamhet, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 oktober 1956
823
med den akademiska undervisnings- och
forskningsfriheten.
Tysk statsrättspraxis känner varken
beredningar, tillkallade sakkunniga eller remissförfarandet
i svensk mening före utfärdandet av en lag. De
regeringsdepartement, vars referenter direkt
utarbetar en proposition, kallar i stället i viktiga
fall under hand intresserade organisationer och
neutrala experter för att framföra synpunkter.
I diskussionerna om föreliggande lag har det
tyska LO påstått att lagförslaget undanröjer
tidigare gällande garanti för ogiltigheten av i förväg
träffade avtalsbestämmelser till nackdel för
arbetstagaren ("Unabdingbarkeit") genom att helt
fria avtal tillåtes. Industrien hänvisar till att den
endast begränsas i vissa speciella avseenden.
Justitiedepartementet fäster stor vikt vid att
bibehålla detta principiella skydd för de anställda
som härledes ur den tyska kollektivavtalsrätten.
Industrin vänder sig för övrigt mot de två
speciallagar för skattelättnader för uppfinnare, vilka
emellertid vunnit laga kraft genom
förordningarna av 1951. Ett flertal argument anföres,
däribland att härigenom ingenjörerna i ett företag
på ett omotiverat sätt erhåller en
förmånsställning gentemot andra anställda, t.ex.
försäljnings-personalen. Missbruk påtalas i den form att
företag i maskopi med uppfinnaren lär använda
sådana skattelättnader till att täcka andra utgifter
inom företaget. Förhoppningen om
skattelättnader ökar vidare arbetstagarnas allmänna tendens
att vilja göra flera uppfinningar. I stället för
generella skatteavdrag genom myndigheterna synes
vissa industrier vilja själva frivilligt återbetala
viss vinst som de har haft av en uppfinning t.ex.
i form av årliga avslutningspremier.
Industrin riktar vidare stark kritik mot det
lagliga tvånget att söka patentskydd för alla
tjänsteuppfinningar, vilka övertas. Det talas om
en inflation av patent för övervägande obetydliga
uppfinningar och en oskälig belastning av
arbetsgivaren.
Cerns organisation och verksamhet. Den 29 september
1954 bildades Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire
(Tekn. T. 1953 s. 535, 1954 s. 43). I början av 1955 hade
alla medlemsstaterna ratificerat organisationens stadgar i
vilka vissa ekonomiska åtaganden ingår. Till slutet av 1956
är de deltagande länderna och deras bidrag till
organisationens budget som för 1955 slutade på 25 112 000 sfr:
Bidrag
Belgien ........................................................................................4,88
Danmark ....................................................................................2,48
Frankrike ..................................................................................23,84
Grekland ....................................................................................0,97
Holland ..........................................3,68
Italien ..........................................................................................10,20
Jugoslavien ................................................................................1,93
Norge ..........................................................................................1,79
Schweiz ......................................................................................3,71
Storbritannien ..........................................................................23,84
Sverige ........................................................................................4,98
Västtyskland ..............................................................................17,70
Enligt stadgarna skall organisationen verka för samarbete
mellan europeiska stater vid kärnforskning av rent
vetenskaplig, grundläggande karaktär. Den skall inte alls
befatta sig med arbeten för militära ändamål. Resultaten av
det inom den utförda experimentella och teoretiska arbetet
skall publiceras eller på annat sätt göras allmänt
tillgängliga. Organisationens grundläggande arbetsprogram är
konstruktion och drift av ett internationellt laboratorium
utrustat med två acceleratorer för kärnforskning;
ledning av internationellt samarbete vid studium av
teoretisk kärnfysik och kosmisk strålning, utbyte av
vetenskapsmän och upplysningar;
ordnande av avancerad utbildning av forskare;
samarbete med nationella forskningsinstitutioner och
rådgivning åt dessa.
Vid den praktiska utformningen av programmet har en
viss motsättning rått mellan de medlemsstater som ansett
att institutet endast skall vara ett apparatcentrum, dit man
förlägger sådan forskning som kräver större apparater,
och dem som ansett att institutet skall driva självständig,
"internationell" forskning. Med institutets nuvarande
styrelse och speciellt dess direktör holländaren C J Bakker
synes den förra synpunkten ha blivit den rådande.
Cerns styrelse består av högst två delegater från varje
medlemsstat. För att kunna fylla sin uppgift har styrelsen
bland sina medlemmar utsett ett arbetsutskott som kan
mötas mellan styrelsesammanträdena. Det består av
styrelsens ordförande, dess båda vice ordförande, två
medlemmar samt ordförandena i den vetenskapliga kommittén
och finanskommittén. Den vetenskapliga kommittén är en
rådgivande grupp som skall bistå styrelsen i vetenskapliga
frågor. Finanskommittén består av en representant från
varje medlemsstat.
Organisationens arbete leds av en verkställande direktör
som bistås av cheferna för de sex avdelningarna för
pro-tonsynkrotronen, cyklotronen, vetenskaplig och teknisk
servis, mark och byggnader, teoretiskt studium samt
administration. Avdelningen för kosmisk strålning leds nu av
verkställande direktören. De övriga sex har följande
underavdelningar:
Protonsynkrotronen: allmän planering, magnet,
högfrekvens, vakuum, reglering.
Vetenskaplig och teknisk servis: elektronik, konstruktion
och verkstäder, dimkammare, information.
Mark och byggnader: byggnad och underhåll, servis.
Teoretiskt studium: institutioner i Köpenhamn, Liverpool
och Uppsala.
Administration: ekonomi, personal, inköp.
Omkostnaderna var 1955 något över 18,8 Msfr. varigenom
ett överskott på litet mer än 6 Msfr. erhölls. Avdelningarna
förbrukade i runda tal:
Msfr.
Direktoratet med kosmisk strålning ................................0,66
Protonsynkrotronen ................................................................3,39
Synkrocyklotronen ....................................................................4,24
Vetenskaplig och teknisk servis ........................................1,13
Mark och byggnader................................................................7,96
Teoretiskt studium ...............................r. 0,39
Administration .....................................................1,07
Under de 15 månader (29 september 1954 till 31 december
1955), som Cerns första årsberättelse omfattar, har dess
arbete koncentrerats på konstruktionen av de två stora
acceleratorerna (Tekn. T. 1954 s. 620). Det praktiska
arbetet har omfattat studium av dessas princip, kontroll av
de tidigare beräknade dimensionerna, utarbetande av
materialspecifikationer, planering av byggnader m.m. Stora
framsteg har gjorts; man kan därför hoppas att
synkrocyklotronen blir färdig 1957 och protonsynkrotronen 1960.
Samtidigt har man studerat och provat de instrument
som behövs för experiment i acceleratorerna. En ovanligt
stor dubbel dimkammare har byggts, och program för
tillverkning och inköp av elektronikutrustning har utarbetats.
Avdelningen för teoretiskt studium med dess stab av ca
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
