Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 16 oktober 1956 - Fördelning av beskickningen i masugnar, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 oktober 1956
875
Fördelning av beskickningen
i masugnar
669.162.215.2
Det är väl känt att beskickningen i en masugn inte bildar
en horisontell, plan yta i pipan och att den inte sjunker
jämnt i denna. När en blandning av malm, kalksten, koks
m. m. med varierande kornstorlek tippas sker en viss
separering av godset så att grövre stycken rullar ned, medan
finare partiklar stannar nära tippstället. När man beskickar
en masugn är det viktigt att detta sker så att beskickningen
får en jämn gasgenomsläpplighet. För att masugnen skall
fungera så ekonomiskt som möjligt måste nämligen
gasströmmen i den fördelas jämnt på en horisoltalsektion.
Gängse beskickningsmetoder
Släpps beskickningen centralt i en konisk tratt med
klocka genom höjning av den senare (fig. 1 t.v.), bildar den
en konisk hög som är lägst vid pipans vägg. De finaste
partiklarna i beskickningen bildar en kärna i pipans centrum
och hindrar gasströmmen avsevärt. Denna metod torde
numera ha övergivits.
Om klockan sänks i stället för höjs (fig. 1 i mitten), blir
beskickningen högst nära pipans vägg och minst
genomsläpplig där. Skillnaden i genomsläpplighet blir dock
mindre än i förra fallet därför att utspridningsytan är större.
Masugnar med denna typ av uppsättningsmål (Parrys kon)
är mycket vanliga. Oftast har de en övre mindre klocka och
nedre större vilka sänks efter varandra vid insättningen.
Vid en liknande anordning (fig. 1 t.h.), styrs
beskickningen av en konisk, koncentrisk ring. De grövre
partiklarna faller då delvis mot pipans centrum, delvis mot dess
sidor, medan de finare stannar i en koncentrisk ring
mellan centrum och vägg. Denna typ används särskilt i
kombination med dubbel kon.
Vid en svensk konstruktion enligt Charleville (fig. 2 t.v.),
används en fast tratt, en fast central kon och en rörlig
ring med koniskt tvärsnitt. En annan svensk konstruktion
enligt Tholander (fig. 2 t.h.) har en fast yttre tratt och
skärm och en rörlig inre tratt och klocka. Med dessa
anordningar faller relativt mera av det finare materialet i en
yttre ring och relativt mindre av det grövre i en inre ring.
Bland andra apparater för jämn insättning kan nämnas
det roterande uppsättningsmålet enligt Mc Kee, som
används på många moderna masugnar. Det har överst en
eliptisk tratt, i vilken beskickningen töms, och därunder
en roterande tratt med liten klocka. Denna apparat ger
en mycket jämn fördelning av materialet på den undre
stora klockan. När denna sänks och beskickningen töms i
Fig. 1. Insättningsmetoder, beskickningen t.v. mot centrum,
i mitten mot väggen och t.h. i mellanzon.
k
Fig. 2. Svenska uppsättningsmål, t.v. enligt Charleville, t.h.
enligt Tholander.
Fig. 3. Uppsättningsmål för selektiv insättning mot väggen
(vänstra sektionen) och mot centrum (högra sektionen);
A, B och C klockor, manövrerade med de hydrauliska
cylindrarna, X, Y och Z.
pipan, lägger sig materialet emellertid enligt fig. 1 i mitten
eller i bästa fall enligt fig. 1 t.h. En separering av
materialet i större och mindre stycken är då oundviklig.
Nya insättningsapparater
Fastän Mc Kees apparat utan tvivel ger bättre
insättning än tidigare nämnda typer, är den fördelning av
materialet som den ger inte tillfredsställande. Av största vikt
är nämligen att beskickningen har en jämn
genomsläpplighet för gas i ett horisontellt snitt genom pipan under
den stora klockan. Detta har i viss mån uppnåtts genom
Charlevilles och Tholanders apparater.
För att beskickningens gasgenomsläpplighet skall bli jämn
fordras att gasströmmen bromsas på vissa ställen och
dess passage underlättas på andra. Man kan därför uppnå
bättre insättning genom att utföra den selektivt, dvs.
omväxlande i centrum (fig. 1 t.v.) och mot väggen (fig. 1 i
mitten) eller i centrum, mot väggen och i en mellanzon
(fig. 1 t.h.). Det förra kan anses tillräckligt för masugnar
med liten toppdiameter, det senare fordras för masugnar
med stor toppdiameter.
Selektiv insättning kan utföras enligt dessa båda
principer med två svenska konstruktioner vid vilka två
relativt små klockor används i stället för den gängse stora
klockan. Apparaternas översta del är utförd i princip enligt
Mc Kee. Med en övre klocka A (fig. 3 och 4) töms
beskickningen på vanligt sätt i en undre tratt som sluts med en
klocka B.
Under den nedre tratten finns vid den enklare typen (fig.
3) en skärm i form av en stympad kon med cylindrisk
underdel. Dess öppning kan slutas med den understa kloc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
