Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 23 oktober 1956 - Storbritanniens energiförsörjning, föredrag av G H Daniel, sammandrag av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 oktober 1956
897
Storbritanniens
energiförsörjning
620.9(42)
Storbritanniens energiförsörjning 1955 motsvarade ca
250 Mt stenkol. Energi motsvarande 9 Mt stenkol användes
dessutom för bunkring av fartyg, och 23 Mt kol
exporterades. Den totala energiförbrukningen i Storbritannien är
den tredje i ordningen i världen efter USA och
Sovjetunionen. Konsumtionen per invånare motsvarar 5 t/år
stenkol. Storbritannien kommer där som tredje nation i
världen efter USA och Kanada. Sverige kommer som
fjärde nation.
En fjärdedel av bränslena används för uppvärmning av
bostäder, resten åtgår huvudsakligen inom industrin. I
den lätta industrin, i jordbruket och inom kontor används
mindre än tre ekvivalenta stenkolston per anställd. Inom
transportindustrierna, gruvorna och stenbrotten förbrukas
ca 17 t/år kol pr arbetare; inom tegel-, cement-, kemi- och
icke-järnmetallindustrin är förbrukningen över 20 t och
i järn- och stålindustrin motsvarar den 60 t per arbetare
och år.
Samband nationalinkomst—energiförbrukning
Sedan 1945 har energiförbrukningen i Storbritannien ökat
med 2,8 °/o per år. Man har funnit en stark parallellism
mellan bränslekonsumtion och nationalinkomst under de
senaste hundra åren. Bränsleförbrukningen stiger dock
långsammare än nationalinkomsten. Under decenniet 1945
—1954 ökade bränslekonsumtionen ungefär 0,75 °/o för
varje procents ökning av nationalinkomsten.
För den höga korrelationen mellan energiförbrukning och
nationalinkomst sedan 1945 är försvarsindustrin,
oljeraffineringen och atomenergiprogrammet huvudsakligast
ansvariga. Exportexpansionen har också till huvudsaklig del
kunnat hänföras till produkter som är mycket
energikrä-vande. Allt detta har stimulerat energiförbrukningen.
Att trots detta energiförbrukningen icke stigit kraftigare
beror på förbättringar i utnyttjandet av energiinnehållet i
bränslena. Under de senaste trettio åren har mängden kol
som bränns i ursprungligt tillstånd minskat, under det att
den mängd som omvandlas till gas och koks har ökat med
50 °/o och den del som slutligen a’nvänds i form av
elektricitet har ungefär åttafaldigats. Utvecklingen inom
ångkrafttekniken har varit mest slående. Här har den
genomsnittliga kolkonsumtionen per kWh sedan 1924
minskat nära 40 °/o.
Talesmän för den brittiska regeringen har uttalat sin
förvissning om att det skall bli möjligt att fördubbla
levnadsstandarden i Storbritannien inom 25 år. På grund av
befolkningens tillväxt kräver detta en ökning av 3 %/år
av nationalinkomsten. Den produktiva delen av
befolkningen kommer att öka med 4,6 °/o/år. För att uppnå en
ökning av 3 °/o/år i nationalinkomst måste därför ökningen
i produktivitet, mätt som produktion per arbetare,
motsvara ungefär 2,8 °/o/år. Detta stämmer väl med den ökning
i produktiviteten som man observerat mellan 1948 och 1954
om man undantar recessionsåret 1952. Det är dock att
märka att siffran är mycket högre än genomsnittet över
perioderna 1870—1913 och 1920—1938.
Skall man från dessa spekulationer över produktivitet
och totalproduktion och nationalinkomst söka dra några
slutsatser om den framtida bränslekonsumtionen, måste
man söka förutsäga relationstalet mellan energiökning och
ökning i nationalinkomst. Eftersom man knappast kan
Sammandrag av föredrag av G H Daniel i Institution of Production
Engineers i London den 15 december 1955.
förutsätta, att de faktorer som så starkt stimulerat
energiförbrukningen under 1945—1954 kommer att göra sig lika
starkt gällande inom nästa tioårsperiod bör man måhända
sätta detta relationstal till 0,6—0,7. Detta stämmer rätt väl
med observerade förhållanden 1954 och 1955.
