Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 23 oktober 1956 - Storbritanniens energiförsörjning, föredrag av G H Daniel, sammandrag av GAH - Avloppsvattenfrågan i kronor, av WS - Konstfibertillverkningen i Storbritannien, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
898
TEKNISK TIDSKRIFT
stri, bränsle och energiindustrierna och distribution, vuxit
med ca 2 %>/år. Om denna ökning fortsätter i samma takt
måste de övriga industrigrenarna växa med 350 °/o om
den antagna totala tillväxten i nationalinkomst under nästa
tjugofemårsperiod skall uppnås.
För industrierna kan man iaktta ett nära samband
mellan energiförbrukningen och produktionen om man
undantar järn och stål. Energikonsumtionsindex har då varit
proportionellt mot produktionsindex upphöjt till 0,65 och
om detta fortsätter att gälla kommer den industriella
bränslekonsumtionen undantagande järn och stål att växa
från 67,5 Mt kol under 1954 till 95 Mt under 1965, 122 Mt
1975 och 152 Mt 1985.
Genom liknande beräkningar för övriga grenar av
industrin, jordbruk samt för hushåll och transporter kommer
man fram till att den totala energiförbrukningen i
Storbritannien skulle växa från motsvarande 253,6 Mt stenkol
1954 till ca 440 Mt 1985 enligt följande:
Energiförbrukning
ekvivalenta Mt stenkol
1954 1965 1975 1985
Jordbruk ................... 2,8 4 6 7
Järn och stål ............... 32,5 44 54 64
Fabriker .................... 67,6 95 122 152
Gruvor ..................... 11,4 8 7 7
Raffinaderier ............... 3,3 5 7 /
Summa industrier 117,6 156 196 237
Järnvägar .................. 15,0 11,5 8 7
övrig transport ............ 17,3 23,5 28 31
Hushåll .................... 65,3 73 83 94
övrigt ...................... 29,4 38 48 60
Summa inom landet 244,6 302 363 429
Utländsk bunkring ......... 9,0 9,5 10 10,5
Totalt 253,6 311 373 439,5
Elförbrukningen kommer givetvis att växa snabbare än
den totala energiförbrukningen, och man förutser att
konsumtionen kommer att öka från 63 000 MkWh 1954 till
över 300 000 MkWh 1985.
Också oljeförbrukningen torde växa snabbare än
energiförbrukningen på det hela taget, från 22,2 Mt olja 1954 till
91 Mt 1985.
Energireserver
Man har uppskattat Storbritanniens kolreserver till ca
170 000 Mt eller över 700 gånger den nuvarande årliga
brytningsmängden. Emellertid blir kolet allt svårare att
komma åt och av allt lägre kvalitet. År 1924 hade gruvorna
i Storbritannien ett genomsnittligt djup av 300 m.
Genomsnittsdjupet har nu ökat med ytterligare 30 °/o och det
finns gruvor som är djupare än 3 300 m.
Ask- och svavelhalt hos de kolreserver som finns är
också högre än för det kol som redan är brutet. En avsevärd
mängd kol måste lämnas i gruvorna i form av pelare och
i flötser som är för tunna för att bryta. Samtidigt som
kolet blir mer svåråtkomligt och av lägre kvalitet växer
produktionskostnaderna. Detta har i sin tur lett till en
minskad efterfrågan på kol från 287 Mt 1913 till 188 Mt
1945. Man kan vänta att priset på kol kommer att stiga
ytterligare trots de mycket stora kolreserver som finns.
Världens oljereserver är för närvarande uppskattade till
över 20 000 Mt eller motsvarande trettio gånger den årliga
världsförbrukningen. Samtidigt har man förfinad teknik
för att utvinna reserverna i oljefälten bättre än tidigare.
Säkerligen återstår mycket stora reserver att upptäcka.
Det är emellertid svårt att tänka sig att upptäckten av nya
fält skulle kunna fortsätta i samma takt som
oljeförbrukningen stiger. Av detta måste man dra den slutsatsen att
priset på olja icke kan fortsätta att falla som tidigare utan
torde komma att stiga igen.
