Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 16 oktober 1956 - Nya metoder - Flytpulverförbränning på vanderrost, av Wll - Tillverkning av matriser för sänksmidning, av SHl - Andras erfarenheter - Varför bor ökar ståls härdbarhet, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 oktober 1956
881
Fig. 1. Eldstad till 170 m*
ångpanna; 1 och 2 eldfasta plattor,
3—8 primärluftzoner, 9—10
förbränningsrum, 11 luftinblåsning, 12
bränsleinkastare, 13—1A
sekundär-luftrör, 15 askuttag för återföring
av aska, 16 bränsleintag.
Flytpiilverförbränning på vanderrost. I avsikt att få en
driftsäker och lättskött eldningsapparat, främst för billig
bränslestybb, har man i Frankrike byggt en vanderrost
kombinerad med anordningar för flytpiilverförbränning.
Eldningsapparaturen, som givits namnet "Ignifluid", fig. 1,
består av en vanderrost av speciellt utförande med en
horisontal del och en något lutande del med maximalt 18°
lutning.
Bränslet som kan utgöras av stybb med 0—10 mm
storlek och med mycket varierande mängder fukt, aska och
flyktiga ämnen tillförs på eldstadens framsida ovanför
rosten och kastas in på denna. Rosten upptar endast en
mindre del av eldstadens bredd, och den övriga delen av
eldstadsbottnen täcks av eldfasta plattor, på vilka man
för hand fyllt på ett skikt av bränslet, vilket i stort sett
inte deltar i förbränningen men skyddar bottnen och
eldstadsväggarna mot för hög temperatur.
Primärluft tillförs pulserande under rosten, och dess
tryck som är 150—175 mm vattenpelare i zon 3 (fig. 1),
sjunker successivt till ca 30 mm i zonerna 7—8 i samma
mån som bränsleskiktets tjocklek minskas. I den
flyt-pulverbädd, som bildas på rosten, kan temperaturen
variera mellan 1 000 och 1 200°C. De slaggklumpar som
bildas transporteras bort av rostbandet och slutförbränns
med luft från ett särskilt munstycke 11, så att mängden
brännbart i slaggen blir högst 5 °/o. För
huvudförbränningen tillförs sekundärluft genom ett antal rör i eldstadens
sidväggar.
Eldningssystemet beräknas kunna användas för
ångpannor ner till ca 3 t/h och upp till ca 350 t/h (Albert Gödel
i Mémoire de la Sociéte des Ingénieurs civils de France
nov.—dec. 1955 s. 476—492 och Power juli 1956 s. 86—88,
186). Wll
Tillverkning av matriser för sänksmidning. För att
erhålla sänksmidda detaljer, t.ex. koniska kugghjul, med
så noggranna dimensioner att efterföljande bearbetning
kan undvaras måste man använda" matriser, framställda
med mycket små toleranser. De blir dyra och deras
tillverkning fordrar mycket stor yrkesskicklighet. Det finns
nämligen inga specialmaskiner för detta ändamål, och det
är därför nödvändigt att för hand finbearbeta t.ex.
matriser för koniska kugghjul.
Man lär emellertid numera kunna finbearbeta matriserna
enligt en relativt enkel metod som inte fordrar
yrkesskicklig personal. Den grovbearbetade matrisen dras över med
en syrafast lack och en modell av den detalj som skall
tillverkas pressas ned i den med sådant tryck att lacken
förstörs på de ställen där modell och matris gör kontakt.
Den förra tas sedan bort, och den senare behandlas med
en syra som angriper materialet på de ställen där det inte
skyddas av lacken. Efter rengöring av matrisen upprepas
proceduren tills modell och matris ligger an mot varandra
överallt (Engineers’ Digest maj 1956 s. 174). SHl
Andras erfarenheter
Varför bor ökar ståls härdbarliet. Då tillgången på
vissa legeringsmetaller som ökar ståls härdbarhet är
begränsad, har man under de senaste 20 åren med växande
energi undersökt möjligheterna att öka härdbarheten
genom tillsats av bor (Tekn. T. 1949 s. 115; 1952 s. 457, 1010).
Borstål blir också billigare än andra legerade stål med
samma härdbarhet.
Stålet får troligen de bästa egenskaperna vid bara 0,003—
0,008 % B. Bortillsatsens verkan avtar med stigande
kolhalt och blir praktiskt taget ingen för stål med eutektisk
sammansättning, dvs. med 0,83 °/o C. Borstål håller därför
i allmänhet inte mer än 0,3 °/o C, men användbara
resultat har enligt uppgift erhållits även vid en halt av 0,6—
0,7 % C.
Man anser emellertid att bor ökar ett ståls
anlöpnings-sprödhet. I grova sektioner, som inte blir genomhärdade,
blir ett borståls kärna mindre seg än ett borfritt ståls. Bor
sänker också den temperatur vid vilken stålets kornstorlek
börjar tillta.
Vid tillräckligt hög temperatur består ett stål av austenit,
dvs. av en fast lösning av kol i y-järn. Sänks stålets
temperatur så sakta att jämvikt upprätthålls, börjar y-järn
övergå till <*-järn vid en viss temperatur Ara. Har stålet
undereutektisk sammansättning, bildas först ferrit, som är
en fast lösning av kol i a-järn. Då emellertid kols
löslighet i a-järn är bara 0,025 %> mot 0,80 °/o i y-järn, stiger
kolhalten i den återstående austeniten tills den når den
eutektiska 0,83 °/o C, varvid austeniten övergår till perlit
som är en blandning av ferrit och cementit Fe3G.
Ett ståls härdbarhet beror på hur snabbt det måste kylas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
