- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
870

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 16 oktober 1956 - Ingenjören och brandskyddet, av Ragnar Götherström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

870

’ TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 7. Ineffektivt skydd i höghus genom balkonger.

erfarenheter från utlandet är mycket
ogynnsamma i detta hänseende, fig. 7. Ett effektivt
brandskydd måste ju när det gäller människoliv ej
nöja sig med att man tror något utan man måste
söka förvissa sig om att det är riktigt vad man
tror. Det har därför vid Statens Provningsanstalt
gjorts prov för att utröna, om den tilltänkta och
delvis även praktiserade balkongkonstruktionen
verkligen kan skydda de inneboende, om
trapp-vägen är stängd av eld eller rök.

Likaledes har det gjorts utredningar och prov
för att utröna hur höghusens trappor och
hisstrummor bäst skall kunna befrias från rök i
händelse av brand.

Skorstenar

Att de nuvarande murade skorstenarna har sina
brister ur ren konstruktionssynpunkt, särskilt
på grund av murarnas slarv vid ackordsarbete,
torde väl vara ganska klart. Omfattande försök
och utredningar pågår för att få fram bättre
skorstenskonstruktioner.

Att betong ej lämpar sig för skorstenspipor till
värmeledningspannor fick vi ju noggrant erfara
under världskrigets vedeldningsperiod. Att
skydda betongskorstenarna genom att göra själva
eldröret av glaserade lerrör, som omges av
glasulls- eller stenullsisolering, vilken i sin tur
omgivs med betong, är ju ej heller lämpligt, då
ler-rören ej tål den höga temperaturen. Omfattande
prov har visat, att det vid soteld kan uppstå
temperaturer över 1 000°C inne i skorstenen (Tekn.
T. 1950 s. 283).

För villor och småhus synes man lyckats bra
med fabriksmässigt tillverkade skorstensele-

ment, vars apterande ej fordrar murare. Ett
tegelbruk har gjort lyckade experiment och även
uppfört en del skorstenar med ett inre
eldrör av specialgjort eldfast tegel, som förses med
glasullsisolering, kring vilken sedan muras
vanligt tegel. Det inre eldröret kan där vid stark
värme fritt röra sig utan att själva skorstensstocken
påverkas.

Inom industrin måste man ju alltjämt i vissa
fall använda plåtskorstenar, men dessa måste
regelbundet överses och målas eller lackeras för att
ej rosta sönder.

Vad gäller uppvärmningsanordningar må
särskilt erinras om att provisoriska eldstäder under
kalla vintrar ofta utförts på det mest
brandfarliga sätt, fig. 8. Alla sådana provisoriska
anordningar, vartill den nämnda olyckliga
asfaltkokaren måste räknas, måste självfallet noga
övervakas och helst undvikas.

Lantgårdar

Genom lantbrukets fortgående mekanisering
har lantgårdarnas ekonomibyggnader alltmer
börjat likna småindustrins. Brandsäkerheten
inom större djurstallar är även en allvarlig
djurskyddsfråga. Det viktigaste problemet synes här
vara att vid nybyggnader få bort de höga
brand-farliga logarna uppe över stallarna eller att
mellan loge och stall få en brandsäker avskillnad,
så att djuren vid eldsvåda på logen kan räddas.

Fartyg

Att fartygskonstruktörer, skeppsvarvens
driftingenjörer och de större fartygens maskiningen-

Fig. 8.
Mycket eldfarlig
provisorisk
eldstad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:25:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0890.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free