Vattenkraften i Storbritannien motsvarar en
kolproduktion av ca 7 Mt/år stenkol. För närvarande används ca en
hundradel av detta och man väntar sig att 1970 ha nått
en nivå där man utnyttjar 2/7 och 1985
Storbritanniens första atomkraftstation tas i drift hösten
1956. Ytterligare fyra kommer att vara i drift 1960. Trots
dubbelt så höga investeringar för atomkraftstationer som
för motsvarande oljeeldade kraftstationer torde
energipriset icke bli högre än för dessa senare. Man hoppas
att kapitalkostnaderna så småningom kommer att falla till
samma nivå som för konventionella kraftstationer och att
man skall finna metoder att utnyttja ca en tredjedel av
den totala energin i uran. Man kan då vänta att priset på
elektricitet ur atombränsle skulle kunna falla till ca 1,8
öre/kWh.
Storbritannien har inga uranreserver men mycket stora
tillgångar finns i Sydafrikas guldgruvor, i Australien och
i Kanada. De kända reserverna i västerlandet synes
inkludera över 1 Mt uran som kan produceras till en
kostnad av mindre än 120 kr/kg för urantrioxid i höggradigt
koncentrat. Ytterligare flera miljoner ton torde kunna
produceras med pris upp till 300 kr/kg. Denna tillgång på
uran ger hopp för Storbritanniens energiförsörjning, och
man tror att atomenergin skall kunna ersätta 6 Mt stenkol
1965 och 40 Mt 1975. Slutligen skulle man kunna nå en
motsvarighet till 94 Mt stenkol 1985, vilket då skulle ge
ungefär två tredjedelar av det bränsle som behövs i
Storbritanniens kraftstationer. GAH
Avloppsvattenfrågan i kronor. Anläggningskostnaden
för reningsverk för avloppsvatten är för en anläggning för
10 000 personer 130 kr/person, för 100 000 personer 90 kr.
och för 500 000 personer 80 kr/person.
Årskostnaden för behandling av avloppsvatten kan
bedömas vara ca 100 kr. per hushåll och år. Antar man att
hushållet bebor en lägenhet om ca 65 m2 yta motsvarar
denna kostnad i runt tal 1,50 kr/m2 år; skall kostnaden tas
ut i form av hyreshöjning blir denna 4—5 %>.
Olika svenska offentliga utredningar har beräknat att det
med nuvarande prisläge skulle fordras ytterligare
investeringar för vatten- och avlopp med 3 000 Mkr. och för
avloppsreningsverk med 1 000 Mkr. inom de närmaste 15—20
åren. De under senare år gjorda investeringarna på dessa
områden beräknas till inemot 250 Mkr/år, varav för
avloppsreningsverk ca 35 Mkr/år. Jämför man dessa siffror
med investeringarna i bostäder som belöper sig till ca
2 500 Mkr/år uppgår investeringarna för vatten- och
avloppsreningsverk till mindre än 1,5 % av
bostadsinvesteringarna — alltså ett relativt blygsamt belopp (E
Rinde-gård i Örebro Ingenjörsklubb den 25 september 1956). WS
Konstfibertillverkningen i Storbritannien. Under 1956
ökas den brittiska tillverkningen av rayonull med 45 000
t/år till ca 115 000 t/år. Då produktionen av silkefibrer
(rayon, acetat, nylon och Terylene) också är ca 115 000
t/år, har konstfiberindustrin nu ungefär lika stor
tillverkning som ullspinnerierna. Av silkefibrerna är ca 40 %
acetatfiber.
Tillverkningen av nylon 66 ökades 1954 med 4 500 t/år
till 11 500 t/år och man bygger en anläggning som 1957
väntas ge ytterligare ca 20 000 t/år. Man planerar också
tillverkning av nylon 6. Den första stora anläggningen för
Terylene sattes i gång 1955 och ger för närvarande 5 000
t/år. Fullt utbyggd skall man i den tillverka 10 000 t/år,
och man har planerat en anläggning för ytterligare 20 000
t/år.
I Nordirland byggs en fabrik för akrylnitrilfiber som
har fått stor användning till trikåvaror i USA där
tillverkningen av akrylfibrer nu är nästan lika stor som av nylon.
Den brittiska produktionen skall grundas på framställning
av monomeren ur cyanväte och acetylen, och man anser
att man på denna väg skall erhålla en fiber som är billigare
än nylon Och Terylene (British Chemical Engineering sept.
1956 s. 240). SHI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
