Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 23 oktober 1956 - Dammätningar i silikosförebyggande syfte, av Axel Ahlmark och Harry Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 oktober 1956
891
Fig. 1. Dämning
vid
planhuggning av
granitblock med [-tryckluftsverk-tyg;-]
{+tryckluftsverk-
tyg;+} dammprov
tagna var 30:e
sekund under
pågående
huggning.
Tabell 3. Bestämning av medeldammtal vid tillverkning
av kantsten
Arbetsmoment
Dammtal
(a)
Arbetstid
(b)
h
[-"Partikeltimmar"-]
{+"Partikel-
timmar"+}
(a X b)
Planhuggning ........... 270 3 810
Pontning och kantmejsling 94 3 282
övriga arbeten .......... 4 2 8
Totalt 138 8 1 100
ten i lungorna eller bukhålan. Vid det senare
förfaringssättet kan man redan inom några månader iaktta en
reaktion i vävnaderna, som kan tjäna till ledning för
bedömandet. Några sådana metoder är för närvarande föremål för
metodologiska undersökningar bl.a. i vårt land.
En indirekt bedömning av dammhalten i luften på en
arbetsplats genom att bestämma den hos arbetarna
utsöndrade mängden kiselsyra i urinen har diskuterats av
bl.a. King och McGeorge4 samt Gohr och Bönninger5.
Preliminära undersökningar av Ahlmark och Bäcklund i detta
svfte har visat att kiselsyrautsöndringen hos människan
är i stor utsträckning beroende av en mängd andra
faktorer än inandat damm. såsom kiselsyrahalten i
dricksvattnet och andra dietfaktorer, t.ex. pilsnerförtäring, och
metoden kan åtminstone i sin nuvarande utformning ej
rekommenderas.
Provtagning
På de allra flesta arbetsplatser varierar dammhalten i
arbetarens andningszon väsentligt, fig. 1. Provtagningen
har här skett momentant (bråkdelen av sekund) och med
2,5 cm3 luft för varje prov. Även om en del av
variationerna kan hänföras till dammätningsinstrumentets
normala spridning, måste fluktuationerna i dammhalten i
luften vara mycket stora.
Förutom dessa momentana variationer har man att ta
hänsyn till sådana ändringar av dammhalten på
arbetsplatsen som kan äga rum från timme till timme. Dessa
variationer är nämligen ofta mycket stora, vilket bl.a.
instruktivt visats av Sjöqvist8 i en undersökning från
Lais-vall-gruvan i Lappland, fig. 2. Dammhalten ökar i stort
sett under dagen för att vid det andra skiftets slut på
natten ligga 4—5 gånger så högt som vid morgonskiftets
början. Genom att dammhalten varierar kraftigt från tid
till annan kräver en möjligast säker bedömning av
dammexpositionen för en arbetare ett icke ringa antal analyser
av luftprov eller att tillräckligt stora luftmängder
undersöks tillräckligt ofta. Först då dammkoncentrationen
analyserats vid varje enskilt arbetsmoment och man
registrerat den genomsnittliga tid, som resp. arbetsmoment
omfattar, kan "medeldammtalet" under arbetsdagen
beräknas. Dammtal anges med impingermetoden i miljoner
partiklar per kubikfot (MPPCF).
Som exempel kan anföras några beräkningar, som
grundats på en av folkhälsoinstitutet utförd undersökning i
granitindustrin i Bohuslän7. Medeldammtalet under en
arbetsdag har kalkylerats för en stenarbetare sysselsatt med
tillverkning av kantsten med hjälp av bl.a. tryckluftdrivna
verktyg, tabell 3. Arbetet utfördes i treväggiga skjul med
tak, där dammbekämpande åtgärder ej vidtagits.
Ändrade fukt-, temperatur- och ventilationsförhållanden
kan lätt inverka på dammhalten i luften, varför
mätningsresultat från den ena dagen till den andra kan visa
betydande olikheter. Man måste därför ofta söka erhålla en
uppfattning om den genomsnittliga dammexpositionen
under en längre tid. Det är också viktigt att det råder så
normala damningsförhållanden som möjligt när man utför
mätningarna.
Provtagaren måste äga god kännedom om arbets- och
lokalförhållanden och genom samtal med såväl
arbetsledning som arbetare bilda sig en uppfattning om på vad
och skilda dammbekämpande åtgärder icke bara kan ändra
dammets kvantitet utan även partikelstorleksfördelningen.
Mejsling för hand vid stenbearbetning bildar sålunda t.ex.
ett helt annat damm än om mejslingen utföres med
moderna tryckluftverktyg. Vid lokal dammutsugning
ventileras de finaste partiklarna lättare bort än de grövre; de
sistnämnda slås å andra sidan bättre ned vid
vattensprejning eller vattenbegjutning.
Dammets kvartshalt
I detta sammanhang skall också framhållas analys av
kvartshalten i det svävande dammet. Ett flertal metoder
finns publicerade för bestämning av kvartshalten i
partikelfraktionerna < 5 jx. Böntgendiffraktionsundersökning
lämpar sig ofta väl för pulver av denna storleksordning
och användes därför för yrkeshygieniska
dammundersökningar i vårt land3.
För bestämning av dammets farlighetsgrad har man
vidare en del biologiska metoder, vilkas värde det
visserligen ännu är för tidigt att yttra sig om, men som
sannolikt i framtiden kommer att få allt större användning. Det
gäller vissa djurexperimentella prov på ett damms
silikos-producerande förmåga, vilka kan utföras antingen genom
att låta djur inandas dammet och därefter undersöka deras
lungor eller genom att införa dammet uppslammat i vat-
Fig. 2. Dammhalt på en matplats i Laisvall-gruvan enligt
mätning med tyndallometer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
