Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 9 oktober 1956 - Nya metoder - Avgasning och modifiering av aluminium-kisellegeringar, av SHl - Stötplätering, av SHl - Aerotermopressor till gasturbiner, av Wll - Fumarsyra, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 oktober 1956
857
britannien har man emellertid funnit att om
avgasnings-medlet sätts till samtidigt med metalliskt natrium, avtar
smältans natriumhalt obetydligt snabbare än när
modifieringen utförs efter avgasningen.
Ett kombinerat avgasnings- och modifieringsförfarande,
kallat Modegas har därför utarbetats. Vid detta sätts
rea-gensen till i form av färdiga förpackningar i slutna
aluminiumbehållare, var och en tillräcklig för avgasning och
modifiering av ca 36 kg legering med 10—13 °/o Si. Den
exakta mängden beror på betingelserna vid smältningen
och gjutningen och måste därför utprovas. Detta
förfarande medför tydligen en betydande förenkling av arbetet
och sparar tid (A Logan i Light Metals april 1956 s. 122—
125; Metal Industry 13 jan. 1956 s. 27). SHl
Stötplätering. En enligt uppgift billig metod att plätera
små stålstycken med zink, mässing, kadmium eller tenn
kan användas för t.ex. spik, slangklämmor, låsbrickor,
kedjor, gångjärn, fjädrar, små stansade delar och
pulver-metallurgiskt framställda detaljer. Förfarandet har
till-lämpats i kommersiell skala i USA under flera år.
Arbetsstyckena rengörs först på samma sätt som före
elektrolytisk metallbeläggning och läggs sedan i en
hexa-gonal trumma med vågrät axel tillsammans med
pläte-ringsmetall i pulverform, ett slagmaterial och en lösning
av icke angiven sammansättning. Vid zinkplätering
trum-las chargen ca 45 min varvid metallpartiklarna slås fast
vid arbetsstyckena av slagmaterialet. Förfarandet kan
därför kallas stötplätering. Med zink lär man uppnå 98 °/o
utbyte av pläteringsmetallen. I vissa fall underlättas
pläteringen (särskilt med zink), om arbetsstyckena först
beläggs med ett tunt kopparskikt. På stål kan detta erhållas
genom doppning i kopparsulfatlösning.
En stor fördel hos metoden är att den fordrar mycket
liten manuell hantering av arbetsstyckena. Dessa kan
nämligen placeras i korgar, rymmande upp till 300 kg, och i
dem föras genom rengöringsprocessen till chargering i
trumman. När pläteringen är färdig töms satsen på en sikt
där slagmaterialet och vätskan skiljs från arbetsstyckena.
Dessa kan sedan kromateras och torkas. Den vid
pläteringen använda lösningen kastas, medan slagmaterialet
används på nytt.
Man kan plätera härdat stål, t.ex. fjädrar, utan risk för
väteförsprödning, och pulvermetallurgiskt tillverkade
delar kan pläteras utan att korrosion efteråt uppstår genom
absorberad elektrolyt. Den erforderliga utrustningen är
billig i jämförelse med den som behövs vid elektrolytisk
metallbeläggning eller varmförzinkning. Processen är enkel
och fordrar inte yrkesskicklig personal. Ingen analytisk
kontroll behövs, eftersom lösningen och metallpulvret
utnyttjas så långt att det är ekonomiskt att kasta resterna
(Metal Industry 24 febr. 1956 s. 153). SHl
Aerotermopressor till gasturbiner. Om man sprutar in
vatten i heta gaser som strömmar med hög hastighet och
leder strömmen genom en apparat, utformad ungefär som
ett expansionsmunstycke, kan man få en höjning av
trycket på gasen. Apparaten, som har benämnts
"aerotermopressor", synes kunna få användning bl.a. i
gasturbinaggregat för höjning av turbineffekten och minskning av
specifika bränsleförbrukningen.
Apparaten kan anslutas till avloppet från gasturbinen,
fig. 1, och verkar då på ett sätt liknande kondensorn till
en ångturbin. Man kan också sätta in aerotermopressorn
mellan brännkammaren och turbinen, varvid man kan öka
bränslebelastningen vid oförändrat luftflöde och samtidigt
få ett ökat gasflöde genom turbinen. I detta senare
alternativ kan man för att vinna ytterligare i effekt och
verkningsgrad koppla in en andra aerotermopressor efter
tur-binavloppet.
Enligt beräkningar får man redan för det enklaste fallet
med en aerotermopressor (fig. 1) en avsevärd minskning
av den specifika bränsleförbrukningen, fig. 2. Exempelvis
Fig. 1. Aerotermopressor kopplad till en gasturbins
gasavlopp.
får man för tryckförhållandet 4 i kompressorn vid
tryckförhållandet 1,2 över aerotermopressorn en minskning av
den specifika bränsleförbrukningen med 20 °/o och en lika
stor minskning av den specifika luftförbrukningen.
I jämförelse med en värmeväxlare för återvinning av
värme ur turbinens avgaser kan aerotermopressorn
sannolikt inte ge lika stor minskning av den specifika
bränsleförbrukningen. En olägenhet kan det även vara att den
kräver vatten för sin drift. Å andra sidan ger
aerotermopressorn en minskning av specifika luftförbrukningen, dvs.
en ökning av turbineffekten, under det att värmeväxlaren
på grund av tryckförluster ger en liten minskning av
effekten. Vidare kräver aerotermopressorn mycket mindre
utrymme än en värmeväxlare och är av enklare
konstruktion (A H Shapiro i Engineer 18 maj 1956 s. 517—518).
Wll
Fiunarsyra. Maleinsyra och fumarsyra har båda
formeln HOOCCH : CHCOOH; de är cis-transisomerer, den
förra cisformen med närbelägna karboxylgrupper, den
senare transformen med karboxylgrupperna relativt långt
från varandra. Medan maleinsyra är lättlöslig i vatten,
starkt korrosiv och giftig, är fumarsyran ganska svårlöslig,
relativt litet korrosiv och ogiftig. Den senare förekommer
i många växter och svampar. I USA tillverkas den
industriellt genom en jäsningsprocess.
Fig. 2. Relativ specifik bränsleförbrukning vid användning
av aerotermopressor, e aerotermopressorns
tryckförhållande; gastemperatur före turbinen 815°C, kompressor- och
turbinverkningsgrader 85 °!o, tryckförlust mellan
kompressor och turbin 5 °/o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