Mekanisering och bränsleutnyttjning
Mekaniseringen och automatiseringen kommer att kräva
större andel av elektrisk energi genom att man kommer
att få ett större antal direkt motordrivna processer.
Samtidigt måste dock observeras att automatiseringens
huvudelement, de elektroniska delarna eller
regleringsapparaterna, icke i sig själva är särskilt energikonsumerande.
Automatiseringen kommer att medföra en ökad
avverkningshastighet hos verktygsmaskiner och därmed kräva större
drivenheter för dessa maskiner. Samtidigt kommer dock
produktionen per maskin att öka i hög grad genom att
omställningstider och bearbetningstider kan göras kortare.
Automatiseringen kommer också att minska
utrymmesbehovet i fabrikerna, minska behovet av belysning och
minska kassationsprocenten. Man kan därför med relativt
stor säkerhet förutsäga att en fortgående automatisering
och mekanisering av särskilt den mekaniska industrin
kommer att medföra lägre bränsleförbrukning per
producerad enhet.
En stor del av bränslet i Storbritannien används
fortfarande ineffektivt. För närvarande installeras emellertid
bättre uppvärmningsanordningar i bostadshus till ett
antal av ca 1 miljon per år. Detta kommer att medföra
betydande besparingar inom förbrukningen för
bostadsuppvärmning. Vidare har man att vänta relativt stora
besparingar inom kolgruvorna, genom mera effektiv användning
av elektricitet, liksom inom transportväsendet.
På den genererande sidan torde återstående vinningar i
effektivitet icke tillnärmelsevis vara så stora som vad som
redan vunnits. En helt ny form för invertering av kemisk
energi i bränslen till elektrisk energi skulle här kunna
åstadkomma en ändring, t.ex. om man lyckades realisera
bränsleelementet. Man ser emellertid icke nu någon
omedelbar möjlighet att ekonomiskt utnyttja denna metod för
framställning av elektricitet ur kol (Tekn. T. 1956 s. 617).
Om man på denna grund som korrelationstal mellan
energiförbrukning och nationalinkomst väljer den lägre
siffran 0,6 så skulle energiförsörjningen 1985 för
Storbritannien sammantaget kräva över 400 milj. ekvivalenta
stenkolston.
Kol, olja och elektricitet
I Storbritannien liksom i Sverige vinner oljan på kolets
bekostnad. I de flesta tillämpningar kan de två
bränslesorterna ersätta varandra. I de flesta industriella
tillämpningar kan ett ton brännolja få kosta lika mycket som
1,5—3 t kol om man tar hänsyn till såväl skillnaden i
värmevärde som den mera flexibla användningen av olja
samt besparingen i arbetstid.
Under de senaste åren har oljepriset varit fallande och
priset på olja har i förhållande till priset på kol fallit med
ungefär 1,5 °/o/år. Den inhemska oljekonsumtionen i
Storbritannien växer ungefär med 20 %>/år.
På samma sätt som oljan håller på att manövrera ut kolet
så håller elektriciteten på att överta en hel mängd av de
traditionella områdena för bränngas. Särskilt bidragande
till detta har varit det stadiga fallet i priset på elektricitet
relativt andra varor och tjänster. I början på 1900-talet
kunde man för lönen för en timmes arbete i industrin
endast köpa ca 2 kWh elektricitet. Nu kan man köpa
30 kWh.
Energiförbrukning inom industrin
Bland energiförbrukarna har den mekaniska och kemiska
industrin lämnat det största bidraget till den ökade
natio-nalproduktionen. Mellan 1948 och 1954 har de övriga
grenarna av näringslivet, t.ex. transport och byggnadsindu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
