Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 23 oktober 1956 - Dammätningar i silikosförebyggande syfte, av Axel Ahlmark och Harry Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
892
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Antal silikosfall i relation till dammkoncentrationen
i amerikanska metallgruvor8.
sätt arbetet utföres även när det icke är föremål för
analys. Särskilt vid sådana arbeten där någon form av
andningsskydd temporärt kommer till användning måste
prov-tagaren söka förvissa sig om att han får riktiga uppgifter;
erfarenheten visar nämligen att man från såväl
arbetslednings som arbetstagares sida ofta har svårt att lämna
exakta uppgifter härom; ifrån bägge håll kan man ha
anledning att lämna data, som — oavsiktligt eller icke — ger en
något felaktig uppfattning i ena eller andra riktningen.
Ibland kan det emellertid — trots en ingående analys av
arbetsrutinen — icke vara möjligt att vid ett enda tillfälle
eller ens under flera dagars mätningar få en
representativ bild av de genomsnittliga dammförhållandena.
Särskilt på sådana platser där väderleksförhållandena spelar
en större roll — t.ex. vid arbetsprocesser som helt eller
delvis sker utomhus — kan det därför vara nödvändigt
att mätningarna upprepas efter en tid för att man skall
få en möjligast säker grund för bedömningen av
silikos-risken.
Som exempel härpå kan anföras några dammtal enligt
Gerhardsson och öhman från tre stenkrossar i
stockholmstrakten, tabell 4. Mätningarna har under i övrigt lika
förhållanden utförts såväl sommar- som vintertid. Att värdena
skiljer så mycket torde i huvudsak bero på att godset
vintertid varit bemängt med snö och att produktionen av
krossat material under sommartid varit högre. Vid
sorteringsverken var vattenbegjutningen avstängd vintertid.
Fig. 4. Frekvensen av
silikosfall i relation till
total dammexposition bland
underjordsarbetare 1920
—1950 i sydafrikanska
guldgruvor0; anställning
börjad: A 1920—1930, o
1925—1930, ’ □ 1930—
1935, + 1935—1940, •
1940—1945, x 1945—1950.
Tabell 4. Dammtal vid vissa arbetsmoment vid stenkrossar
sommar- och vintertid. Talen grundas på 1—14 analyser
vid varje mätningstillfälle, genomsnittligt 6 analyser
Kross 1 Kross 2 Kross 3
Vin- Som- Vin- Som- Vin-
Som-ter mar ter mar ter mar
Grovkross ........ 34 81 39 63 42 100
Mellankross ...... 33 69 63 140 47 230
Sorteringsverk ____ 29 21 52 46 49 32
Bedömning av silikosrisk
ur dammbestämningar
Det finns ett stort antal undersökningar, vid
vilka man jämfört silikosfrekvensen med
dammhalten i luften och expositionstiden. Exempelvis
har Dreessen och medarbetare8 undersökt
hälsotillstånd och arbetsförhållanden i amerikanska
metallgruvor (andra fyndigheter än järnmalm),
fig. 3. Man fann att frekvensen silikosfall ökar
både med tilltagande expositionstid och med
tilltagande dammhalt i luften på arbetsplatserna.
En utredning av Hatch9 från sydafrikanska
gruvor visar i stort sett samma förhållande, fig. 4.
Silikosfrekvensen är nära relaterad till den totalt
inandade dammängden.
Motsvarande undersökningar har, såvitt vi vet,
icke utförts i vårt land. Att sådana
undersökningar komme till stånd vore emellertid
synnerligen önskvärt med hänsyn till att de utländska
erfarenheterna av olika anledningar icke alltid
är överförbara på den inhemska industrin. Vid
de mätningar, som företagits vid Institutet för
Folkhälsan under de senaste åren, har vi kommit
i kontakt med arbetsplatser, där silikosfall
nyligen inträffat, och ställen, där sådana fall icke
inträffat. Vårt material är emellertid icke
tillräckligt omfattande för att tillåta några
bestämda slutsatser angående förhållandet mellan
sili-kosfrekvens och dammexposition.
Undersökningarna har dock visat samma tendens som i
utlandet. Sålunda har vi funnit, att arbetare i ett
gjuteri med ett uppskattat genomsnittligt
dammtal på 70 (Impinger) fått silikos, under det att
rensare, som i ett annat gjuteri varit utsatta för
ett motsvarande dammtal på 20, under i övrigt
likartade betingelser på samma tid ej ådragit sig
sjukdomen.
Det är en stor skillnad i silikosrisk för arbetare
i stål- och tackjärnsgjuterier. Denna skillnad
kan åtminstone delvis förklaras av den mycket
Tabell 5. Svävande dammets f< 5 fx) kvartshalt i stål- och
tackjärnsgjuterier; varje medelvärde grundat på 3—15
prov
Formsandberedning Gjuteri Renseri
Min. Max. Medel Min. Max. Medel Min. Max. Medel
°/o »/o °/« °/o °/o °/« °/o °/o "/o
Stålgjuteri 23 74 53 10 55 28 14 62 32
Tackjärns-
gjuteri < 5 14 8 < 5 21 7 6 43 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
